onsdag 30 april 2008

I natt

brinner eldarna.

Plastpåsar

Jag läser om en kvinna i England som lyckats få en hel stad att sluta använda plastpåsar. Istället använder de tygkassar (varför är det alltid så långa handtag på sådana?) eller påsar gjorda av majsstärkelse.

Fantastiskt, tänk så mycket en enda människa faktiskt kan göra. Jag undrar om man skulle kunna få handlarna här omkring att göra sammaledes? Om man tex handlar med levande växter, borde det inte vara passande med miljövänliga kassar också?

tisdag 29 april 2008

Å nu då?

min bebis är presenterad för världen, kommer det fortfarande att vara min bebis eller tar någon annan över nu?

måndag 28 april 2008

Sonja, tretton år

har kommit tillbaka hem. Det tycker jag är något att glädjas åt, ungen hade tydligen hastigt och lustigt gått hem till kompisar, och där sovit över.

Vilken lättnad!

Sonja, tretton år

har försvunnit från sitt hem i Bredäng i sydvästra Stockholm. Hon gick ner för att öppna porten för sin storasyster och kom aldrig tillbaka upp igen.

Mobilen hittades i Södertälje igår, samma dag som polisen fick flickans bild och signalement. Då hade hon varit borta i omkring ett dygn.

Tretton år, utan ytterkläder eller mobil. Ännu en försvunnen flicka.

Den här gången utan stora rubriker i tidningarna.

söndag 27 april 2008

Midnight oil



Idag lyssnar vi på Peter Garrett, miljöminister i Australien

Vatten

Ett kallt glas härligt, rent vatten borde kanske åtföljas av en bipacksedel som informerar om eventuella biverkningar?

mat vs miljö

För ett halvår sen handlade allt om miljön, skriver Marteus i Expressen. Nu handlar allt om maten, fortsätter hon, och onekligen har hon en poäng. Debatten, åtminstone den som förs i svensk kvällspress, verkar bara ha plats för en fråga åt gången.

Trots att det, som Marteus påpekar, egentligen är två sidor av samma mynt. Matbristen beror på människans sätt att bruka miljön. Så länge vi människor inte är villiga att ändra våra vanor, inte kan tänka oss att gå först i ledet, inte kan tänka oss att ge upp ett uns av vår bekvämlighet blir det svårt att åstadkomma någon ändring.

Nog verkade biobränsle bra, men uppriktigt talat, det vore ännu bättre att ta bussen. Att ta tåget istället för att flyga kostar timmar, i synnerhet så länge tåget är trångt och obekvämt, men använd timmarna till att läsa, sova, skriva ett brev eller sticka en mössa så har du vunnit ett par timmar istället för att förlora dem.

Och ni i regering och kommuner, se till att allmänna kommunikationer har tillräck kapacitet för att möta behovet, och finansiera hela kalaset med skattepengar. Nog är världens framtid värd de slantarna?

lördag 26 april 2008

Dagens ungdom

Har tonåringar i alla tidevarv varit så söta som de är idag? Inte bara till utseendet, utan till sättet också. De är rara när man möter dem på stan, vänliga på bussar, håller artigt upp dörrar och ler vänligt om man tilltalar dem, frågar om vägen, vad klockan är eller vad man nu råkar undra. De bryr sig om miljön, både närmiljön och världen, de resonerar klokt kring andra människor, olikheter och likheter, och de verkar ha ett medfött jämlikhetsperspektiv.

Givetvis finns ett och annat undantag, otrevliga och ohövliga, hänsynslösa och själviska precis som de flesta vuxna, men det stora flertalet av den nu uppväxande generationer förefaller ha fått stora varma omtänksamma hjärtan.

Det bådar gott för framtiden!

Ökenhetta

Att värme inte här hälsosamt, framförallt inte under långa perioder och i samband med stekande sol, vet nog de flesta i dag. Värmeböljor kostar liv, och man bör hålla sig i skuggan.

Kanarieöarna har de nära femtio grader varmt, och sanden från den närliggande Saharaöknen blåser in över ögruppen. Civilförsvaret varnar människor från att gå ut.

Och på stränderna flockas turisterna.

När Nero brände Rom dansade folk på gatorna, sägs det. När digerdöden härjade festade folk i dagar. Men det är väl en helt annan sak?

Förlorade kunder

Vi tänkte oss ta en snabb liten fika, det var en halvtimme kvar till bussen och vi var lite hungriga.

Bakom kassan stod samma unga dam som för ett par veckor sedan bemötte oss oförskämt, men alla förtjänar en chans till. Fler får hon inte nu, hon var lika ohövlig och oförskämd idag, hon låtsades inte höra när vi flera gånger påtalade att vi ville fika på plats, utan stoppade ner den halva beställning vi hunnit göra i en påse som hon slängde åt oss. Dög vi inte som kunder på hennes arbetsplats? Var vi inte fina nog? Såg vi inte tillräckligt rika ut? Inte tillräckligt civiliserade?

Dit går vi inte igen, och jag blev tillräckligt arg för att berätta för människor häromkring vilket ställe det var, och hur hon uppförde sig. Det är lite tråkigt, det är annars ett rätt trevligt litet ställe som ligger så bra till när man väntar på bussen, och andra som arbetar där är brukar vara både trevliga och hövliga. Tyvärr har de nu förlorat oss som kunder, kanske vore det en poäng att låta människan gå innan hon kostar dem fler ändå?

fredag 25 april 2008

Rispris

Världsmarknadspriserna på mat fortsätter att stiga, rapporterar nyheterna med klassiskt nyhetsmässigt neutralt allvar. De rapporterar om risransonering i USA, berättar om restauranger i Afrika som bytt riset på menyn mot pasta och fortsätter sedan till fotbollsresultaten.

Det är missväxt i världen, antingen torka eller översvämningar gör det svårt att odla, gör det svårt att föda upp kreatur. Inga fina pengar i världen kan köpa oss ur detta, och vi kan inte äta pengarna.

Det känns som det börjar bli dags att bekymra sig lite, och omprioritera en del.

torsdag 24 april 2008

Lider du av ständig trötthet? Prova TMS!

TMS är ett patenterat medel, framtaget och provat av forskare och experter under längre tid än något annat medel. TMS är miljövänligt både vid produktion och konsumtion, billigt, har inga allvarliga biverkningar* och är framtaget helt utan plågsamma djurförsök.

TMS kan användas av alla, oavsett allergier eller ålder.





*TMS har visat sig kunna vara vanebildande

Sommaren närmar sig

Ingen återvändo gives. Sol, hetta, torka, missväxt, stickande insekter, fästingar, algblomning och ökning av risken för både hjärtsjukdomar och hudcancer.

Vi behöver trösta oss med de få positiva aspekterna som faktiskt finns med sommaren! Bob Marley är en av dem.

onsdag 23 april 2008

Motvilligt och under protest

och enbart för att den enarmade trummisen ber mig svarar jag på de här frågorna och hoppas att han uppskattar det.

1. Hur länge har du bloggat?
Ett antal år, till och från, mest på engelska, men lite på svenska ibland. Här sen mars 2008, tror jag.

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv börja blogga?
Jag kan inte minnas att jag överhuvudtaget reflekterade över saken.

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
En kanadensiska som bloggade om sitt liv som viltvårdare, och visade bilder från ett hisnande vackert landskap. Den finns tyvärr inte kvar =( jag saknar den ibland.

4. Hur känner du dig inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
De finns inte heller kvar, hela den servern jag skrev på från början är borta.

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
Ett antal, regelbundet innebär ju inte nödvändigtvis varje dag, eller hur?

6. Av de bloggare du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar/t.ex. teknikbloggar, modebloggar, politikbloggar?
Det är nog hälften av var, skulle jag uppskatta.

7. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om?
Blomsterbraxen är inte ett dugg lik mig, söt som socker, pigg som en lärka och massor av bilder.

8. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om?
Lotta Gröning och jag har gemensamma erfarenheter och alltemellanåt gemensamma åsikter också, faktiskt.

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
De förefaller inte bekymra sig så mycket om saken.

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Det hoppas jag.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränser hela tiden?
På A svarar jag ja, på B nej

12. Nämn några saker som du aldrig skulle blogga om och varför?
Mode är komplett ointressant, recept känns inte heller som något jag skulle börja lägga ut.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
Ungefär i samma utsträckning som jag går och handlar för att få bekräftelse.

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Man kan få en uppfattning om en sida av den personen, den sidan personen väljer att visa upp i sin blogg. Människor är alltför komplexa varelser för att man skall kunna lära känna dem genom att bara ha en uppfattning om en sida hos dem, så nej.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Nej. Däremot har jag träffat människor vars bloggar jag läster/läst av andra anledningar.

16. Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Definitiv, allt som missbrukas är farligt, och bloggar kan missbrukas på flera sätt.

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar. Och isåfall: Hur har du hanterat detta?
Det har hänt, värst var när jag blev flamad av en man som tycker oerhört illa om mig, han letade upp min blogg och ägnade ett par veckor åt att bomba mig med otrevliga kommentarer om både det jag skrev och annat. Jag la ner bloggen, och sedan dess måste alla kommentarer godkännas av mig innan de publiceras.

18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Ja. Man lär sig av sina misstag.

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Risken finns att man fastnar i att man 'måste' uppdatera flera gånger om dagen, utan att man egentligen har något att säga. Risken finns också att man börjar fixera sig vid antalet besökare och börjar skriva för att få fler besökare, inte för att man faktiskt vill. Därtill finns en risk att man blir alltför intim, att man tappar perspektivet, glömmer att man skriver på internet, öppet för alla att se, och lämnar ut sig på ett sätt man senare ångrar.

20. Tror du att du fortfarande efter två år bloggar? I såfall: Tror du att ditt bloggande förändrats då?
Med tanke på att jag redan bloggat i mer än två år så ja, förmodligen. Och ja, förmodligen, världen förändras hela tiden och jag med den.

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Vad är det för fånig fråga? Människor som bloggar ingår också i vår kultur.

22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Nej, det kan jag inte.

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Nej, inte det heller. Jag har aldrig varit duktig på att fatta mig kort.

24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten.
Det kan jag inte, den som har lust får gärna svara, den som inte vill behöver inte känna sig tvingad.

Jag är så tråkig, jag vet!

om sopsortering

Att det är bra vet nog de flesta, en och annan tvivlar på att det gör någon nytta men jag tror de flesta skulle ställa upp på det. Om, för naturligtvis finns det ett par små om.

Om det gjordes ännu enklare. Faktiskt. Det finns fortfarande de som finner det för besvärligt.

Och om inte sopspioner funnes. Vad är det för påfund? Skvallertanterna, både de manliga och kvinnliga, kastar sig med liv och lust in i det hela, ett sätt att både skvallra och känna sig präktig och lite bättre själv, på samma gång!

Jag tror dessa sopspioner gör ont värre. Jag tror det vore lättare att motivera människor till att sortera sina räkningar bland papper och sillburkar bland glas och metall (locket...) om man inte vore rädd att grannarna skulle snoka och skvallra om vad de funnit i soporna.

Tror jag. Vad tror ni?

ps, berätta aldrig mer för mig vad ni funnit bland grannarnas sopor. Jag vill faktiskt inte veta. Ärligt talat tycker jag ni är rätt äckliga som gräver i soptunnor för att hitta något att skvallra om.

Världsbokdagen

Flitigt läsa gör dig klok
Därför läs varenda bok

Så skaldade Falstaff Fakir, det är ett av mina favoritcitat som jag delar med mig av så ofta jag får en chans.

Idag är det Världsbokdagen (tack för att du påminde mig, JoVi ) och jag rekommenderar alla att lyda Fakirens kloka råd.

Räknare

Det stämmer, jag har ingen publicerad besöksräknare på den här bloggen. Nej, det beror inte på att jag inte vet hur man gör, tack för tipsen men jag har medvetet valt att inte ha någon.

Varför inte? Helt enkelt för att det inte är intressant, detta är inte Lunarstorm, vårt värde mäts inte i statuspoäng och antalet besökare. Finner någon mina ord intressanta hälsar jag er med glädje välkomna åter, oavsett hur många ni är.

Kanske vi kan lämna frågan därhän nu?

Referensgrupper

är bra att ha ibland. Tänk så många små pyssliga detaljer man inte tänkt på själv som de upptäcker och sätter fingret på! Även om man ibland helt fåfängt önskar att man kunde göra den optimala, absolut bästa versionen av saker och ting själv så är det ett faktum att man blir hemmablind. De är guld värda, dessa människor som tar av sin egen tid och ger mig, för att mitt arbete ska bli bättre. Jag tackar er alla!

tisdag 22 april 2008

Stresstider

Den här tiden, vart år, samma stress. Inte så mycket för mig som för människorna som finns omkring mig när jag arbetar.

Finns det något man skulle kunna göra för att minska på stressen? Finns det något sätt att fördela den jämnare över året? Samma fråga ställer jag mig vart år, men har hittills inte lyckats finna något svar.

söndag 20 april 2008

Tycker om

Ad Libris tycker jag om, nu gör jag lite fullständigt skamlös reklam för dem här, det kan inte hjälpas.

Snabb leverans, rimliga priser, stort sortiment, alltid aktuella titlar och när de, i undantagsfall, inte har den titeln man önskar inne, snabba svar från en trevlig kundtjänst.

Eftersom jag skäller på den som inte sköter sig måste jag ju för balansens skull också berömma den som sköter sig bra, inte sant?

Den varmaste sommaren på 150 år

jublar bland annat aftonbladet, det talas om positiv avvikelse och bilderna visar badande barn, skribenterna spinner nöjda fram att vi kan vänta oss ett ovanligt stort antal soltimmar.

Jag jublar inte.

Låt oss för ett ögonblick se bakåt i tiden. För etthundrafyrtio år sedan, från 1867 till 1869, drabbades Sverige av svår missväxt till följd av torka. Missväxten innebar massvält, nödslakt av kreatur, ökad barnadödlighet, bristsjukdomar och armod. Skaror av tiggande barn drog omkring längs vägarna sedan föräldrarna svultit ihjäl, men i gårdarna där de knackade på hade man lika lite och kunde sällan dela med sig. Människor lämnade hus och hem, tog farväl av familjer och vänner och flydde svälten, tog sig till ett annat land i förhoppningen att där kunna finna möjlighet att överleva.

Det var fina somrar det.

De badande barnen, förresten, med sin tunna hud exponerad för solens strålar. Kan vi fortfarande låta barnen leka på det viset? Vågar vi låta dem bada i ett hav där solvärmen får alger att blomma? Utan kläder exponera sin tunna hud för den stekande solen?

Att jubla över den varmaste sommaren på 150 år känns mer naivt än klokt. Eller är jag bara en domedagsprofet?

lördag 19 april 2008

God has a plan for us all



Angtoria

lite mer om Bookcrossing

Det finns en officiell bookcrossing, fann jag när jag googlade. En organisation med id-nummer för böcker, hemsida och möjlighet att prata med andra, följa bokens eventuella färd runt världen och annat spännande. Titta här om ni vill veta mer om den.

Efter att ha skrivit om boken jag fann på bussen både här och på ett par andra ställen har jag ett bestämt intryck av att det finns denna officiella bookcrossing, väl organiserad, och att där finns en undergroundvariant därtill. Kommentarer jag fått talar för det. Den handskrivna instruktionen i boken jag fann antyder något liknande, gör den inte?

Båda systemen har nog sina poänger, men jag får säga att för mig personligen känns undergroundmodellen mer tilltalande. Lite mindre grundskoleprojekt, lite mer litteratur, på något vis. Vad tycker ni?

fredag 18 april 2008

Påverkad

så hände det idag igen.

Varför i hela friden tror ni att just er röst inte är något värd?

Kära söta människor, vet ni inte att varje röst räknas? Vet ni inte att ni har lov att säga er mening, vare sig det gäller riksdagsbeslut kring framtidens gymnasieskola eller beslut i kommunen om att ta bort sopsorteringsstationen och tvinga folk att åka till grannkommunen?

Vet ni inte att om ni talar om att ni inte gillar det som beslutats, i inlägg på chattsidor på Internet, i bloggar, i insändare, i demonstrationståg, så lyssnar människor, fler som tycker som ni vågar höja sin röst också, vågar protestera, säga ifrån, skrika och, tro mig, är man tillräckligt många som skriker tillräckligt högt, då lyssnar till och med politiker. De är nämligen helt beroende av era röster, kamrater och mötesdeltagare. Utan röster blir de arbetslösa.

Säg ifrån när någon behandlar er illa. Det är mer än ok, det är bra att säga ifrån.

torsdag 17 april 2008

Bookcrossing igen

Hörde under eftermiddagen talas om att ytterligare en bok upphittats på en buss, tidigare i veckan. Det verkar som om bookcrossing är mer spritt häromkring än jag anat, det gör mig glad.

Nu ska jag välja en bra bok att lämna efter mig i morgon. Vad tror ni vore bäst, en lättsam topplistepocket eller en mer spännande variant?

Bookcrossing

Jag fann en bok på bussen i morse. Istället för ett namn på försättsbladet stod handskrivet:

Bookcrossing innebär att böcker får vandra från den ena till den andra.

Varsågod!

Läs den om du vill, lämna den sen vidare.


Det var en bok jag redan läst, så jag lämnade den där för någon annan att hitta.

Coolt, jag visste inte att det faktiskt fungerade här i Sverige, i morgon ska jag lämna en bok på bussen jag också.

onsdag 16 april 2008

Fylleri

Ger efter för övertalning och fyller i:

Fyll i fem saker under nedanstående punkter. Du får inte skriva i sådant som alla skulle skriva under på - till exempel "Jag vill inte ha: Sjukdomar".

Jag är: Tankspridd, tankfylld, generös, allmänbildad och nörd.

Jag är inte: Eftertänksam, modeintresserad, uthållig, organiserad eller pappersmänniska.

Jag tycker om: Sachertårta, hårdrock, säckpipa, böcker och regn.

Jag tycker inte om: Strålande solsken, människor i massor, dansbandsmusik, spenat eller kärringskvaller.

Jag vill ha: Pengar, tid, minne, tur och den där lägenheten.

Jag vill inte ha: En varm och solig sommar, bråttom, oväntat besök, otur eller Alzheimers.

Jag har: underbara elever, fantastisk familj, grått hår, en kamera och ett paraply

Jag har inte: Glömt mina vänner, en lätt laptop, biljetter till SRF, tid att åka till SRF eller träffat Dave Mustaine.

Fann just denna fylleriövning hos JoVi's karameller och gillade både att den är kort och lite annorlunda.

Framtidens skola

Dags att lyfta yrkesutbildningarna säger regeringen, alla vill inte bli akademiker, och ett samhälle där alla är akademiker fungerar inte.

Det låter väl bra, så långt?

Skolan måste förmedla relevant kompetens och anpassa sig till omvärlden hojtar Svenskt Näringsliv. Studierna måste bli mer kopplade till det kommande arbetslivet.

Tänka sig. Jag undrar hur de tänker sig folkhögskolornas roll i detta. Jag undrar om de alls tänkt på vuxenutbildning, den kanske inte ska behövas med det nya, fantasiska gymnasiet?

Vet ni, det tror jag inte på, vuxenutbildningen kommer att vara lika viktig om tio år som den är idag. Jag hoppas bara regeringen inte får för sig att dra in alla pengar så att den som verkligen behöver höja sin kompetens riskerar att stå utanför på grund av penningabrist.

Bortkastade barn

Dio tycker inte om president Bush, och han tycker inte om att barn far illa. Det gör inte jag heller. Låten är underbar, videon är otäck. Den som inte känner att han eller hon orkar se hur krig faktiskt ser ut bör kanske inte titta, men lyssna gärna på låten ändå.

tisdag 15 april 2008

Miljöhandel

Handlarna börjar märka att att folk vill ha miljövänliga varor, det är viktigare än lågprisvaror idag, läser jag i DN. Det gläder mig, samtidigt som det bekymrar mig att de genast väljer att utnyttja även detta till att själva göra största möjliga vinst genom att ofta sälja ekologiska varor till dubbla priset jämfört med traditionella varor.

Samtidigt som jag läser i en annan artikel om hur svält ökar i världen till följd av ökade matpriser.

Detta är alltså nästa klassmarkör, hur miljövänligt vi har råd att leva. Den fattige, som är hänvisad till lågprisalternativen, får lägre kvalitet, skadligare tillsatser och bör därtill leva med ständigt dåligt miljösamvete.

Vilken värld vi skapat!

Biobränsle svälter världen

Ett sånt elände, den lönsamma odlingen av biobränsle utarmar världen, höjer matpriserna och minskar odlingsytorna.

Så kan vi inte ha det. Jag ser ingen annan utväg ur detta än att vi helt enkelt måste minska bilkörandet.

Ni som bor så till att det finns hygglig kolletivtrafik, använd den. Ta bussen, ta tåget. För inte är det väl rimligt att någon ska svälta för att du ska tjäna en halvtimmes restid på morgonen?

måndag 14 april 2008

Time



Megadeth - Dave Mustaine, husgud!

Konflikthärd

Jag har hört sägas att gemensamma tvättstugor i flerfamiljshus är en av de vanligaste konfikthärdarna i landet. Jag undrar vad det är med just tvättstugor som får människor att reta sig?

Häromdagen kom jag ner till min bokade tid och fann båda maskinerna upptagna, och två, eller var det till och med tre?, tvättkorgar som stod och väntade på att stoppas in i maskinerna. Lite paff blev jag allt, det kändes lite fräckt onekligen. Trots allt hade jag planerat min helg utifrån denna upptagna eftermiddag.

Är det sånt som får folk att reta sig så in i norden? Hade jag verkligen inte kunnat boka om min tvättid, som jag nu kunde utan stora problem (men onekligen med en viss grad av irritation) så hade jag blivit tvungen att ta ut den andra människans halvtvättade kläder ur maskinen, alternativt vänta där nere tills maskinerna gått klart och sedan stoppa in mina egna och bara utnyttjat halva tvättiden. Risken att den andra då blivit lika irriterad som jag blev är nog rätt stor.

Men jag kan inte låta bli att fundera över vad som fick denna människa att chansa på att jag skulle vara en mesigt snäll en, som inte skulle bråka utan boka om istället. Fanns det kanske ingen annan dag i veckan han eller hon kunde tvätta, och stod hon eller han kanske helt utan rena kläder? Tog människan kanske fel på datum, hade bokat dagen före eller dagen efter men trodde sig tvätta på rätt tid? Det kan finnas många förklaringar, jag lär aldrig få veta, kanske var det helt enkelt bara en fräck chansning?

Jag hoppas personen som kapade min tvättid åtminstone använde miljövänligt tvättmedel.

Ljuset för Engla

och för alla andra barn som behöver vår omtanke och kärlek.

Ikväll klockan 21.00 tänder vi ett ljus i fönstret, jag hoppas ni gör sammaledes. Tänd ett ljus, kramar era barn, pussa dem och tala om för dem att ni älskar dem innerligt.

söndag 13 april 2008

Engla

Lilla tös, lilla tös, en sån ofattbar ensamhet och tomhet.

Ljusen för Engla lånar jag från *Maries* med ett litet tack

lördag 12 april 2008

En sån vore väl söt?

Jag länkar lydigt till tävling

Solen skiner

Utanför mitt fönster ser jag barnen spela boll, de använder den gemensamma uteplatsen som mål. Kreativa ungar, som barn överallt tar de vad som finns till hands och gör det till vad de behöver för leken.

Det vi vuxna behöver ge dem är utrymme, gott om plats att leva, leka, existerar tillsammans. Träd, tex, kan ju vara trevliga som prydnad i en stad, men vore det inte bättre om de vore klättringsbara? Eller åtminstone både ock? Gräsmattor, vida, gröna, jämna, sköna, prydda med små rara rabatter och kringgärdade av gångar, är inte det slöseri med utrymme? Varför inte gräsmattor, vida, gröna, tufsiga, sköna, prydda med små rara barn som tar plats, hojtar och skriker och leker och har sig?

Är det bara jag som ser en värld idag med gott om utrymme för friska aktiva vuxna, men nästan ingen plats kvar för friska aktiva barn att stoja och vara kreativa helt oorganiserat och spontant? Är det så klokt?

fredag 11 april 2008

Föll för ett litet test

Snubblade över ett litet test på en blogg jag fann, föll för det och gjorde det själv.

Såhär blev resultatet

Chuck Shuldiner

I dag är samhället högljutt, stojigt, bullrigt, stimmigt. Ibland behöver hörseln sköljas ren från allt damm och elände.

Varsågoda:

Årets första



Mina älsklingsblommor, jag kan inte annat än le när jag ser dem lysa vackert gula mitt i asfaltsriket.

Vindens kraft

1985 byggdes ett speciellt hus i Härnösand. Det drevs helt och hållet med vätgas, genererad av vindkraft, och var, såvitt jag vet, det första huset i Sverige, kanske till och med det första i Europa (världen?) som drevs helt och hållet med hjälp av ett vindkraftverk. En liten vindsnurra vid sidan av huset producerade all el familjen Tegström, som bodde i huset, behövde, och jag minns att huset, med dåtida ögon sett i alla fall, var lyxigt med både diskmaskin, tvättmaskin och torktumlare, flera tvapparater, datorer och annan modern elektrisk utrustning. En uppvärmd vattensäng fanns också, om jag inte minns helt fel, och så mycket el gav vindsnurran att det dessutom räckte till att ladda och köra en personbil. Vi såg i reportaget på tv hur det kom vatten, inte avgaser, ur avgasröret och det pratades om denna vindsnurra vid köksborden i bygden. Visst skrattade en och annan lite i smyg åt uppfinnaren, Olle Tegström, pappan i familjen, men andra imponerades, förundrades och trodde på projektet, och jag vet, för jag hörde det, att många var smått stolta att detta nya skedde just i lilla Härnösand.

Idag, tjugo år senare, är det inte samma sensation längre, och ingen ler längre i mjugg. Det finns elbilar av olika slag, vindkraftverk lite här och där, både stora och små, tekniken är, såvitt jag förstår, utvecklad och förfinad och man kan köpa sig en liten enhushållsvindsnurra och producera sin egen miljövänliga el. Det går åt rätt håll.

Jag undrar om huset, det där första huset, ligger kvar, och om det fortfarande drivs med vindkraft?

torsdag 10 april 2008

Fire in the Sky

The introduction to his heartache began as a child
So its no wonder that he grew up to be so wild
So he protected his feelings in walls he imagined
But castles crumble exposing the frightened child

Fire in the sky
Cant you see that all my castles are burning
Fire in the sky
Wont you help me now my castles are burning

In solitude he couldnt deal with his own existence
The burning questions in the castles have still remained
God only knows how he searched in vain for the answers
Now castles crumble exposing his naked flames, yeah

Fire in the sky
Cant you see that all my castles are burning
Fire in the sky
Wont you help me now my castles are burning

-John Osbourne

The Angel

I dreamt a dream! What can it mean?
And that I was a maiden Queen
Guarded by an Angel mild:
Witless woe was ne'er beguiled!

And I wept both night and day,
And he wiped my tears away;
And I wept both day and night,
And hid from him my heart's delight.

So he took his wings, and fled;
Then the morn blushed rosy red.
I dried my tears, and armed my fears
With ten thousand shields and spears.

Soon my Angel came again;
I was armed, he came in vain;
For the time of youth was fled,
And grey hairs were on my head.

-William Blake

kaffemobil

Ack oh ve!

Telefonen drunknade i kaffet, den är fullkomligt död. Det var illa, månne den går att återuppliva när den torkat helt?

Romantik

En lätt dimma vilar över landskapet, mjukar upp konturer, låter ana att kanske möjligen är det så att sånt man egentligen inte ser finns någonstans därute... ändå... trots allt...

Romantiken är en reaktion på upplysningen, en motvikt, ett tecken på att materialism och hård konkret påtaglig verklighet inte är allt.

Idag är en romantisk dag


onsdag 9 april 2008

ursäkter ursäkter

Visst ligger det något i vad Ann Heberlein säger, gör det inte? Vi är snara till att skylla på andra, att ursäka oss med att någon annan, helst någon som inte är närvarande, orsakade vårt nederlag. Det har pratats om studenter som känner sig kränkta när de inte klarar tentor, det är lärarens fel som skriver för svåra texter. Det är lätt att skylla på trafikstockning när man startade för sent hemifrån, att skylla på vädret när man inte vill gå en lång promenad med hunden eftersom det är hockeymatch på tv. Lika lätt är det att använda jobbet som ursäkt för att inte hälsa på gamla mamma, trots att det egentligen helt enkelt beror på att man inte längre känner igen henne, och känner mer av samvetet än hjärtat när man väl kommer sig dit.

Vad beror det här på? En ger regeringen skulden, de vill kontrollera folket så de begränsar möjligheterna för oss, en annan ger förre orförande Persson skulden, han föregick ju med exempel när han skyllde varje tillkortakommande på någon annan, såvida han inte själv kunde vinna poäng på att ta på sig en bråkdel av skulden, och gjorde det nästan fint att skylla ifrån sig.

Denna trend kunde väl vara nästan lite söt om det inte vore för de konsekvenser det får. Hämden, känslan av att man måste få upprättelse när man upplever sig kränkt, vart leder den vägen?

Det finns arkitekter

och så finns det arkitekter. Somliga har mer fantasi än andra. Tänk att bo såhär!

Skulle man tröttna tro? Jag vet inte, men nog tilltalar designen.

Ekologiska varor

hur kan det komma sig att de konsekvent är lite dyrare än andra? Varför kostar ekologisk mjölk två kronor mer per liter, tex?

Vore det inte en god idé att exempelvis momsbefria ekologiska varor? Det skulle sänka priset, och göra det möjligt även för den fattige att göra miljövänliga val. Detta i sin tur skulle göra det lönsammare att framställa, importera och handla med ekologiska varor.

Och det, i sin tur, vore bra för alla här i världen, vore det inte?

tisdag 8 april 2008

The Unknown Citizen

(To JS/07 M 378
This Marble Monument
Is Erected by the State)


He was found by the Bureau of Statistics to be
One against whom there was no official complaint,
And all the reports on his conduct agree
That, in the modern sense of an old-fashioned word, he was a
saint,
For in everything he did he served the Greater Community.
Except for the War till the day he retired
He worked in a factory and never got fired,
But satisfied his employers, Fudge Motors Inc.
Yet he wasn't a scab or odd in his views,
For his Union reports that he paid his dues,
(Our report on his Union shows it was sound)
And our Social Psychology workers found
That he was popular with his mates and liked a drink.
The Press are convinced that he bought a paper every day
And that his reactions to advertisements were normal in every way.
Policies taken out in his name prove that he was fully insured,
And his Health-card shows he was once in a hospital but left it cured.
Both Producers Research and High-Grade Living declare
He was fully sensible to the advantages of the Instalment Plan
And had everything necessary to the Modern Man,
A phonograph, a radio, a car and a frigidaire.
Our researchers into Public Opinion are content
That he held the proper opinions for the time of year;
When there was peace, he was for peace: when there was war, he went.
He was married and added five children to the population,
Which our Eugenist says was the right number for a parent of his
generation.
And our teachers report that he never interfered with their
education.
Was he free? Was he happy? The question is absurd:
Had anything been wrong, we should certainly have heard.

-W. H. Auden

måndag 7 april 2008

Gratis bussresor

men bara för pensionärer önskar sig ett intresseparti för just pensionärer i en av de rikare skånekommunerna, läser jag i en av de sydsvenska morgontidningarna.

I och för sig ingen dum idé, men inte i enbart för pensionärer. Inte ens i första hand för pensionärer. Gratis bussresor för alla, åtminstone för ungdomar, vuxna med barn i barnvagn, och för pendlare. Att låta de få som nu blev över betala för alla resor känns orättvist, låt istället bussresor vara gratis. Tågresor också, när vi ändå är igång. Detta skulle leda till att många fler valde att låta bilen stå, och istället pendlade till och från jobbet med allmänna kommunikationer.

Givetvis måste turerna bli tätare, bussarna och tågen av bättre kvalitet, handikapptillgängliga och med utrymme för fler men eftersom vi alla hjälps åt att betala kalaset via skattsedeln, och alla har nytta och glädje av att kunna både andas, värma upp våra bostäder, äta och vara utomhus även i framtiden kan det vara en god investering. Inte sant?

lördag 5 april 2008

ett stilla vårregn

faller över landskapet, uppfriskande renande sköljer det bort pollen och elände, lyfter humöret och gör färgerna i världen klara och rena igen.

Det bästa med våren är dess regn

fredag 4 april 2008

Frida Öhrn

Jisses vilken pipa!

Jag hade aldrig sett tösen tidigare, hon var ett helt oskrivet blad i knallrosa klänning för mig när SåSkaDetLåta-vinjetten rullade, men jag är fullkomligt överväldigad, vilken röst, vilken utstrålning, vilken charm. Hon sjöng brallorna av Cans, Brolle och den där andra människan vad hon nu hette (förlåt, men jag har glömt hennes namn och är alltför tagen av Frida Öhrn för att ha lust att googla henne just nu)

Jag kände igen låten som snurrar varv på varv på reklamkanalerna, givetvis, men skulle inte kunnat säga vad de vill sälja i filmen om jag så fått betalt för det, utmärkt reklam för henne och hennes band, mindre lyckad för produkten tydligen.

Så kan det gå.

Jag kan bara rekommendera ett besök på bandets sida

Ljus och skugga, konkreta varianten

Idag skiner solen, åtminstone ibland kommer den helt fram från sitt gömställe bakom molnen och lyser upp vardagen. Människor ler och strålar ikapp med den, vänder vinterbleka näsor mot den och knäpper upp jackan, lovsjunger den och ler till och med mot varandra, kommenterar den ljuva sommartid som stundar.

Människor tar på sig solglasögon, vänder ryggen mot solen, söker sig till skuggan och går in, fasande för den långa tid med gassande solsken som ligger framför oss.

Själv hör jag till kategori två, där jag sitter vid datorskärmens artificiella sken bak neddragna persienner, gömmer mig bak mörka glas, långa ärmar och ssf 15 när jag måste ut.

Tänk så olika vi är, vi människor.

torsdag 3 april 2008

Att blogga eller inte blogga

Dagens fundering: varför bloggar vi?

För att synas kanske? Vi skriver, lägger ut bilder på oss själva, våra vänner, våra barn, de kläder vi valt för dagen, och så läser vi ivrigt kommentarerna och får bekräftat att någon sett oss.

Eller bloggar vi för att höras, för att nå ut med våra åsikter och våra tankar utanför den krets vi möter i verkliga livet.

Somliga bloggar för att finna andra som känner likadant, andra för att finna någon som delar ens erfarenhet.

Själv bloggar jag för att jag har så många ord i mig som vill ut, jag ser så mycket i världen som inte mår väl av att lämnas helt okommenterat. Och för att där finns en del jag bara har lust att kommentera också, för all del.

onsdag 2 april 2008

Färdtjänst

Käre söte, den som behöver färdtjänst, och beviljas färdtjänst, gör det av en anledning. Den anledningen är vanligen att personen i fråga har svårt att ta sig fram, rent fysiskt. Ändå förväntas personen i fråga vara beredd att stå och vänta långa tider, utomhus, på en bil som kanske, kanske inte kommer i tid, om den överhuvudtaget dyker upp.

Ska det vara så?