Sagostund

Det är inte lätt det här med att förstå vad det är folk protesterar mot när det gäller Lex Orwell, det framgår med all önskvärd tydlighet av de 'bemötanden' som levereras av Tolgfors, Åkesson och andra. Josh förklarar det hela på ett pedagogiskt vis i denna lilla saga som han helt vänligt låter mig publicera:

Scen: Hemma i köket. Frank rotar runt i Jessies handväska. Jessie kommer in.

(Jessie, argt)- Står du och rotar i min väska!?
- Eh, ja?
- Jamen… Det är min väska. Du får för fan inte rota i min väska hur som helst.
- Inte? (Uppriktigt förvånad)
- Men det är väl klart? Man rotar inte i andras väskor hur som helst.
- Hmm. Det låter i och för sig vettigt. Men jag trodde att jag fick eftersom du inte sagt att jag inte får.
- Ibland är du så dum, Frank. Om något så är tumregeln snarare att du ska låta bli mina saker så länge jag inte säger att du får.
- Jaha, du tänkte så ja. (Eftertänksam)
- Vad skulle du ha ur min väska egentligen?
(Frank rycker på axlarna) - Inget särskilt. Skulle bara se om du hade något där som jag var intresserad av.
- Vad skulle det vara då menar du? Det finns väl inget i min väska som du kan vara intresserad av? Om du inte har ett överdrivet intresse för tamponger och smink då.
- Nej, men det kan ju finnas något som någon annan av grabbarna är intresserad av. Och då kan de berätta om saker som jag är intresserad av.
- (Jessie tror inte sina öron) Som vad!?
- Vet inte…
- Från och med nu ger du fan i min väska! Är det uppfattat?
- Jamen, när du har haft bilen då? Och jag behöver bilnyckeln. Då måste jag ju få titta om den ligger i din väska.
- Nej, då kan du fråga om jag har nyckeln.
- Jaha, och om du är ute då? Eller sover? Får jag inte leta i väskan då?
- Nej, för det är min väska, och jag kanske har saker i väskan som du inte har med att göra.
- Som?
- Har du inte med att göra.
- Jamen kom igen nu. Jag lovar att glömma allt jag ser som jag inte har med att göra.
(Jessie skrattar) - Ja, för så funkar det ju.
- Så här då: När jag vill leta efter mina nycklar, eller något annat intressant, i din väska, och du inte är hemma, då hämtar jag hit grannen så får han övervaka.
- Vad skulle bli bättre av det? Då är det ju en till som vet vad jag har i väskan.
- Om jag tar hit hela grannskapet då?
- NEJ!
- Nu är du löjlig. Om hela grannskapet övervakar mig kan jag ju inte gärna hitta på nåt fuffens.
- Du fattar inte. Det är min väska och ingen annan har med den att göra. Vad är det som är så svårt att förstå med det?
(Frank, surt) - Förlåt så mycket då. Jag försöker bara göra upp regler kring det hela för att undvika missförstånd.
- Och jag säger att regeln är enkel: Låt bli min väska.
- Men jag har ju rotat i din väska i flera år. Och det har inte varit något problem. Är det inte bra att göra upp regler då?
(Jessie gapar) - Det har inte varit ett problem för att jag inte har vetat om det!
- Nej precis. Jag kan ju fortsätta rota i din väska utan att du vet om det. Men istället försöker jag göra upp regler och så. Det är väl bra? Det är bara du som är vrång.
- Du… Jag tänker ta min väska och åka hem till mamma ett par dagar. När jag kommer tillbaka ska du och dina prylar vara ute. Vi är över!

Och så fick Jessie ha sin väska ifred i alla sina dagar. Frank sitter nog fortfarande och undrar varför hon blev så sur, han som var så tillmötesgående och allt.