I flera tidningar kan vi läsa om den 39-årige man som i desperation ringde vårdare och bad om hjälp, och till slut högg ihjäl sextonåriga Norba för att få bli inlåst.
Psykiatrireformen 1995, när mentalsjukhusen lades ner, de stora vårdavdelningarna med sina trygga rutiner och låsta dörrar försvann, pengar skulle sparas och kommunerna skulle ta över ansvaret för de sjuka var nog välment på många vis, men resultatet blev inte alltid helt lyckat. Många sjuka klarar inte av ett liv i eget boende, de kan inte sköta sin medicin på egen hand och när demonerna kryper närmre har de ingen larmknapp att trycka på, och ingen som hör deras skrik kommer till undsättning.
Jag är övertygad om att det finns människor i samhället som mått väldigt bra av reformens konsekvenser. Jag är lika övertygad om att det finns människor som fallit över kanten av samma konsekvenser. Det som ger en frihet lämnar en annan övergiven, det som en växer och stärks av krossar en annan.
Reformen borde kanske reformeras?
Scream for me!
14 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar