Sommarjobb

Återigen utnyttjar arbetsgivare det faktum att sommarjobbare ofta är unga, osäkra, okunniga om sina rättigheter, angelägna om att få lite extra fickpengar och sällan har kontakter med inflytande. DN berättar om tolv timmars arbetsdag, elvaåringar som ensamma ansvarar för kassan och andra situationer få etablerade i samhället skulle acceptera.

Det finns också en attityd av att det inte är så viktigt att hålla sig till reglerna när man anställer folk under en kort period

säger Niklas Holmqvist, kampanjledare för Facket i sommarland och jag tror han har en poäng där.

Det gäller inte bara ungdomar, det är ni, hoppas jag, medvetna om? Det gäller gästarbetare, byggarbetare, bärplockare, städare, barnflickor. Och det gäller svenskar, inflyttade, infödda om vartannat. För många är detta den enda möjligheten att få någon slags inkomst överhuvudtaget.

Är vi nöjda med den situationen?