Solsegel

Svenskar talar förtjust om sol, vind och värme, lyssnar man på dem får man intrycket att inget kan ge störra glädje än möjligheten att få svettas tillsammans med andra, gärna överallt och hela tiden.

Ändå ökar försäljningen av solsegel, parasoller, partytält och solskyddskräm, när man promenerar i stan är det trångt på skuggsidan medan de få som går på solsidan har gott om utrymme. Folk söker sig till skuggan under markiser, in på muséer och i kyrkor där stenväggar ger svalka och smygvattnar trots vattningsförbud för att rädda blomsterrabatter och gräsmattor från ökenutbredningen.


Är det så att människor tycker om tanken på sol, eller är det en nostalgiskt dröm, även detta, om barndomens somrar när ozonskyddet fortfarande var stabilt, det regnade då och då och det gick för sig att bada i havet även med småsår?

Jag vet inte, jag har aldrig tillhört soldyrkarnas släkte så för mig framstår det hela som mycket exotiskt, men det fascinerar mig och jag vill gärna veta mer om soldyrkarkulturen.