Bloggen - en honungsfälla

Hos Drottningsylt läser jag om en artikel i Aftonbladet som talar om hur stressande det är för kvinnor att blogga. "Det är inte hälsosamt att driva en blogg, säger Aftonbladets bloggare Malin Wollin" och hon får medhåll av stressforskaren Aleksander Perski som tycker:

det låter troligt att bloggen kan orsaka en ny slags kvinnostress. Sidoaktiviteter påverkar överhuvudtaget vår chans till återhämtning, menar han.

– Generellt har personer som är överaktiva svårt att varva ned, särskilt mot kvällen. Och det kan i längden vara ett hälsoproblem. Till slut uppstår en obalans i kroppen, säger han.

Dessutom är just kraven på att vara till lags något som särskilt orsakar stress hos kvinnor. Därför ökar snarare än minskar deras stress under semestern – då ansvaret för barn och familj tenderar att vara större.

– Det kan vara så att man börjar kunna se vardagliga kvinnomönster även i medierna, funderar Aleksander Perski.

Artikeln tar upp detta med antal besökare, och hur besökarna 'väntar sig' nya inlägg stup i hela tiden, vilket får den stackars stressade bloggaren att ägna massor av tid och energi åt att fundera ut ämnen, läsa tidningar för att hitta inspiration, läsa andras bloggar och kommentera för att få folk att läsa den egna bloggen och överhuvudtaget yra omkring som en halshuggen höna i jakten på läsarsiffror.

Och någonstans där börjar jag fundera på vad det handlar om. Varför skriver Aftonbladet om detta? För att varna, få oss bloggare att öppna ögonen för vad vi håller på med? Av omtänksamhet, helt enkelt? Skriver Aftonbladet månne på uppdrag av folkhälsoinstitutet? Eller ligger det någon form av egenintresse i det hela?

Plötsligt, utan förvarning, dyker uttryck som 'bry inte ditt söta lilla huvud med sånt här som politik, det är karlgöra' och 'kvinnors hjärnor är annorlunda än mäns, och därför är kvinnor mer lämpade att ta hand om hem och barn medan män är mer lämpade att sköta samhället' upp i mitt huvud. Och på mitt huvud, som en lagom överlägsen klapp.

Johanna Lindbäck som driver bokbloggen Bokhora.se tillsammans med fyra andra kvinnor får också uttala sig i artikeln. Hon visar på en annan aspekt av bloggandet:

– Även om man har mycket att göra så är det ju så givande. Man får kontakt med en massa människor och kan väcka opinion. Det är absolut värt det, säger hon.

Hade jag nu varit konspiratoriskt lagd hade jag fortsatt det här inlägget med en fundering kring om det verkligen är en tillfällighet att något så till synes oskyldigt, nästan rart och typiskt passande kvinnligt som en bokblogg får stå som exempel på en visserligen smått påfrestande men ändå givande kvinnoblogg.

Men det gör jag inte. I stället råder jag er att kolla in Bokhora.se och skapa er en egen uppfattning om den. Den är rätt bra, tycker jag.