måndag 30 juni 2008

Halvårsskifte

Halvårsskifte, och en rad nya lagar och regler träder i kraft. En rad andra ändras, och ytterligare några försvinner, för alltid eller för ett tag.

Den förändring som påverkar de flesta torde vara försäkringskassans ändrade regler, rehabiliteringskedjan som di kallar't. Kritiker befarar bland annat kraftigt ökade kostnader för kommunerna när sjuka en efter en faller ur systemet eftersom de faktiskt inte blir friska på kommando. Hur stor är risken, tror ni, att detta leder till ändringar i socialförsäkringslagen så att kommunerna i sin tur kan neka den sjuke ersättning med motiveringen att personen inte varit villig att ta anvisad praktikplats, tex? En del kommuner har väl redan den regeln, såvitt jag vet, men blir det lag blir det praxis över hela landet.

Kallt nu.

Inte överallt

Torkan verkar inte vara landsomfattande, i kungliga hufvudstaden har de, av massmedias rapportering att döma, sett både tornados och regn idag. Rejäla skurar stundtals ser det ut att ha varit.



Hur ser det ut längre norrut, tro?

Värmebölja

De hotar med/utlovar (stryk det som ej önskas) värmebölja i veckan, soligt och varmt och badväder ska det bli.

Jag undrar stillsamt hur naturen mår av dessa värmeböljor? Det är väldigt få getingar i år, har ni noterat det hos er också? Det är väldigt lite blommor, och de som är är osedvanligt bleka. Svalorna förefaller ha färre ungar än vanligt, och har koltrastarna några alls så har jag missat dem. Igelkotteungarna har, enligt vad som sagts mig, dött av törst (har ni några i grannskapet så sätt ut vatten och kattmat åt dem!)

Som man frågar får man svar

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren talar i dagens Expressen om effekten av mejlfloden som störtar över regeringen just nu. Han påpekar mycket riktigt att blir detta med mailbombning en vana kommer effekten att avta. Underförstått, protester bör varieras för att fortsätta ha effekt, och framförallt för att få uppmärksamhet i media.

Och media är viktigt, alla människor surfar inte på nätet, och alla läser inte bloggar. Men alla har rätt till vederhäftig information, därför är media viktigt.

Artikeln i Expressen avslutas med en varning:
Statsvetaren menar att FRA-frågan hade kunnat gynnas av en annorlunda vinkling:
– Svaret blir nog ett annat om man frågar folk om vi inte ska jaga grova brottslingar och terrorister? Man kan nog vara för lagen, men ha invändningar mot hur arrogant hela frågan har skötts, säger han och tillägger:
– Nu vill regeringen att vi ska sluta prata om det och det gör folk ännu mer förbannade.

Som man frågar får man svar. Regeringen och dess rådgivare har alltid vara noga med att formulera sig på ett sånt sätt att de får de svar de önskar på de frågor folk tror att de ställer, och att den information som går ut skapar precis den bild av verkligheten de vill ge, och de kommer att bli ännu noggrannare i framtiden.

Kulisser.



Lär från historien

Den som inte kan sin historia är dömd att upprepa den, läser vi i Sagor Från Livbåten och visst stämmer det.

Som jag nämnde igår, historien upprepar sig, igen och igen, allt som varit kommer tillbaka och vi får en ny chans att göra rätt och hantera situationen. Men för att kunna göra rätt måste vi känna till hur det gick förra gången, vilka misstag som begicks och vilka steg som ledde rätt.

Vi måste kunna vår historia, vi måste förstå hur systement är uppbyggt, vilka krafter som driver på vad, hur, när och vad det leder till. För att vi skall kunna se mönstren där vi är nu måste vi få bekanta oss med hur de såg ut förra gången de var aktuella. Vi måste lära oss så mycket vi någonsin kan om hur andra människor ser världen, vad som driver dem och hur de organiserat sina samhällen.

Historia, samhällskunskap, litteratur, språk, filosofi och religion är minst lika viktiga skolämnen som de naturvetenskapliga, förmodligen viktigare. Glöm aldrig det.

Kulturfyra: berättelser

Kulturfyran läser jag ofta med förtjusning, och idag tänkte jag faktiskt delta, ämnet för dagen är böcker:

1. Vilka böcker ligger och väntar på att bli lästa hos dig?
Dice Man - Luke Rhinehart
WW Z - Max Brooks
Shantaram - GD Roberts
En halv gul sol - Adichie Chimamanda

2. Vilken film väntar på att du ska se den?
Irene Huss, som vi fått i present, jag ska ge mina fördomar mot svenska deckare en match tänkte jag.

3. Vilken kurs väntar på dig? Alltså: om det inte är någon kurs som väntar på dig undrar jag ju: vilken kurs skulle du vilja gå?
En filosofikurs, om den nu blir av, hörde att det var få anmälda.

4. Vilken bok väntar på att bli skriven av dig? Om du skulle skriva en bok, vad skulle det vara för bok?
En lärobok, faktiskt, de som finns är så totalt oinspirerande och tråkiga.

Det var min kulturfyra den här veckan.

söndag 29 juni 2008

Familjen

Såvitt jag kan minnas kommer ordet familj från det vulgärlatinska ordet för tjänare. Det kan vara så att jag minns fel, men poängen jag vill uppnå är att familj inte från början betydde mamma-pappa-barn, utan var ett ord som betecknade en ekonomisk enhet, ett hushåll, där samtliga i hushållet ingick i enheten.

Idag har ordet snarare en känslomässig betydelse, där blodsband spelar en stor roll. Kärnfamiljen är på modet igen, något som DN tagit fasta på i sin nya söndagsserie Folkhemmet i förändring.

Först ut är Maria Sveland som skriver om kärnfamiljens renässans. Hon skriver om hur det idag, precis som på femtiotalet, fokuseras på hemmet i tidningar och livsstilsmagasin, hur familjelivet idylliseras och hemmapysslaren framhålls som idealet. Renovera, klippa gräs, pyssla trädgård och baka bullar är, enligt hennes text, dagens melodi.

På femtiotalet handlade det om två saker: dels behövde arbetsmarknaden styras om efter andra världskriget, kvinnorna skulle styras tillbaka till diskbänkarna och låta männen återerövra sin roll som familjeförsörjare, och hon skulle trivas med det. Dels behövde politikerna den patriotism som blev en biprodukt av denna familjefokusering och hem-romantisering, den 'vi mot dem'-känsla som uppstår när man finner en idé och en världsbild att enas kring.

Ni har noterat en viss temperatursänkning i den politiska världen igen, har ni inte? Som jag skrivit om orsakade en höjning av temperaturen stora skälvan hos FRA, muren föll, Sovjetunionen packade ihop, USA och Ryssland börjde prata med varandra och öststaterna blev ett geografiskt begrepp och inget mer. Nu verkar vinden vänt, temperaturen börjar sjunka, FRA hänger förtjust upp nya gardiner och kärnfamiljen blir modern igen.

Historien upprepar sig.

Hej till publiken!

Föräldrafällor

Två vanliga frågor till föräldraspalter och i samtal föräldrar emellan är:

1: Vad har det tagit åt min två och ett halvt - treåring? Han/hon är som förbytt?

2. Varför är min elvaåring så ledsen/nedstämd/existensiell/grubblande?

Kära föräldrar, svaret på båda frågorna är att det sker så i den åldern.

Treåringen är i trotsåldern, beväpna er med tålamod och tydliga gränser, försök inte argumentera och utsätt inte ungen för alltför många valmöjligheter. Världen är jobbig nog som den är när man är i trotsåldern. Det går över.

Elvaåringen befinner sig med en fot i barndomen och en fot i tonåren, hormonerna har börjat hoppa omkring i kroppen, somliga av kompisarna utvecklas jättefort, andra inte alls och själv är man konstig på alla sätt, oavsett vilken kategori man tillhör. Beväpna er med tålamod och oändliga mängder kärlek, utsätt inte ungen för alltför många valmöjligheter, lyssna på var hon/han säger, besvara och berätta om hur det var när du själv var i den åldern, och ställ inte vuxenkrav. Världen är jobbig nog som den är när man är elva år. Det går över, men så länge det pågår är er unge skör och behöver ert stöd.

Ett generellt råd till alla föräldrar: tala om för ungarna att ni älskar dem, curla inte och försök inte ersätta tid med prylar.

FRA kan inte spana på folket

Ingvar Åkesson får äran att uttala sig ytterligare en gång idag. Jag hoppas verkligen han uppskattar all uppmärksamhet hans ord får?

I SvD talar Åkesson och säger bland annat följande:

FRA ska signalspana till stöd för regeringens utrikes, säkerhets- och försvarspolitik och i övrigt för att kartlägga yttre hot mot landet. Spaningen får bara avse utländska förhållanden.

Detta har riksdagen bestämt i lagen om försvarsunderrättelsetjänst. Genom den nya lagen regleras verksamheten ytterligare. En ökad reglering från statsmakternas sida är viktig och något som jag efterlyst sedan jag började på FRA 2003.

Spaningen blir också genom den nya lagen teknikneutral. Istället för att enbart få spana i etern blir det möjligt för oss att också spana i kabel, just där som mycket av trafiken numera går. Fortfarande får spaningen endast avse utländska förhållanden.

FRA kan alltså inte spana på inhemska företeelser. Därmed faller påståendet att FRA skulle jaga fildelare lika platt som att FRA skulle spana på svenska folket i övrigt.

En stor mängd internationell trafik går genom Sverige. Genom att FRA får spana i den trafik som går i tråd över gränsen kan FRA förse sina uppdragsgivare med information ur den internationella trafiken. Den inhemska trafiken får FRA fort- farande inte spana på.

Låt oss titta på det han säger. Intressant är att fundera över hans användning av 'får', 'ska' och 'kan', jag är övertygad om att han inte omedvetet blandar korten.

FRA får enbart bedriva spaning avseende utländska förhållanden. FRA får spana på den internationella trafik som går genom svenskt kabelnät. Den inhemska trafiken som går i samma kabelnät får FRA inte spana på.

- Första frågan jag ställer: vilken definition använder FRA på begreppet internationell?

- Andra frågan: hur avgör FRA om trafiken är inhemsk eller internationell innan de spanat på den?

- Tredje frågan: Hur förfar FRA med eventuell inhemsk trafik som rör utländska förhållanden?

FRA ska signalspana till stöd för regeringens utrikes, säkerhets- och försvarspolitik och i övrigt för att kartlägga yttre hot mot landet.

- Fjärde frågan: Regeringens säkerhetspolitik rör även inhemska förhållanden, liksom inre hot mot landet. Är denna del av politiken undantagen från signalspaningen?

Och så var det det här med kan: FRA kan alltså inte spana på inhemska företeelser, hävdar Åkesson, trots att han redan tidigare talat om att det är fullt möjligt, tekniskt och regelmässigt.

- Femte frågan blir därför: Vill Åkesson få oss att tro att samtliga nuvarande, liksom samtliga framtida, anställda vid FRA har en sån oantastlig moral och vandel att de aldrig ens skulle kunna förmå sig till att utnyttja den teknik som finns till hands till något annat än att spana utrikes till? Aldrig, under några förhållanden, skulle kunna förmås att ta emot mutor? Aldrig skulle drabbas av nyfikenhet? Aldrig skulle slösurfa omkring och följa en intressant diskussion en seg söndag när det inte händer ett dugg på det nät de är satta att övervaka?

Finns sådana människor?

Hej till publiken! Varför var det så brått att få igenom lagen?

Mydigheterna planterar virus

Sydsvenskan skriver att många myndigheters hemsidor, bland annat konsumentverkets, under våren virusinfekterats och omärkligt spritt detta virus vidare till besökare.

Är jag alldeles paranoid som ser ett möjligt samband med avlyssning i kabel? Jag skulle också kallat det virus om jag varit FRA

Aftonbladet har en idé om orsaken till brådskan med FRA-lagen

Aftonbladet har talat med högt uppsatta källor i regeringskansliet. Källorna vill vara hemliga, så vi kan anta att de varken mailat, pratat i telefon eller smsat med varandra, utan träffats öga mot öga någonstans där det kan se ut som att de råkade mötas av en ren tillfällighet. Aftonbladet förmedlar till sina läsare historien om hur en av militärens viktigaste myndigheter plötsligt förlorade sin position när tekniken sprang ifrån dem. Lagstiftningen var för gammaldags och avlyssningsmyndigheten såg sitt existensberättigande vittra sönder.

Till råga på eländet förändrades världen, spioner kom inte längre in från kylan med spännande rapporter eftersom relationerna mellan öst och väst värmdes upp och kalla kriget smälte bort. De militära hoten som berättigat FRAs existens och bidrag blev till ett rökmoln och kvar stod de med ett terroristhot som knappt berörde Sverige, hur de än försökte plantera skräckrubriker i tidningarna.

Dessutom förlorade Sverige i position bland övriga underättelsetjänster i världen. De var inte med i kabelklubben, som Aftonbladet uttrycker sig. På de fina middagarna på hemliga platser runt om i världen sattes inte Sverige vid honnörsbordet längre. Sverige satt vid köksdörren, där serveringspersonalen sprang och man knappt ens en gång hörde vad som sas.

Därför var det viktigt att få spana i kabel, FRA hade alls ingen lust att avvecklas.

Ulrica Schenström tillhör, enligt Aftonbladet, dem som aktivast jobbat för att få igenom FRA-lagen.
nytillträdde försvarsministern Mikael Odenberg, m, övertygades om kabelspaningens absoluta nödvändighet.

Vis av sin företrädares bekymmer med justitiedepartementet kopplade han i ett tidigt skede in statsministerns statssekreterare Ulrica Schenström. Hon, som till varje pris ville visa att alliansen var regeringsduglig, lät partipiskan vina

– Hon sa åt andra moderata statssekreterare att de skulle skita i frågan, säger en källa.

Schenström till vänster på bilden
När vi nu ändå konspirationsteoretiserar kan vi ju fundera på om Schenströms goda relation till politiska reportrar bidragit till att så lite om vad som pågår bakom kulisserna läcker ut?

Åter till historien:
Bollen låg återigen hos justitiedepartementet som än en gång sågade förslaget. Tjänstemännen skrev ett mycket kritiskt svar som de sedan läckte till några av sina myndigheter, bland annat Säpo.

De reagerade direkt. Den 4 januari publicerade Säpo sin mycket kritiska hållning på myndighetens hemsida. Fredrik Reinfeldt blev fly förbannad över läckan. Och han tog parti för sin försvarsminister.

På en riksdagsgrupp i januari 2007 skällde han ut justitieminister Beatrice Ask.

– Han sa åt henne att sätta sig ner och inte yttra sig. Sedan dess har hon inte sagt ett ljud i frågan, säger en källa.

Hur det gick när förslaget skulle röstas igenom vet vi alla vid det här laget, inte sant?

Slutligen några ord om Ingvar Åkesson, fortfarande från samma artikel i Aftonbladet:

– Att få spana i kabel var det enda sättet att återvinna den förlorade positionen, säger en regeringstjänsteman.

En utredning under ledning av den tidigare överbefälhavaren Owe Wiktorin fick i uppgift att se över radioanstaltens verksamhet.

En av Wiktorins sakkunniga var Ingvar Åkesson, då rätts- och expeditionschef på Försvarsdepartementet, i dag generaldirektör på FRA.

[...]

Åkesson vill dock inte hålla med om att det var en liten grupp tjänstemän med honom själv i spetsen som arbetade fram lagen. Han säger att representanter från olika departement, FRA och Säpo varit delaktiga.

– Det är rätt många som har varit inblandade.

Har du själv lobbat för att lagförslaget skulle läggas fram?

– Min roll har varit att på begäran eller förfrågan beskriva myndighetens behov av regleringen.

Det påstås att du ville vara med i ”kabelklubben”. USA, Storbritannien och Tyskland spanade redan i kabel och var angelägna om att få med Sverige.

– Vi kommenterar inte våra relationer med andra länder.

Är detta sanningen? Har Aftonbladet visat oss den sanna orsaken till brådskan med genomröstningen, eller är detta ytterligare en dimridå? En distraktion för att dra vår uppmärksamhet från den verkliga orsaken?

Oavsett vad ni tror om saken så vill jag ge ett råd: sluta aldrig ifrågasätta.

FRA-man värvar spioner

Aftonbladet berättar att en, givetvis icke namngiven, FRA-man står som delägare i ett företag som bland annat haft till uppgift att värva personal till myndighetens nya hemliga avdelning. På denna värvning av spioner har företaget tjänat mer än en kvarts miljon!

Är detta sant? Sa inte en av de högre cheferna för FRA bara häromdagen att det inte alls jobbar spioner hos FRA, spioner är ju de olagliga snubbarna, FRA är de lagliga. Eller är det kanske så att de olagliga har blivit värvade av FRA och numera är lagliga?



Spelar svaret på mina frågor ovan någon roll? Är det som skrivs i tidningarna verkligen avslöjanden, ger det oss inblickar i vad som pågår bakom de hemliga kulisserna? Är den hemliga myndigheten inte hemligare än att Aftonbladet har inblick i deras anställningsrutiner? Eller är det så att Aftonbladet snällt bidrar till att skapa en dimridå, att sprida rykten elegant placerade av någon som har intresse av att styra folks reaktioner?

Vem är det, isåfall? Vad är det de döljer? Varför var det så brått, plötsligt, att få igenom lagen?

Och vill ni inte bli ännu mer paranoida genom att fundera på mina frågor kan ni se filmen ovan, och lära er varför man bör vara försiktig med att leka med pennor.

lördag 28 juni 2008

Din trafik avlyssnas även utan FRA-lagen

Anders Wik, före detta överdirektör vid FRA, förklarar pedagogiskt i Dagens Nyheter att FRA-lagen egentligen inte gör någon skillnad. All trafik avlyssnas ändå, om inte av svenska staten så av alla andra runtomkring. Han fortsätter som en tålmodig magister att förklara att det är inte så enkelt som vi vanliga dödliga tror, att man genom att skriva tex bomb, Usama och FRA i ett mail fastnar i deras sofistikerade nät, nej nej, så lättlurade är de minsann inte. Det vi fått oss presenterat är en förenklad version, en slags pekboksversion helt enkelt.

Vi måste också ha förfärligt klart för oss att det FRA sysslar med är lagligt, alltid lagligt. Spioneri är olagligt, men FRA är lagligt. Och civil avlyssning har de dessutom sysslat med sen andra världskriget, inte är väl det så farligt?

Så varför då denna brådska med att driva igenom lagen? Om den nu inte gör någon skillnad kunde den ju väntat till efter sommaruppehållet, och politikerna kunde ägnat sig åt att pedagogiskt förklara varför den inte gör någon skillnad.

Varför var den tvungen att drivas igenom den artonde?

Vad ligger bakom?

Egentligen?

FRA förklarar

Läste ni intervjun med FRA-basen Ingvar Åkesson i SvD idag? Ni minns vad som sades under riksdagsdebatten, inte sant?
Först var det försvarsminister Sten Tolgfors (m) som agiterade för FRA-lagen i riksdagen:

–Det handlar om att värna svenska soldaters liv i våra internationella insatser.

Därefter följde flera debattörer i hans spår.

–Vi kan se till att få underrättelse för att skydda till exempel svenska soldater i Afghanistan, sa folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag.

Hur ser FRA-basen på saken? Är detta något han också tror på? SvDs reporter frågar rent ut:
Hur stor är sannolikheten för att det ska hända?

–Den är inte så stor att vi för fram det som ett argument för den här lagen. Vi skulle nog kunna spana mot ett sådant hot utan kabelaccess.

Ingvar Åkesson tystnar ett ögonblick.

–Det är inget bra argument för lagen. Kommunikationerna där sker mest i etern.


Ser man på, inte ens FRA-basen backar upp regeringens argument.

Låt oss fundera ett ögonblick på frågan: vad ligger egentligen bakom? Vad är det egentligen våra politiker vill ha ut av att övervaka och avlyssna?

ännu en ny årstid

Jonas Thente skriver om ännu en årstid, den 'mest vulgära av årstider', semestertiden.

Semestertid verkar i mångas öron vara synonymt med 'återgång till naturen' vilket i sin tur verkar synonymt med 'återgång till tidiga tonåren', men utan den elegans och självklarhet med vilken äkta tonåringar vistas i den världen. Varför? Jag har en teori, tala gärna om vad ni tror om den: dagens västerländska samhälle är ett strikt, kallt och kravfyllt samhälle med enorma krav både på klädsel och uppförande. I själva verket alltför höga krav för att gemene man skall orka leva upp till dem. Därför detta behov, när semestertiden kommer, att släppa alla dessa omänskliga krav och återgå till den period i livet när man trodde sig vuxen, men inte hade någon aning om hur krävande det egentligen skulle komma att bli.

fredag 27 juni 2008

Fler om torkan

Jag nämnde det igår, och idag tar Sydsvenska upp saken: den svenska spannmålsskörden ser ut att bli tjugo procent sämre än normalt.

Det var ju inte så illa som jag befarade, det gläder mig, men det är illa nog.

Kanske vore det något att reflektera över en stund när ni pressar i solen och klagar över uteblivna soltimmar?

Kulturkrockar i kö

Det är sommar, det är semestrar, och inte bara i lilla Sverige. Jag har de senaste dagarna roat mig med att iaktta köer, och människors agerande i dylika.

Vi svenskar förefaller ha ett unikt sätt att stå i kö. Det handlar inte enbart om att vänta på sin tur, utan snarare om ett sätt att, utan att vara alltför uppenbar, försöka manövrera sig till en bättre position. Ni har sett det i busskön, tex, hur någon kommer in från sidan, ställer sig nära trottoarkanten med ryggen halvt vänd mot de övriga väntande, gärna pratande i mobiltelefon eller djupt koncentrerat läsande en tidning så att personen förefaller helt fokuserad på annat än själva köandet. När så bussen glider in till hållplatsen 'vaknar' personen i fråga, tittar stint rakt fram på bussen och kliver på, helst före alla andra eller åtminstone som en av de första, med ett litet nöjt leende. En poäng till.

Ett annat exempel är kassaköer. Moderna snabbköp med hyllor eller diskar snart sagt ända fram till kassalinjen är som byggda för denna subtila tävlan. Om kön sträcker sig mellan tankrämen och leksakerna går det utmärkt att komma in från sidan, låtsas att man inte ser kön och ställa sig snett bakom den som står precis utanför hyllraden. Kommer ytterligare någon och fyller på har vi plötsligt två tävlande köer, som inte låtsas om varandra. Få svenskar protesterar i det här läget med ord, möjligen med blickar eller suckar, eftersom de flesta är med i tävlingen.

Och här har vi nu kulturkrocken. Turisten från ett annat land, obekant med den svenska kökulturen, ställer sig hövligt längst bak i kön. Antingen vid duschtvålen eller, om han råkade närma sig kassan från ett annat håll, i sidokön. Och rätt som det är befinner han sig vid den kritiska punkten, platsen där köerna möts, och inser att där finns en kö till som leder till samma kassa. Då uppstår problem. Turisten, i situationan jag iakttog en hövlig man från ett balkanland (nej FRA, ni får inte veta vilket land det var, det har ni inte med att göra och det är inte viktigt för fortsättningen på historien. Sätt er ner och lyssna snällt nu, avbryt inte mer) bjuder då personen från den konkurrerande kön att gå före. Detta leder i sin tur till att nästa person från den konkurrerande kön också går före. Och nästa. Och nästa. En poäng var.

Det hela slutade med att den hövlige, men sidsteppade, turisten vände sin vagn, gick runt hyllan och ställde sig sist, än en gång, i den konkurrerande kön och så småningom fick betala. Han såg ytterst förvirrad ut.

Fler sparkade från skolor

I Staffanstorp, strax utanför Lund, finns, som på många andra platser, en Centralskola. Under föregående läsår har den sociala situationen på skolan varit katastrofal, och vid jullovet flydde enligt uppgifter (sorry, FRA, min källa förblir anonym, då informationen varken mailades eller gavs via telefon) ett fyrtiotal elever till andra skolor, somliga i andra kommuner. Det har förekommit hot och trakasserier, mobbning och utsatthet har varit elevernas vardag.
Skolledningen har varit otydlig i sitt ledarskap och brustit i kommunikationen med personal och elever. Det fastslås i en kartläggning av Centralskolan som till stor del ligger till grund för att rektorn Monica Danielsson och biträdande rektorn Lennart Rosell nu får lämna sina poster.
skriver Skånskan och Sydsvenskan fyller i med att berätta om hur det
Redan i höstas kom en rapport från Skolverket som pekade på brister i arbetsklimatet. Bland annat skriver verket att det "framkommer obekräftade signaler om vissa brister i det sociala klimatet."

Myndigheten påpekade också att det framkommit "anmärkningsvärda resultat vad gäller relationerna mellan vuxna och elever".


En helt annan situation än den Emil Koverot befinner sig i, men ännu en gång ser vi att trots att många rektorer i landet gör ett grundmurat gott arbete så finns där undantag, och att vi bör vara noga med att aldrig glömma att se människan bakom titeln, och kräva ett gott omdöme av den som har mycket ansvar.

Kulturkrock del II

Vi läste häromdagen i skolan om läraren som fick sparken på grund av, enligt vad som skrivs i AF ett par av de övriga anställda på skolan är pingstvänner och kunde känna sig stötta över lärarens fritidsintresse.

Idag läser vi i bland annat Sydsvenskan att JO beslutat att inte pröva fallet. Ska vi tolka detta som att en lärares fritidsintressen kan vara tillräcklig orsak för att ge honom eller henne sparken?

Mona Sahlin river upp FRA-lagen

Mona Sahlin talar i flera dagstidningar om hur socialdemokraterna avser att riva upp FRA-lagen när de kommer till makten. Men läs noga vad hon säger, ty hon talar om lagen i dess nuvarande form. Det hon menar är alltså att lagen skall rivas upp på samma sätt som Federly sa nej, dvs inte alls. Den skall bara omformas lite så att folket tror att den rivits upp, eller reformerats, eller skärpts, eller fått fler säkerhetskontroller. Inget av detta kommer att spela någon egentlig roll.

Socialdemokraterna har INTE för avsikt att riva upp FRA-lagen, tvärtom. De har endast för avsikt att ändra färgen på gardinerna. Det är allt.

torsdag 26 juni 2008

Mobbning på hög nivå

Läser i Expressen hur Camilla Lindberg mobbades, hotades med utfrysning och fick uppleva hur Johan Pehrson gapade och gormade åt henne när hon envetet stod fast vid sitt nej till nya FRA-lagen. Camilla är lojal mot sin riksdagsgrupp, riksdagen är en tuff och hård värld,förklarar hon i DN.

Riksdagen? Tuff och hård? Jag är skeptisk. Men om detta är vardagsklimatet i riksdagen så förstår jag plötsligt hur de kan fatta sådana beslut som de fattar. Den som ständigt går med en klump i magen, ständigt tänker på när mobbaren nästa gång ska dyka upp, kan inte fungera optimalt. Det vet väl varenda människa.

Kanske skulle de kunna få lite hjälp här, riksdagsledamöterna?

Torkan igen

Passerade förbi ett antal sädesfält idag och hade både tid och möjlighet att titta på dem. Säden ser ut att vara låg i år, och fläckvis är den skrämmande gles också. Hur gick det, räckte regnet som kom verkligen till för att göra någon verklig skillnad, eller blir det missväxt i år?

Och om så är fallet, bryr sig svenskar om den saken?

Massage

Jag tänker göra det igen. Fullkomligt skamlöst tänker jag göra reklam för en utbildning:

Är du intresserad av kroppen? Av hälsa? Vill du lära dig massera, och bli friskvårdsmassör? Vill du samtidigt passa på att komplettera ditt gymnasiebetyg?

Ta då en titt på Hälsa och Friskvårdsprogrammet på Folkhögskolan Hvilan. Skolan ligger mitt emellan Lund och Malmö, bussen går var tjugonde minut och stannar i princip utanför skolans grind.

Ansökningsblankett finns att ladda ner här.

onsdag 25 juni 2008

centern och FRA

DN berättar om centerns försök att ena medlemmarna igen,
- Tyvärr står inte hela partiet bakom lagen. Efter morgonens möte ligger det en väldigt stor uppgift på distriktsordförandena att försöka presentera information om lagen till sina medlemmar på ett så tydligt sätt som möjligt, säger Mats Brännström, Göteborgscenterns ordförande.
Han fortsätter genom att förklara att de ska
se till att våra medlemmar har ett mer komplett faktaunderlag och då är jag övertygad om att de allra flesta kommer att se annorlunda på saken. Personligen tycker jag att den här FRA-debatten har blossat upp beroende på att många inte har haft tillräckliga kunskaper i olika frågor. Den liknar en storm i ett fågelbad
Stockholmsdistriktets ordförande Per Ankersjö uttrycker att det är hans åsikt
att partiet nu måste lägga prestigen åt sidan och visa att vi har lärt oss någonting av den här debatten. När FRA tas upp i en tilläggsproposition i höst bör vi, så gott det går, ställa saker och ting till rätta och förstärka integritetsskyddet,

Ursäkta om jag är petig, men ställa saker och ting till rätta? Anser centern inte att FRA-lagen är det rätta så undrar jag varför de bidrog till att den röstades igenom? Någon som har lust att förklara vad det egentligen var de fick för sina röster? Vad pågår bakom kulisserna? Vilket faktaunderlag är det medlemmarna skall få presenterat för sig?

Murar, grindar och vakter

Det har sedan en lång tid tillbaka funnits ett behov bland människor att skydda sig, från vädret, från farliga djur, från otäcka människor, fiender, verkliga eller inbillade, från framtida ofärd och fattigdom genom att samla på sig skatter och skydda dessa också. Det är ofta så att ju mer vi har, ju räddare är vi att förlora det, och ju längre är vi beredda att gå för att skydda våra privata skatter, och ofta är det så att ju mer vi har, ju mindre benägna är vi att dela med oss.

I dag blir det överallt i världen allt vanligare med gated communities. Dvs bostadsområden omgärdade av murar, med grindar, koder och vakter vid entréerna. Innanför murarna finns bostäder, trädgårdar, parker, butiker, frisörer etc. Utanför finns resten av världen. I Limhalm i Malmö byggs Victoria Park, Sveriges första gated community. Vd för komplexet, Unni Åström, "jämför Victoria Park med ett vanligt hotell eller lägenhetshus:
- För att komma in måste du gå via den som är i receptionen. Jag tror att våra kunder upplever att trygghet är viktigt, men det är ungefär som en villaägares trädgård. Även om det inte finns staket är det onaturligt att gå in där"

Trygghet och exklusiv avskildhet bakom bevakade murar, således, är det framtidens melodi? Frågan jag ställer mig är helt enkelt: stänger murarna människor ute, eller stänger de inne? Skapar de trygghet, eller skapar de osäkerhet och rädsla för det okända, annorlunda, som finns där på andra sidan muren?

Ett par bilder av entréer till tre olika boende bakom murar som avslutning:







Uppifrån och ner: Norwich Prison, Waupun Penitentiary och längst ner ett gated community i LA

Dygnsrytm

Jag har ingen öppen räknare på antal besökare på den här sidan. Det finns många orsaker till det, men en räknare finns det. Och när jag tittat på den kan jag konstatera att de flesta av dem som läst här, i likhet med mig, är nattmänniskor. Jag undrar stillsamt om det är en tillfällighet, eller om nattmänniskor och dagmänniskor faktiskt har lite olika intressen och värderingar här i livet?

Det är ju, som många säkert känner till, vetenskapligt påvisat att det faktiskt finns dagmänniskor och nattmänniskor, eller morgonmänniskor och kvällsmänniskor, om man föredrar de beteckningarna. Att det läggs värderingar i detta vet vi också, det är inget att hymla om.

Frågan är bara varför? Varför är det finare att vara pigg och aktiv klockan åtta på morgonen än kreativ och effektiv klockan ett på natten? Jag vet inte, men jag tvivlar på att det bara är industrialiseringen som ligger bakom.

tisdag 24 juni 2008

Kulturkrock

En nyutbildad lärare får, efter två intervjuer, ett muntligt löfte om att han är anställd. Han säger upp sin lägenhet, tackar nej till andra jobberbjudadanden, och börjar förbereda sig för höstterminen då han skall undervisa särskoleungdomar i bild och musik. Rektorn har särskilt framhållit att den nyutbildade lärarens musikintresse och erfarenheter som aktiv musiker som en fördel och styrka.

En vecka senare ringer den nyutbildade lärarens telefon. Rektorn meddelar honom att han är uppsagd och ger honom en månadslön som avgångsvederlag. Vi får en ledtråd till bakgrunden till rektorns skrämselhicka, då han sett bandets låtar på youtube: flera av lärarna på skolan är pingstvänner, och skulle ha svårt att tolerara den nyutbildade lärarens kultur.

Är pingskyrkan verkligen så bigott, fördömande och fördomsfull som man får intryck av? Denna händelse förstärker onekligen det intrycket. Är rektorn hänsynsfull mot sina anställda, eller är han rädd för repressalier från kyrkan? Jag vet inte, jag kan bara konstater att två kulturer, hårdrock och pingskyrkan, har kolliderat, och ett antal särskolebarn och en nyutbildad ung lärare är offren.

Den nyutbildade lärarens band låter såhär, för den som är nyfiken:



Texten står att finna här

Avslutningsvis, sammanfattningsvis, vill jag instämma i vad Christermagister säger: "Nu har vi en nyexaminerad lärare som kommer att jobba i telekombranschen i höst, men han verkar inte ha gett upp yrket för alltid. Bra, kämpa på!"

Nattönskan

Till Lena Forsman,

I Dagens Media uttalar sig Lena Forsman, centerpartiet, på följande vis:
- Det är få företag och organisationer som vill exponera sitt varumärke i sammanhang som kan påverka varumärket negativt. Där har vi något slags kollegialt där vi tipsar varandra när så sker. Jag vill gärna att andra tipsar mig om centerpartiet nämns i ett sammanhang där vi inte vill synas.


Lena, jag vill gärna tipsa dig om att hela er riksdagsgrupp i allmänhet, och Federly och Annie Johansson i synnerhet, uppfört sig på ett sätt som drar ett löjets skimmer över hela ert parti och får er att framstå som kappvändande, karriärkåta opportunister. Då detta sannolikt inte är den bild ni önskar att väljarna skall ha av er borde ni kanske överväga vilka åtgärder ni kan vidta?

Ytterligare ett tips: sommaruppehållet är inte tillräckligt långt för att människor ska glömma bort vad som skett.

Hej till publiken!

Till den som behöver piggas upp lite

till FRA

Jag förväntar mig att ni vidarebefodrar mitt förra inlägg till höga vederbörande. Jag betalar er lön via min skattsedel, och är således er chef. Förmedla också adressen till denna blogg till dem så att de kan återkomma med frågor om något är oklart.

Dåliga ungdomar

Läser i tidningen om en undersökning som visar att svenska skolungdomar mår förbaskat dåligt, de är stressade som råttor i ett hjul helt enkelt. De trivs inte i skolan, de har få vuxenkontakter de kan vända sig till, de känner att de inte kan påverka sin egen situation och de upplever inte att de har några vidare framtidsutsikter. Arma ungdomar, vad är det vi gör med dem?

Vad kan vi göra åt saken?

Vuxna. Alla vuxna, utan undantag:

Steg ett: Barnen är viktigare än jobbet. Prioritera din tid därefter.

Steg två
: Barnen är viktigare än tvn och lördagsgroggen. Gå ut om kvällarna. Sent. Och ofta.

Steg tre: Att prata med sina barn innebär att lära sig hålla tyst och lyssna på vad de säger. Det är inte så lätt, men det är viktigt.

Steg fyra: Tre delar beröm, en del kritik. Inte tvärtom. Beröm varje bra sak de gör, kritisera det som är livsfarligt. Resten ordnar sig med tiden.

Steg fem
: Ta i barnen. Krama dem, smek dem över kinden, ge dem en berömmande klapp på armen eller axeln när de gjort något bra.

Steg sex: Skratta med barnen. Jätteviktigt, därför står det sist för att ni skall komma ihåg det.

Politiker, ni får en lista på vad ni ska göra på jobbet också:

Steg ett: Ös på med pengar i skolorna, sluta fjanta med budgetnedskärningar och annat trams, vräk på med pengar! Lokalerna behöver renoveras (inte målas om, renoveras, från grunden många gånger!) och nyinredas, maskinparkerna uppdateras, datorsalarna uppgraderas, musiksalar, teckningssalar, slöjdsalar är viktiga och behöver utrustas och inredas därefter. Dessa ämnen kostar men ni kan inte föreställa er vilken enorm betydelse de har för elevernas utveckling i alla ämnen! Lärartätheten behöver fördubblas, personaltätheten i övrigt tripplas, vaktmästare, städpersonal, matsalspersonal, skolhälsovård, fritidsledare med flera, det kostar men det är en investering, ventilation är livsviktigt, skolmaten behöver få kosta och tillagas på varje skola, gymnastisksalarna behöver utökas och omklädningsrummen behöver verkligen städas! Allvarligt talat, skulle ni själva vilja duscha i de duscharna? Och har ni sett hur toaletterna ser ut? Vidrigt många gånger! Höj lärarlönerna från dagens rent löjliga nivåer, så att folk har råd att stanna i yrket. Seså politiker, det är vår framtid vi pratar om, lätta på pungen nu, krångla inte.

Steg två: Låt bli att omarbeta skolplaner och betygssystem så fort ni kommer åt. Ni vet inte tillräckligt mycket om saken, ni har vare sig pedagogisk utbildning eller erfarenhet tillräcklig för att kunna göra ett genuint jobb. Vill ni gå till historien som regeringen som höjde den svenska skolkvaliten, se steg ett. Fläska på med pengar! Tillsätt för övrigt en grupp lärare från olika stadier och olika delar av landet som tillsammans får i uppgift att en gång för alla ta fram fungerande läroplaner och betygskriterier. Håll sen fingarna därifrån.

Steg tre: Det har gått många år sedan ni gick i skolan. Era erfarenheter har inte mycket med dagens skolverklighet att göra. Hur jobbigt det än är att inse att man börjar bli gammal, acceptera det för allas vår skull.

Steg fyra: Inför obligatorisk fortbildning för all personal. Se till att både tidsmässigt och ekonomiskt utrymme finns för att genomföra det på ett vettigt sätt.

Steg fem: Försök inte detaljstyra. Det har ni varken kunskap eller klokskap till.


Och så slutligen ungdomarna själva:

steg ett: Ta hand om dig!

steg två: Säg ifrån när det blir för mycket

steg tre: Prata med dina föräldrar. De förstår mer än du tror. Det gäller de flesta av dina lärare också.

steg fyra: Stanna, tänk efter, vad kan konsekvenserna av detta bli? Bestämd dig sen för om det är en så bra idé som det verkar. Ofta är det det, men inte alltid.

steg fem: Du duger visst som du är. Du mer än duger, du är vacker, klok och fantastisk på massor av vis! Tro inte på någon som säger något annat, de ljuger. Jag lovar.

Har jag glömt något? Helt säkert, jag är bara en liten tant med ganska dåligt minne, så berätta gärna vad mer som borde finnas på någon av listorna.

måndag 23 juni 2008

Rustning och vapen

Att samhället vi lever i idag blir allt hårdare och kallare är vi nog många som noterat. Pengar är adelsmärket idag, den som har pengar har också privilegier och rättigheter. Den som inga pengar har, har skyldigheterna.

Hur kan den som inget har rusta sig för att överleva i ett sånt samhälle? Vilka vapen behövs för att kunna kämpa sig upp till rättigheterna?

Kunskap och vetande. Kunskap om världen, kunskap om samhället, kunskap om historian för att lära sig av andras erfarenheter. Kunskap i språk, för att kunna kommunicera. Kunskap om berättelser, och kunskap om berättelsernas dolda budskap, för att lära sig av och för att lära ut vidare. Kunskap om systemet, hur det är uppbyggt, hur det fungerar, hur det ser ut bakom kulisserna. Vem som ser ut att styra, och vem som styr.

Därför är skola och utbildning viktigare än någonsin. Staten vill skära ner på möjligheterna till vuxenstudier, men är komvux nedlagt, minns att folkhögskolorna finns, och erbjuder många olika varianter av utbildningar, både traditionell klassrumsutbildning och distansutbildning för den som bor en bit ifrån eller har ett liv som inte ger möjlighet att studera om dagarna.

Hej till publiken!

Alternativ till bil








Det finns alternativ för att ta sig runt här i världen.

Den onda sagotiden

Trots att de borrar i Alaska och på nordpolen så börjar oljan ta slut här i världen, bara så ni vet. Bilens århundrande, börjar det närma sig sitt slut och glida in i sagoböckerna som en otäck tid som orsakade mycket elände i världen?

en politiker funderar

Staffan Danielsson är en av de som för tillfället innehar riksdagslön. Han är därutöver bloggare och, inte så ofta men titt och tätt var tjugonde år, om man ska tro hans blogg, Expressenläsare. Han läste häromdagen denne ledare i Expressen (eftersom han missade länka till den gör jag det) där Aaron Israelsson talar lätt raljerande om Stureplanscentern i allmänhet och Federly i synnerhet. Han nämnar alldeles i slutet av texten att många bloggare dessvärre tagit tillfället i akt att, istället för att diskutera politiken, ägna sig åt böghat i sina skriverier om Federly.

Hr Danielsson lyckas i denna text läsa in mer än de flesta, bland annat tycker han sig finna att Israelsson klämmer till Federly för att han är homosexuell. Det stämmer inte, Danielsson, du borde nog läsa texten du kommenterar på en gång till, i mindre upprört tillstånd, och se vad där faktiskt står.

Att Danielsson avslutar sitt inlägg med en gliring åt Camilla Lindberg säger mer om honom än om henne, så det låter jag förbli okommenterat.

Hej till publiken!

söndag 22 juni 2008

Att slå igenom som musiker

Det krävs att man har något utöver det ordinära, att man hittar sin egen röst, sitt eget sound. För att man ska göra det måste man öva en massa, prova sig fram, ha perioder då man låter som andra för att sedan gå vidare och låta som sig själv. Tid tar det, svårt är det, men i slutändan, nog är det värt det? Nog har vi, sverige, råd?









Musiker är ett hårt yrke

Det svenska musikundret, har ni hört talas om det? Många svenska band når långt på de internationella scenerna, och framförallt två saker ligger bakom detta: de kommunala musikskolorna, där elever i alla svenska skolor fått möjlighet att börja med blockflöjt och fortsätta med elgitarr eller trummor eller körsång eller vad som nu känns lockande, de har getts en god grund att bygga vidare på, getts möjlighet att repa tillsammans i hyggliga lokaler och prova på att uppträda och lära sig hantera scennerverna. Den andra bakomliggande orsaken har varit det svenska A-kassesystemet som gett utrymme för att öva, finslipa sina kunskaper, spela ihop, repa så mycket som faktiskt behöver repas för att gå från glad amatör till proffs som folk faktiskt är villiga att betala för att se.

Musikerförbundet konstaterar att det blir allt svårare att försörja sig på sin konst som yrkesmusiker. De börjar bli lite trötta på glada tillrop som 'vad jobbar du med egentligen' och 'tänk vilken lyx att kunna leva på sin hobby', och vill framföra att de minsann jobbar på riktigt, men att med hårdnande a-kasseregler och ett samhälle där kultur får allt mindre betydelse börjar deras situation bli omöjlig.

Har vi råd med signalspaning mot oss själva borde vi ha råd med kultur, borde vi inte?

You're no different to me



Ozzy Osbourne, finns ingen som han

lördag 21 juni 2008

Den svarta fläcken

Det riktigt stora problemet med den nya FRA-lagen är den svarta fläck som kommer att fastna på var och en som fastnar i deras nät. Oavsett orsak, oavsett om personen är skyldig eller inte skyldig, oavsett religiös eller kulturell tillhörighet, oavsett hårfärg eller yrke, oavsett om det är någon på myndigheten som råkat göra ett litet fel, oavsett om det är någon som skämtat kommer en svart fläck att fastna, och sitta kvar, på personen.

Människan i fråga kommer inte att veta om detta. Men staten vet. Och staten kommer att resonera som så, att där det finns rök finns en eld, liten eller stor.

Det kommer att bli lite svårare för människan i fråga att få jobb, banklån, pass, visum och deklarationen kommer att granskas noggrannare än någon annans. Och fläcken, den kommer att finnas kvar.

Ty, som vi alla vet, det finns ingen rök utan eld.

Hej till publiken!

Till de som fortfarande tror på centerpartiet:

Riksdagsman Fegerly svarar i dagens AB på frågan 'Är du nöjd med din insats i FRA-debatten?'
- Man vill alltid nå så långt som möjligt. Jag har inte hunnit reflektera över allt som har hänt, det kommer ta några dagar. Uppenbarligen har de flesta som varit på min sida inte velat ha någon signalspaning alls, och det har aldrig varit min åsikt. - Det förslag som funnits har varit dåligt. Nu får vi en lag med reglerad signalspaning. Det är en kompromiss jag kan stå för. (källa)

Jag hör, som med en slags anderöst under hans ord, andemeningen i det han säger:
Ja, jag är jättenöjd, och jag räknar med att få massa cred att jag låtsades vara motståndare, jag tror att när valet väl kommer är det det folk kommer att komma ihåg, inte min kovändning i elfte timmen. Dessutom har jag fått något fint av min partiledning för att jag drar på mig lite flak nu, ett löfte om framtida position minsann och jag är jätteglad.


Nog minns vi till nästa val? Ni centerpartister, anser ni denne lille karriärist vara en tillgång eller en belastning för ert parti? Låt er partiledning veta hur det ligger till med den saken.

Hammerheart



Han fattas mig alltemellanåt, trots att jag aldrig ens träffat honom.

FRA och datainspektionen

Ni minns att datainspektionen fick ett tidsbegränsat uppdrag att hålla ett öga på FRA? Detta var inte datainspektionen informerad om i förväg, utan nu rynkar de bekymrade sina pannor och funderar på hur de ska få plats med det också i sitt uppdrag och i sin budget. Skall det tilldelas mer resurser, med andra ord, ska det tas ännu mer från statskassan till detta spännande pojkboksäventyr? Eller förväntas de omprioritera? Vad ska de avstå ifrån, alternativt göra mindre av?

Säg hej till publiken! Vi väntar med spänning på fortsättningen, gör vi inte?

fredag 20 juni 2008

Rymdblomma

Fick en liten pliktbukett till min dörr häromdagen. Det kändes väldigt underligt, såvitt jag kan minnas är det första gången jag fått blommor levererade till min dörr, och plötsligt kände jag mig väldigt gammal.

Mitt i denna fina rosa och blå bukett fann jag en blomma vars like jag aldrig tidigare skådat. Den var helt platt, nästintill tvådimensionell, luddig med veckad rosa kant. Kan det vara en rymdblomma?

Någon som vet?

FRA går ut hårt och ökar

Till att börja med vill de anställa ytterligare 250 personer, samt investera i ytterligare en 'superdator' av märket HP (jag får inte betalt för att nämna detta varumärke, inte ens en gratis dator får jag). Detta betalas ur samma stadskassa som exempelvis sjukförsäkringen, där det ju som bekant ska sparas massor. Inte är det väl så att, ens i någon mån, vi skall betala för att bli avlyssnade genom att vi inte längre tillåts bli långtidssjuka?

Är vi överens, vi människor som lever i samhället, om att detta är ett riktigt användande av statskassan? Om inte, är det läge att protestera igen? Pengar är ett språk politiker förstår.

DIO

Det är nu det är dags att börja, på allvar

Säg hej till publiken!

FRA-lagen röstades igenom, Facebookgrupper och bloggar skapade uppmärksamhet, demonstrationer skapade uppmärksamhet men den gick igenom ändå. Socialdemokraterna kommer inte att riva upp lagen, myndigheten är redan etablerad och det är långt kvar till valet, de räknar kallt med att dammet har lagt sig till dess.

Noterade ni att de tidsbestämda kontrollåtgärderna varar till 2011? Dvs ett år efter valet. Vi svenskar är så naiva och godtrogna att vi varken tänker ett år framåt eller ett år bakåt. Tar regeringen för givet. Och det är klart de gör, det gick att köpa sig en regeringsperiod för utlovade tusen kronor, som dessutom aldrig betalades ut.

Så vad kan vi då göra? Vi kan hålla våra facebookgrupper aktiva, vi kan fortsätta skriva om saken, fortsätta prata om saken. Vi kan hålla den aktuell, och gång på gång påminna om den artonde juni 2008.

Ty människor kommer att vänja sig. Nima Daryamadj påminner om historien om grodan. Den, ni vet, som placeras i kallt vatten, vatten som sakta värms upp tills grodan kokas till döds, nöjd och omedveten om vad som händer. Han påpekar att vi är grodan, och temperaturen höjs sakta, grad för grad, medan vi leker med vår badanka.

Så prata, skriv, skrik, sjung, påminn. Gör världen till en lite bättre plats för någon genom att inte tiga stilla och acceptera.

torsdag 19 juni 2008

Federley-sången

Nog har ni hört den?

Btw

Hej till publiken!

En vän i ett annat land, strax väster om Atlanten, skrev att det enda som nått dem om FRA-lagen, överhuvudtaget, är en engelskspråkig blogg.

Han rekommenderar också att vi alla laddar ner ett PGP-program snarast möjligt, i morgon kan det vara förbjudet. Jag vidarebefodrar tipset, men hoppas verkligen att ni alla redan visste att email är ungefär lika säkra som vykort, och att bloggar är lika privata som väggtidningar?

Bra, jag trodde väl det. Ni är inte dumma.

Behov

Händer det andra människor också att ni plötsligt drabbas av ett akut behov av en speciell låt, ett speciellt band eller liknande? Så till den milda grad att ni känner att om ni knappt kan tänka förrän behovet uppfyllts?



Så, nu känns det bättre

Hur kunde folkpartiet

Folkpartiet, moderaterna, centern, KD, alla säger de sig värna om individens frihet och allt, hur kunde de rösta igenom en sån här lag? Jag har hört frågan i åtminstone tio olika versioner idag.

Svaret, kära söta ni, är enkelt: Se på vad de faktiskt gör. Se på hur de faktiskt agerar. Lyssna inte och tro på vad de säger sig göra, utan se med egna ögon. Lägg på minnet, och se med öppna ögon.

Det gäller för lite av varje här i samhället, så det kan vara bra att komma ihåg annars också.

onsdag 18 juni 2008

En sång för FRA



Så rar att jag inte kunde låta bli att lägga in ett sista litet inlägg för i afton.

Dragula

Alltid muntrar det upp någon, mig om ingen annan:

Och nu då?

Säg hej till publiken!


FRA-lagen gick igenom.

Vad händer nu?


Förstörelsesymfoni II

Förstörelsesymfoni I

'Nya' FRA-förslaget

Notera, för det är viktigt, tidsbegränsningen i de nya förslagen. De gäller fram till och med 2011, sen är det orginalförslaget som ska gälla, förutom den otrevliga formuleringen 'Den domstolsliknande nämnden ska fatta beslut om huruvida "synnerliga omständigheter" föreligger för sökning på person'

Domstolsliknande nämder är inget man bör lita på bara sådär.

Mer FRA

Vanligtvis välinformerad källa inom socialdemokraternas organisation (än så länge har vi källskyddet kvar, så personen får förbli anonym trots att jag fick informationen i mail, visst är det skönt att den möjligheten finns?) berättar för mig att väljarna fått veta att när socialdemokraterna kommer till makten kommer lagen att tas bort, eller modifieras.

Tror vi på det? Kommer socialdemokraterna, som faktiskt är de som en gång tog fram förslaget, officiellt, att ta bort en lag som ger dem en sån underbar möjlighet att hålla koll på folk, att begränsa kommunikation och ta bort källskydd? Kommer de att ta bort en lag som minskar folks möjlighet att sprida kunskap om vad som pågår bakom maktens kulisser?

Jag tror inte på det, gör ni?

FRA-lagen igen

Man valde att dra tillbaka den, putsa den, sätta på ett nytt band och presentera den igen, sockra den och hoppas att nu, den här gången, så sväljer folk den.

Jag tror, personligen, den går igenom. Jag tror den kommer att trumfas igenom med mygel och piska, om det behövs, både för den makt det ger och för att alliansen skall visa enad front. Det tycker jag är beklagligt.

Bör vi inte fråga oss om vi verkigen vill ha kvar detta, som Johan Pehrson just kallar det, svenska landslag i politik? Är de värda att gå på långt sommarlov, nöjda med vad de presterat och trygga i vetskapen om att de har sina feta löner kvar? Vi bör ställa oss frågan, och lyssna noga till vad vi svarar.

tisdag 17 juni 2008

måndag 16 juni 2008

Äntligen

Hagel



Regn



Åska blixt och dunder, och se hur vårt till synes döda gräs genast vaknat till liv igen, skjuter nya friska gröna strån genom det gula, torra.

Underbart!

Vilken kraft det finns hos gräsrötterna

Stora köksbord

En revolution, kallas den ibland, denna storm som svenska bloggare dragit upp kring Lex Orwell. Det som talats om kring köksbord och fikabord, nävar som knutits i fickor, mummel i hissar och bussköer, har nu, tack vare internet och bloggkulturen, blivit en högljudd protest som når ända in i regeringskansliet. Josh, Enligt Min Humla, skriver om hur stolt han är över att vara en del av detta, till och med SVD skriver om hur bloggosfären är i uppror över FRA-lagförslaget.

Det ska bli intressant att se vilken effekt detta har på onsdag. Och det ska bli väldigt intressant att se vad som händer efteråt.

FRA-funderingar

All kommunikation måste övervakas kontinuerligt för att det ska vara någon vits med det hela. Det innebär bland annat all sms-trafik mellan alla tonårstöser, här i landet och utanför, de som gärna skickar ett hundratal sms om dagen. Med bilder, mystiska förkortningar och personliga små kodord för att ingen utomstående ska förstå vad de pratar om.

Jag undrar i all stillsamhet, kommer storebror att kunna hantera detta? Kommer samtliga tonårsflickor att sättas under övervakning, eller kommer deras intensiva trafik att få hela systemet att braka ihop av överbelastning?

För allas vår säkerhets skull: heja på tonåringar, messa mera!

söndag 15 juni 2008

Regn

Ljuvliga regn, ett par ögonblick föll det smattrande mot taken.

Gud är i regnet, säger de i en film jag nyligen såg, och jag förstår precis hur de menar.



Ser ni hur vårt torra gräs törstigt tar emot varje liten droppe?

Det mest omskrivna

Det sägs att det mest omskrivna ämnet i bloggar just nu är Lex Orwell. SvDs ledarsida ger en illuster beskrivning av det hela. Karaktären Erik öppnar sin dörr, två trevliga poliser ler och kliver in 'då var det dags för husrannsakan då'. Är det månne nästa steg?

Vad tycker ni, är detta vad vi behöver idag, i terroristhotens tidevarv? Eller är det tvärtom, tro, att lagförslag som detta skapar ett samhälle där terroristerna kan lägga upp fötterna och luta sig tillbaka, väl vetande att samhället sätter skräck i sina medborgare alldeles på egen hand?

Den kommunikationsform som är svårast att avlyssna är viskningar. Gå nära den du vill kommunicera med och viska i hans/hennes öra. Inte tala lågt, utan viska. Ljudstrukturen i just viskningar gör dem väldigt svåra att tolka för avlyssningsapparatur.

Kom dock ihåg vad som hände i viskleken som lektes på lågstadiet: budskapet förvanskades på vägen.

lördag 14 juni 2008

Osäkra föräldrar II

USAs sämsta mamma är, enligt en artikel i aftonbladet, en Lenore Skenazy i New York. Vad har då denna hemska kvinna gjort mot sitt stackars oskyldiga barn? Har hon matat ungen med knark? Misshandlat honom med en galge? Knuffat honom nedför en trappa? Lämnat honom ensam i timmar medan hon själv ägnat sig åt att roa sig på lokal?

Nej, hon har låtit ungen åka tunnelbana ensam. Han är nio år, och åkte en sträcka han är väl bekant med, bytte till buss och anlände hem till väntande mamma.

That's it. Mer än så behövs inte för att bli utnämnd till USAs sämsta mamma. Ni ruskar misstroget på huvudet? Ni ler lite i mjugg åt de där nervösa amerikanerna? Eller reser ni ragg mot mig och påpekar med förnumstig stämma att det minsann är farligare idag än det var för trettio år sen.

Kära föräldrar, en nioåring är, förutsatt att ni inte konserverat henne/honom i någon slags treårsbubbla, en kapabel och klok varelse. Ungar måste få lära sig att klara sig själva, de måste få lära sig att hantera världen och tillvaron på egen hand. Säg mig, om ni ständigt skyddar barnan och lägger världen till rätta, censurerar och målar i pastellfärger, hur hade ni tänkt att de ska hantera den verkliga, kantiga, hårda och kalla verkligheten den dagen de faktiskt måste stå på egna ben?

Jag skulle vilja råda oroliga föräldrar att börja läsa på. Här är en bra bok att börja med, läs och tänk på vilket budskap författaren faktiskt sänder er som föräldrar


Hal



Jag vet inte riktigt varför, men Hal dyker upp i mina tankar titt som tätt just nu, i alla möjliga och en hel del mindre möjliga sammanhang. Jag undrar varför?

fredag 13 juni 2008

torsdag 12 juni 2008

Avlyssning

Ni är medvetna om att i nästa vecka, på onsdag, röstas det med stor sannolikhet igenom ett förslag om att försvaret skall få lov att avlyssna all kabeltrafik inom Sverige, hoppas jag. Detta innebär inte att de kommer att ta stickprov, utan att de kommer att, ungefär som Lunarstorm gjort i många år, låta datorprogram söka efter nyckelord i bloggar, på hemsidor, på inlägg i forum, i artiklar och i dina privata mail. Den som fastnar i nätet kommer dock inte, som på Lunarstorm, få en varning, utan med stor sannolikhet istället sättas under bevakning, allt personen skriver och tar emot kommer att uppmärksammas, liksom de personer med vilken personen i fråga kommunicerar.

Tidningar och tv rapporterar väldigt lite om detta. Omröstningen sker under fotbolls-EM, när svenskars uppmärksamhet på Zlatans knä är väldigt mycket större än svenskar uppmärksamhet på vad riksdag och regering pysslar med. Det är ingen tillfällighet.


Fundera på om det tex är en tillfällighet att Perelliskan gick ifrån karln precis nu. Jag säger inte att det är en del av en dimridå, jag råder er bara att tänka lite på möjligheten.














Detta var ni medvetna om redan, inte sant? Om inte, nu vet ni.

Apropå ingenting, just

Har inte Blondin-Bella varit sjutton år osannolikt länge nu?

onsdag 11 juni 2008

Ett fåtal droppar

Två små minuter regn, i två omgångar, var vår tilldelning. Den stadiga blåsten tog raskt bort all effekt det kan ha haft, men molnen har iallafall gjort det lite svalare, det kan man ägna en stund åt att glädjas åt.

Att getingarna är få ännu så länge trodde jag, okunnig som jag är om småkrypsliven, var av godo men ack så fel jag hade. Tydligen innebär få getingar gott om insekter som förstör grödor och frukt.

Igelkottarna törstar ihjäl, sätt ut vatten i djuptallrikar åt dem om ni har tillfälle.

Klagomålsavdelning



*fnissar* alltför rolig för att inte visa för fler, ska nog skriva ut den och sätta upp den på min arbetsrumsdörr, tror jag.

tisdag 10 juni 2008

Skriftliga omdömen i lågstadiet

Som väl de flesta vet har regeringen med Björklund i spetsen beslutat att införa skriftliga omdömen redan från första klass. Björklund svamlar glatt om att tja, om eleverna uppnår målen behöver det ju inte skrivas så mycket, men om det är problem så... varje skola får själv utforma omdömena, vilket innebär att ingen överhuvudtaget tillser, garanterar eller ens bekymrar sig om huruvida lilla Karin i Kiruna bedöms likvärdigt med lille Ture i Trelleborg.

Kommer det att tillföras resurser för vidareutbildning av lärarna inför denna reform? Konferenser där lärare från olika rektorsområden, kommuner, regioner, landsändar, får möjlighet att mötas, diskutera och finna om de ser ungefär lika på hur eleverna bedöms? Jag tvivlar. Till sådant finns sällan, om ens någonsin, resurser, men allvarligt talat, Björklund, det vore en investering för framtiden om något! Jag undrar vad det är i betygsystem som gör att varje regering känner ett sånt oemotståndligt behov av att lämna efter sig ett hafsigt hoprafsat hastverk som ställer tillvaron i skolan på ända, för elever och lärare, och sedan klaga högt och ljudligt på den illa fungerande skolan?

Låt mig avslutningsvis återvända till Björklunds glada svammel i morgontv igårmorse, det om att man inte behöver skriva så mycket om de elever som uppnår målen. Det är en vanlig, farlig missuppfattning. Duktiga elever har precis lika stort behov av och ffa precis lika stor rätt till feedback, komplett och detaljerad, som andra.

Ville bara påminna om det.

Blev inget

Inget regn föll på oss den här gången, inte en enda droppe. Grått och molnigt, det sänkte temperaturen lite, och en glad vind bidrog också till att göra temperaturen behagligare. Men vinden är bedräglig, den sänker visserligen tempretaturen men den gör att det blir, trots att det kan vara svårt att tro, ännu torrare.


Bilden är tagen på norrsidan, på skuggsidan. Inte ens där är gräset grönt längre, och men buskarna håller hyggligt stånd ännu. Jorden spricker, maskrosorna kryper platta, vallmon är bleknad men grannens rabatt prunkar trots vattningsförbud. Måste vara gröna fingrar.

Grå himmel

Det sägs att det ösregnar bara ett par kilometer härifrån, ändå dammar det fortfarande här hos oss. Men himlen är grå, och temperaturen har gått ner mot en behaglig svalka. Har vi tur kanske ett par stänk når även oss så småningon.

måndag 9 juni 2008

Stitchologi

Har man ingen släkt att umgås med får man göra en själv. Det har jag gjort, och den må vara liten, och ganska trasig, men den är bra.

Äldste sonen har tagit studenten idag, det andra stora steget mot att bli vuxen. Modershjärtat sväller av stolthet, så stilig, så manlig, så vuxen!

Hans yngre syskon sprang benen av sig för att hjälpa till och göra festen trevlig för storebror, även för dem sväller mitt hjärta av stolthet.

Osäkra föräldrar

ringer Bris, enligt dagens Sydsvenska. Barnen är ännu osäkrare än föräldrarna, och skär sig, skriver självmordsbrev och visar tecken på depression.

Det sista är inte ett dugg förvånande, osäkra föräldrar får osäkra barn, och osäkra barn reagerar. Antingen utåt, i aggression, destruktion, trakasserier, mobbning. Eller inåt, i självdestruktion, de skär sig, skaffar sig ätstörningar, stänger in sig i sin egen osäkerhet.

Hur hamnade vi här, samhället? Och viktigare, hur tar vi oss härifrån? Hur bygger vi upp självkänslan hos var och en av dessa föräldrar igen, och hos var och ett av dessa barn? Vad kan vi, kollektiv, göra, och vad kan vi som individer göra? Fundera på saken ett tag.

söndag 8 juni 2008

På gott humör, men absolut inte berusade

Hur kan det komma sig att i tidningsreportage, ffa i kvällspressen, var människor som vakterna tvingats avvisa alltid på gott humör, men absolut inte berusade? Varför blev de isåfall avvisade?

I just det här fallet funderar jag vidare på varför man, om man gått ut i sällskap, fortsätter in på krogen om en i sällskapet blir avvisad? I synnerhet om man bara är på gott humör, absolut inte berusad, vill man inte fortsätta umgås då, på en krog dit alla är välkomna? Det var väl inte så illa att man inte ens märkte att en i sällskapet blev kvar utanför?

Jag undrar hur många av oss som faktiskt skulle lyckas behålla humöret i en situation som den dörrvakten här hamnade i, där ett tämligen högljutt, berusat sällskap medelålders människor som fått aningen för mycket börjar tjafsa?

Kanske en tanke att ta med ut i sommarnatten, man är ofta mer berusad än man själv tror.

Ha trevligt, men kom ihåg att du inte är ensam i världen.

lördag 7 juni 2008

Tack

för ett oförglömligt läsår, med mer Gaiman än jag räknat med.

Smurfar du detta?


'Vad ska du ha på dig på fyrtioårskalaset du ska på i eftermiddag?'

'Inte vet jag... jag ska måla mig blå och ha vita byxor och gå som en smurf.'

Tänk om fler gjorde så i verkligheten, vilken färglad värld vi skulle ha!

torsdag 5 juni 2008

Ni stinker!

Herrar i övre medelåldern, det är varmt, ni svettas. Försök inte dölja svettlukten med rakvatten eller någon annan sorts parfym. Ni stinker, stanken ligger kvar i luften långt efter att ni gått därifrån och orsakar obehag, hos doftkänsliga illamående, huvudvärk och/eller andnöd!

Ta hänsyn, det finns fler än ni här i världen.

Bankrån i Lund

Lund är en speciell stad, studenterna och universitetet sätter sin definitiva prägel på stadsbilden, och på människorna. En akademisk stad, civiliserad och ungdomlig. Visst kan det gå lite över styr ibland, med väl barnsliga spex som ibland får en eller annan att ta illa vid sig eller hyresgästföreningar som också vill ha kåranda och startar svartklubb i källaren. Men på det stora hela är Lund en lugn och stillsam, lätt tankspridd och mycket trevlig studentstad.

En brutal våg av bankrån har svept över Skåne den senaste tiden, och idag läser vi att inte ens lilla rara Lund kommit undan, även om rånet känns mer civiliserat än de flesta andra rån man läser om. Kunderna märkte tydligen inte ens att det pågick, inget vapen verkar använts och rånaren promenerade sin väg från brottsplatsen.

Som sagt, Lund liknar inte många andra platser i världen.

Ljus och värme

Värmen håller i sig, här nere i söder kombinerad med stadig blåst har den nu torkat ut marken, gräs gulnar, grannar vattnar i smyg. Skogar brinner, det är mygginvasioner och regnbristen orsakar halverade skördar för jordbruket.

Elände laget runt, således, Men en ljuspunkt finns i eländet: Fästingarna drar sig undan, de är känsliga för uttorkning och gömmer sig på fuktiga och svala platser, går i dvala och låter oss, åtminstone tillfälligt, vara i fred.

Det är alltid något.

onsdag 4 juni 2008

Utbildning med massage

Folkhögskolan Hvilan i Åkarp i Skåne, behändigt placerad mitt emellan Lund och Malmö, kan du som har gått minst åk 2 på gymnasiet eller motsvarande (komvux, tex) gå ett läsår och lära dig mer om människokroppens anatomi, fysionomi, näringslära och hälsa. Du får också lära dig massera, och blir, vid avslutad och godkänd kurs, friskvårdsmassör, samtidigt som du läser in full gymnasiebehörighet så att du, om du vill, kan söka vidare till högskola.

Om du vill bli läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut, idrottslärare, idrottmassör, dietist etc är detta den ideala linjen att gå. Inte bara får du kunskaper du kommer att ha användning för både i ditt yrkesutövande och i dina vidare studier, du får också en möjlighet att söka in på folkhögskolekvoten.

Utöver profilämnena läser du mer traditionella gymnasieämnen, som matte, svenska och samhällskunskap. Du har möjlighet att läsa matte upp till E-nivå, svenska på B-nivå och engelska upp till C-nivå, allt utifrån förkunskaper och önskemål.

Välkommen in på skolans hemsida för att läsa mer. Härifrån kan du också skriva ut anmälningsblanketten och kontakta skolan för mer information.

Fullkomligt skamlös reklam för en underbar linje.

Sola naken

Att sola naken är detsamma som att riskera sitt eget liv. Att låta små barn leka nakna i strandkanten, gräva i sanden i timmar med bara en mössa för att skydda lilla huvudet är detsamma som att riskera deras liv. Solen dödar snart lika många per år som trafiken gör.

Solar man naken badar man naken. Svenska badvatten är inte alltid så hälsosamma, och mydigheters reaktion är intressant. Istället för att försöka åtgärda saken väljer de att byta mätmetod. Häpp!
Koliforma bakterier, det är sådana som ger magsjuka, förresten.

Sommartider hej hej!

Säg något!!!

Är det, idag, viktigare ATT man säger något än VAD man säger? Från olika håll hör jag människor kommentera på varandras bloggande, och oftare kommenterar man på frekvensen än på innehållet. 'Du borde uppdatera din blogg', 'åh, titta, nu bloggar hon i mobilen igen, hon har jättemånga läsare för hon skriver så ofta', 'nu har jag läst samma inlägg i din blogg hela dagen, om du inte uppdaterar slutar jag klicka på den'... e.t.c.

En ung kvinna som sannerligen har nog att göra här i livet, särskilt nu i studenttider, bad nästan om ursäkt för att hon uppdaterar så sällan häromdagen.

Personligen läser jag hellre en blogg där inläggaren har något att säga än en där inläggaren skriver bara för att uppdatera, utan att egentligen säga något. I vissa perioder har man mycket att säga och uppdaterar tjugofem gånger om dagen, andra gånger kanske man inte uppdaterar mer än en gång i veckan. Så är det, och variationen är det som gör en blogg läsvärd.

Känn ingen stress, utan blogga när ni har lust, är nog budskapet i dagens inlägg.

måndag 2 juni 2008

Sjukt

På onsdag, dvs i morgon, avgör riksdagen om regeringens förslag till nytt sjukförsäkringssystem skall gälla från och med första juli, dvs från och med nästa månad.

Denna reform innebär att efter ett halvt års sjukskrivning, för vad det vara månde, skall försäkringskassan pröva den sjukskrivnes arbetsförmåga gentemot hela arbetsmarknaden. Alltså inte den sjukskrivnes möjlighet att återgå till sitt arbete eller yrke, utan gentemot hela arbetsmarknaden. Om personen ändå inte visar sig arbetsför, trots försäkringskassans ansträngnigar, prövas personens arbetsförmåga gentemot hela arbetsmarknaden ännu en gång, ytterligare ett halvår senare. Envisas personen ändå med att fortfarande vara sjuk, ha värk, nedsatt muskelstyrka eller vad det nu kan vara, finns en liten möjlighet kvar - i ytterligare tvåhundra dagar kan personen få en betydligt lägre ersättning. Sen är det kört. Ingen mer sjukpeng, oavsett hur illa personen i fråga mår.

Detta innebär att en människa som bedöms kunna utföra lättare arbetsuppgifter, packa upp varor i en butik, tex, eller svara i telefon, skriva rapporter liggande eller vad det nu kan vara, skrivs ut från försäkringskassan. Att få arbetsgivare är beredda att anställa någon som skulle kunna skriva rapporter liggande, men inte kan ta sig till arbetsplatsen, fästs ingen vikt vid.

Samma regering vill besluta om obligatorisk a-kassa, oavsett om man har råd eller inte. Det finns ett samband, men i inget av fallen vinner den fattige, sjuke människan på reformerna.

Det är ett kallt samhälle vi går emot.

Brun utav sol

Jag solar aldrig, jag undviker solen så mycket det går. Tyvärr går det inte alltid, jag måste stå vid busshållsplatser i stekande sol, jag måste gå till och från bussen, ibland måste jag tillbringa ett par timmar ute i solen, det går inte att undvika alla gånger, och jag bor i ett landskap där solen verkligen menar allvar.

Jag har lätt att bli brun, men detta gläder mig inte. Oavsett hur vänligt ni ler när ni ger mig kommentarer kring detta avsedda som komplimanger blir jag inte glad. Jag trivs inte i denna solbränna, jag känner mig inte fräsch och inte sommarfin.

Vill ni glädja mig så låtsas inte om eländet, kommentera överhuvudtaget inte utan låt det passera. Jag är konstig på många vis, jag vet, och detta är bara ytterligare ett, inget att hänga upp sig på. Sol, värme, sommar - inte min grej.

Ville bara få det sagt.

söndag 1 juni 2008

Grannar



Förekommer det flerfamiljshus, bostadsrättsföreningar, hyresområden etc utan konflikter, gängbildningar, skvallermaffior, skitsnack och fabricerade klagomål? Det känns som en självmotsägelse, alltid är det någon som retar sig på någon annans gardinfärg, att någon är för pratsam eller för tillbakadragen, för högljudd eller för tyst, för konstig eller för vanlig. Är människan någonsin så kreativ som när det gäller att hitta på sattyg för andra?

följetongen tvättstugan

idag var en lugn dag, den som tvättat innan mig hade visserligen lämnat torktumlaren och torkrummet fulla med tvätt, men det kan jag leva med. Tvättmaskinerna var lediga, torktumlaren tömde jag i tvättrummet så de kan hämta när de har lust, inte en människa såg jag på hela tiden.

Nästa del följer nästa söndag