Fallhöjd

Nu är hösten inne, äntligen, även här i södraste södra Sverige faller löven från träden. Först faller ett, sen faller två, och sen falleralla.

Men löven är inte det enda som faller, börser faller, banker faller, arbetsmarknaden faller. Och det kommer att fortsätta falla, både löv och börser.

Hösten är en grå tid, och vinter, särskilt här nere, är ännu gråare, kallt och rå och obönhörlig. Det finns bara en enda sak att göra: håll ihop. Stötta varandra, lämna ingen ensam utanför i kylan.

FRA på Finlandskryssning

Expressen och Aftonbladet, bland andra, skildrar den oro och de vädjanden som möter premiären av Kanal5s nya realityserie om livet ombord på en av de stora färjorna. Många vädjar, en och annan skäller:

Tycker inte det är schyst med detta program. Det som sker på båten stannar på båten. Hur kul är det på en skala att visa hela
svenska folket hur full man blev? Man är på båten för att man ska kunna känna sig anonym. Annars kan man lika gärna stanna hemma. Hur många är det inte som tar en kryssning för att få ha lite kul utan att grannen i hemstaden skall ha ont av det? Nu ska hela jävla Sverige få se det. Nej nu har ni verkligen sjunkit i mina och mångas ögon!

och kontentan av det hela verkar vara just detta, att det som sker på båten stannar på båten.

Min rubrik var skämtsam, detta är inte i närheten av de intima och personliga avslöjanden som kan komma att bli konsekvensen av att hamna i FRAs uppdragsgivares sökarljus, men som i de flesta skämt finns en allvarlig tanke i botten.

Varför denna desperation att dölja vad som skett ombord på båten? Lever vi i ett samhälle där den sociala kontrollen och behovet av en klanderfri yta är så dominerande att det kan innebära katastrof att eventuellt skymta förbi i bakgrunden på en realitysåpa om människors arbetsvardag?

Detta beteenden påminner mig om något jag läste häromdagen. Vad var det? Jovisst ja! DN skrev om boken Ensamvargen, och i artikeln beskrivs Reinfeldt såhär:

Innan Reinfeldt blev partiledare 2003 visste få vem han var. Att ta sig därifrån till statsministerposten byggde på en märklig kombination, står det i boken: "å ena sidan en risktagare på gränsen till dumdristig, å andra sidan en person med extremt kontrollbehov."

Jag undrar vad man skulle finna om han filmats på en Finlandskryssning?

1984 - från en annan vinkel

I SvD berättar Göran Eriksson om Anita Kratz bok Ensamvargen.

Hon berättar att Fredrik Reinfeldt som tonåring inspirerades politiskt av litteratur som George Orwells 1984 och Karin Boyes Kallocain, som båda är skildringar av totali-tära övervakningssamhällen.

1993 skrev han också en egen version som hette Det sovande folket. Det var en liberal pamflett mot ett samhälle med för mycket statlig välfärd och övervakning.

Jag har inte läst Reinfeldts version, men andra har. Det förefaller vara ett kallt och hårt samhälle han förespråkar, ett samhälle där var och en får klara sig bäst man kan, bygga upp sitt eget liv bakom stora murar, ett samhälle där andra inte är människor att samarbeta med för allas gemensamma bästa, utan ett samhälle där andra är människor man håller sig väl med så länge man själv har något att vinna på saken.

Man kan inte säga annat än att han gör vad han kan för att leva upp till sina egna ideal.

Jag talade igår lite om 1984, som Reinfeldt enligt Kratz läst med förtjusning. Jag tror att när Reinfeldt läste den och inspirerades identifierade han sig inte med Winston, utan med statsapparaten. I ljuset av detta blir FRA den fullständigt logiska följden. Reinfeldt vill ha en egen Storebror, han vill vara Storebror. Och han tycks ha valt sin regering noga, både för att blidka och för att nå sitt mål.

Fantiserar jag kring skuggor, eller ser jag verkligen det jag tycker mig se genom de allt genomskinligare kulisserna? Vill vi vara de övervakade, kontrollerade, lydiga, rädda undersåtarna?

Jag vet vad jag svarar, vad svarar du?

Ken Lee

Fullständigt underbart! Människan förefaller inte kunna ett ord engelska, men sjunger med hela sitt hjärta och sån inlevelse, man blir rent lycklig av att höra och se henne!

FRA i tvättstugan, någon?

Min tvättid kapades idag. Igen. Trots att jag väntade i över en timme på att människan som inte bara kapat min tvättid utan dessutom med hjälp av ett hänglås försäkrat sig om att jag inte skulle slänga ut kläderna i maskinen på golvet och stampa på dem (tanken föresvävade mig!) skulle komma tillbaka så jag fick chansen att tala, vänligt och sansat, givetvis, med henne eller honom dök ingen upp.

Hade vi haft övervakningskameror i tvättstugan hade det var en smal sak att ta reda på vem som kapat min tvättid och kanske rent av göra en anmälan om detta till värden. Hade vi haft ett system med datorbokningar och magnetremseförsedda nycklar hade värden vetat precis vem det var, och jag hade till och med besparats mödan att göra anmälan.

Vi har varken det ena eller det andra, vi har inte ens ett lås på dörren utan tvingas, som antyddes ovan, medföra eget hänglås om vi vill ha våra kläder kvar. Jag föredrar faktiskt det. Visst är det förtretligt när någon kapar ens tvättid, jag har nu att välja på att tvätta sju i morgon bitti (på en söndag? Hah, tror inte det va!) eller sent på måndagkväll. Lyckligtvis var jag ute i god tid med min planering av tvättid den här gången, så isen är helt kofri till måndagkväll.

Förtretligt, rent av irriterande frustrerande är det när någon kapar ens tvättid, jag blir arg som en nymornad tjur, stampar och svär så det osar, men mer än så är det inte. Detta är ett problem mellan mig och kaparen (och läser du detta, kapare, var klok och håll tyst om att det var du! Gör bara inte om det så låter vi udda vara jämnt den här gången) och inget hyresvärden behöver lägga energi på. De kan ägna sig åt att tex se till att låsen på soprummen fungerar istället. Övervakningskameror eller ett Storebrorssystem med magnetremsor och annat trams skulle innebära påtaglig risk för ruskiga konsekvenser för något som faktiskt, ärligt talat, lika gärna kan vara ett misstag. Människan kanske trodde det var i morgon?

Lex Orwell

FRA-lagen har fått smeknamnet Lex Orwell, hänvisande till en roman skriven av George Orwell strax efter andra världskriget. 1984 är titeln på romanen, och den mest kända och omtalade karaktären är utan tvekan Big Brother, det effektiva övervakningssystem som gör det möjligt för the Party, dvs staten, att kontrollera folket. Jag tror de flesta, oavsett om man faktiskt läst boken eller inte, har en rätt klar bild av Big Brother och dess övervakning och kartläggning inte bara av vad folk gör och säger, utan också vad de faktiskt gör.

1984 är en obehaglig historia, och det är inte i första hand övervakningsmaskineriet som är obehagligt. Det mest obehagliga och tankeväckande är människornas acceptans. De accepterar att övervakas, de accepterar kunskapen om att rum 101 existerar och används, de bidrar själva aktivt till att Big Brother blir många gånger effektivare än det någonsin skulle kunna bli utan deras insats.

FRA-lagen har försetts med yttligare luddiga och till inte mycket förpliktigande formuleringar, den domstolsliknande nämnden har döpts om till domstol, men utses fortfarande av sittande regeringen. Tiden för hur länge råmaterial får sparas har begränsat, vilket talar om att när de väl bearbetats hamnar det i en annan kategori, där andra regler gäller. Regeringen är en av dem som får beställa material, vilket elegant lämnar dörren öppen för samtliga nu existerande och framtida myndigheter.

Regeringens nya besked om FRA-lagen tystade effektivt merparten av kritikerna. Dock inte i bloggosfären, där många hittat nya frågetecken. Inte heller teleoperatörerna blåser än så länge faran över

skriver DN och Aftonbladet skriver om

Svensk säkerhetspolitik i borgerlig tappning. Man kör ett förhandlingsrace och sedan tar man ett blixtsnabbt beslut. Vårt lands säkerhet är alldeles för viktig för att avhandlas bakom stängda dörrar i de borgerliga riksdagsgrupperna

Trots att Ann-Charlotte Marteus i Expressen tycker sig kunna konstatera att FRA-kriget är över noterar andra media, SvD till exempel, att bloggosfären inte helt låter sig övertygas om förträffligheten hos det nya förslaget. I bästa fall inser de flesta att det som numera ettiketteras bloggosfären inte är något annat än människor, medborgare i de flesta fall med rösträtt, som uttrycker sina åsikter kring FRA-lagen och använder sig av den yttrandefrihet som är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle.

Kort sagt: det tigs inte i församligen, utan FRA kommer att fortsätta att ifrågasättas, granskas och kritiseras. Kulisserna får inte stå orörda. Lagen är inte bra.

Livat i Malmö

I Malmö öppnas ett nytt elektronikvaruhus, och de gör sitt bästa för att få uppmärksamhet, tydligen enligt devisen 'all publicitet är bra publicitet'. Det nyöppnade elektronikvaruhuset skickade ett helt gäng representanter till Elgiganten för att köpa upp deras hela lager av 50 tums plasmatv-apparater som annonserades ut till kampanjpris.

De ville väl få oss att framstå i dålig dager inför våra kunder genom att försöka göra så att vi fick slut på annonsvaror, säger Elgigantens vd Anders Nilsen.

Anders Nilsen vilade dock inte på hanen, utan knäppte raskt ett par fotografier av det nyöppnade elektronikvaruhusets representanter, som med de från El-Giganten nyinköpta tv-apparaterna stod samlade på parkeringen utanför Elgiganten. Han berättar vidare att han fått ett mail från det nyöppnade elektronikvaruhusets ekonomichef där denna bland annat varnat Elgiganten:

om vi går vidare till media med det här så skulle de stämma El-Giganten eftersom de ansåg att det bröt mot marknadsföringslagen. Jag uppfattade det som ett hot, säger Anders Nilsen.

Jag tror det nyöppnade elektronikföretaget lyckats med sin kampanj. Det har noterats att de öppnat, att de har lite skralt med lagerföringen såhär i början samt att de har gott om pengar att göra av med på drastiska reklamkampanjer. Representanterna för det nyöppnade elektronikvaruhuset med alla de nyinköpta plasmatvapparaterna, som sannolikt kan köpas för ett något högre pris i det nyöppnade elektronikvaruhuset, så snart de märkts om.

Skrämmer

Otäckt är det med fundamentalism, religiös fundamentalism ställer till mycket här i världen, och religiös fundamentalism parad med politisk makt är riktigt skrämmande.

Veckans kulturfyra

Den här veckan inleds kulturfyran inte helt otippat med Bokmässan:

1. Har du varit på Bokmässan någon gång? I så fall: vilket är ditt bästa minne därifrån? Om du inte varit där, är det något du drömmer om att göra?

Nej, det har jag inte. Jag ska inte hävda att jag drömmer om det heller, men visst skulle det vara roligt att åka dit någon gång. Jag skulle gärna lägga ett par dagar på att bara drälla runt, lyssna lite här, läsa lite där, se vad som är på gång och titta både på folk och utställningar.

2. En bok som ska presenteras på bokmässan är SMS-boken, skriven av en mängd författare. De bästa SMS:en har valts ut. Vad tycker du om SMS? Kan det bli bra litteratur av SMS, eller förstör det vårt språk?

SMS är oerhört praktiskt, mycket användbart och rationellt, både rent konkret och i det sätt det påverkar ffa skriftspråket. Förkortningar som förtydligar och förenklar kommunikationen i det lilla fönstret som en mobil erbjuder, det är en skriftspråksrevolution!

3. Idag har jag varit på en förhandsvisning av en film som heter Fishy och är inspelad i förorten Fisksätra i Stockholm. Vad tänker du på när du hör ordet stockholmsförort?

Inte mycket, jag har ingen relation alls till den staden, vare sig dess förorter eller stadskärnan.

4. Filmen Fishy handlar om två helt olika människor som blir förälskade. Vilken är din favorit bland kärleksberättelser: det kan vara på film eller i bok eller i konst, eller på teater.

Det är berättelsen om flickan som tillsammans med sin bästa vän drömde ihop en sagohjälte, och som ett helt liv senare, när hon var både tant och gammal och grå, plötsligt fann honom, livs levande i samma verklighet som hon.

FRA, som sagt var

Det lappas och spacklas och tejpas. Land ska med lag byggas har det hetat i långeliga tider, Karl den XV valde det till och med som valspråk, men det stämmer det som Josh, Enligt min Humla, skriver:

Om man bygger ett hus och inte bygger en stadig grund kommer putsen att börja spricka, rutorna bågnar, takpannorna lossnar och ramlar ner. Man kan lag sprickorna med spackel, byta rutorna och lägga på fler takpannor, men det blir dyrt och i värsta fall rasar det ihop. Att skriva lag fungerar likadant

FRA

Ni har väl inte glömt FRA? Regeringen är tillbaka från sitt sommarlov nu, och det talas plötsligt väldigt tyst om saken.

Plastpåsar är inte bra

Det får allt fler klart för sig. Kommuner gör välmenta, men mindre välfungerande, försök att komma åt problemet i sophanteringen genom att dela ut illa fungerande papperspåsar. Försöket var kanske väl tänkt, på ett eller annat vis, men när det fungerar så illa gör det förmodligen mer skada än nytta. I många länder är platspåsar helt enkelt förbjudna, Kina, Australien, England, Irland och Taiwan är bland länderna där platspåsar är på väg att helt försvinna ur hanteringen. Men inte i Sverige.

Vi får vara glada att platspåsar kostar pengar, åtminstone. Även småföretag, som gärna bjuder på påsen både i en strävan att ge service och för att få möjlighet att visa sin logga på stan, börjar ta betalt. Det är ett litet steg i rätt riktning, och får kanske en och annan att tänka efter - om plastpåsen kostar 2 kronor, och tygkassen kostar trettio, och tygkassen går att använda minst tvåhundra gånger, hur mycket tjänar man då på att investera i en tygkasse? Hur mycket tjänar man på att investera i två?

Det är värt att räkna på!

Konsten att ha en god vänskapsrelation

Jag brukar inte läsa Metro på bussen på morgonen. Inte för att jag är för fin i kanten, utan helt enkelt för att det brukar vara så trångt att jag inte får någon sittplats utan är tvungen att använda all min koncentration till att förbli stående. Men i morse, lo and behold, så fanns där en ledig plats, och på den hade en vänlig själ lämnat ett exemplar av Metro för mig att förströ mig med.

Cissi Wallin anknyter så vänligt till det jag skrev om igår, om kvinnor och preseterande, och hur viktigt det är att faktiskt stötta och få stöttning. Hennes spalt ägnas idag åt

Detta kan vi kvinnor göra för att bli bättre vänskapsmaterial

Hon avslutar sina råd med en välplacerad känga till de mammor som

ställt upp dem bredvid bästisen i grannhuset och jämfört vem som har längst, finast hår och smalast vader.

Män har ofta ett försprång, framhåller hon, eftersom

Deras morsor har inte anmält dem till Årets Lucia i bygden och tvingat dem lära sig Gläns över sjö och strand baklänges i sömnen, så de vinner över den där "malliga granntösen" och hennes "uppblåsta, falska kossa till morsa"

och det ligger en hel del i det. Tänk på det, morsor.

Och tänk på att ni inte kan abdikera bara för att era döttrar och söner blivit vuxna och flyttat hemifrån. Ni behövs då också, hjälp till med både barnpassning, bullbak och fönsterputs, och låt era barn gå ut på golfbanan ett par timmar.

Prestationsprinsessor!

DN skriver idag om prestationsprinsessorna, som springer och springer och springer, som hamstrar i sina små hjul springer och springer de för att vara Perfekta, lika Perfekta som de andra prinsessorna de ser omkring sig. Som också springer och springer tills de stupar.

De unga kvinnorna har enorma krav på sig själva och orimliga förväntningar på vad de ska prestera. De har hamnat i duktighetsfällan. Får de inte hjälp kommer de inte att kunna leva ett vettigt liv, de kommer att slås ut.

förtäljer Aleksander Perski, en av Sveriges främsta stressforskare. Han framhåller att det inte bara handlar om vuxna kvinnor:

Och deras problem börjar tidigt. Studier bland gymnasieelever visar att i snitt trettio procent är allvarligt stressade, på gränsen till det forskarna kallar utmattning. Könsskillnaderna är stora, bland pojkar är siffran tjugo procent, bland flickor så hög som fyrtio.

Givetvis finns en bok att köpa, fullsmackad med fakta och goda råd för hur de unga kvinnorna ska ta sig ur stressfällan. När ska de ha tid att läsa den?

Nej, ett kort och enkelt råd blir i stället: säg till att du behöver hjälp, tös! På jobbet innebär det att delegera och att samarbeta, gör det. Du behöver inte göra allt själv, lita på att de andra också kan göra sin bit.

I skolan innebär det att be din lärare om hjälp. Du är inte i skolan för att jobba ihjäl dig, du är i skolan för att lära dig saker och ting du har nytta av i livet. Din lärare är där för att hjälpa dig med den saken, inte för att sitta tillbakalutad och vänta på att ta emot fantastiska arbeten.

Hemma innebär det att hjälpas åt. Har ni hjälpts åt att äta maten är det inte mer än rimligt att ni hjälpts åt med planeringen, inköpen, tillagningen och disken. Har ni hjälpts åt att smutsa ner kläderna är det rimliga att ni hjälps åt att tvätta. Och ni har hjälpts åt att sätta barnen till världen, det är ingen enmansshow, så det enda rimliga är att ni hjälps åt att ta hand om dem!

Och mammor och pappor på väg in i pensionsåldern, stopp ett tag! Kom ihåg hur mycket hjälp ni fick av era föräldrar, ffa mammor, en gång i tiden. Nu är det dags att betala tillbaka, till era egna barn. Bidra med barnvakt, bullar, fönsterputsning och vad mer det nu kan vara. Hämta på dagis ibland, låt barnbarnen sova över. Det är viktigare med er dotters hälsa än er golfrunda.

Enade vi stå, söndrade vi falla. Så enkelt är det, och så enkelt förblir det. Vi måste hjälpas åt. Ingen kommer att göra det åt oss.

Aluma i Malmö i ekonomisk kris

berättar Skånskan.

I ett brev till politikerna skriver kooperativet Comintegra, som ger ut tidningen, att man på kort sikt behöver en miljon kronor för att klara den akuta krisen. för dels tidningen, dels kooperativets boendeverksamhet.

Sänkta bidrag Enligt Carsten Ekström, kooperativets ordförande finns det flera skäl till att man inte lyckats hålla sin budget. Underskottet på boendet beror bland annat på flera stadsdelar valde att utnyttja andra boenden än Comintegras, medan underskottet i tidningsutgivningen bland annat beror på att kommunens bidrag minskat med 240 000 kronor.

Lågkonjunkturen vi är på väg in i ställer också till det, berättar Carsten Ekström vidare för Skånskan:

Det kommer till exempel inte lika mycket folk till Ikea och det påverkar även våra försäljare.

Situationen ser ännu så länge annorlund ut på andra håll i landet:

Av den miljon som Comintegra begär av Malmö kommun behövs cirka 400 000 för att klara utgivningen av Aluma, säger tidningens verksamhetschef, Anna Kind.
Hon har svårt att förstå varför Malmö kommun minskat bidraget till tidningen.
– Jag har bett om en dialog för att få besked. Jag har frågat hur man egentligen ser på Alumas verksamhet. Och om man tittar på hur det ser ut i dag i Göteborg och Stockholm får man där mycket mer i stöd.

Ser det likadant ut i morgon i Göteborg och Stockholm, är Malmö bara den första kommunen att än en gång prioritera ner stöd till medmänniskor i första hand när budgeten skall slimmas?

Behärskade soppåsar

Alla känner, och jag tror alla känner lika mycket, lika intensivt, i grund och botten.

Men det samhälle vi lever i tillåter inga känslor, ett sånt samhälle som vi har byggt kräver behärskade människor för att fungera. Behärskade människor som biter ihop om sorg, rädsla, illamående, skräck, ilska, glädje, allt, tills de spricker som överfulla soppåsar. Behärskade människor som undrar vad det är för fel på dem när de får ont i magen, huvudvärk, hjärtklappning, panikångest, allergiska reaktioner på saker de inte är allergiska mot, egentligen; behärskade människor som gör allt för att dölja sin smärtande mage, sitt värkande huvud, sitt klappande hjärta för alla runtomkring. Alla behärskade människor runt omkring som inte ser ut att ha dessa känslor, som varken visar glädje eller sorg utan bara lugn behärskning. Behärskade människor som fortsätter jobba, som fortsätter le, som fortsätter driva samhället vidare i samma spår tills påsen spricker och det härskna, stinkande innehållet rinner ut.

Behärskade människor som rynkar på näsan och vänder ryggen åt den vars påse inte höll, den som plötsligt visade sina känslor.

Samhället skapar sjuka människor, och det är så inpiskat i oss att den som inte biter ihop och gör sig till en soppåse till och med betraktar sig själv som underlig.

Är inte det underligt?

Källor är källor är källor är källor....

Källkritik är viktigt, och akademiskt snobberi är roligt

Konsten att tjuvåka kollektivt

Det är tydligen lätt att tjuvåka när bussbiljetter skall betalas i sms-form.

Jahapp.

Det kanske är dags att sluta med det här gammaldags systemet, där enskilda människor ska betala för äran och glädjen att stå på en överfull buss med knappt fungerande bromsar? Vore det inte rimligare att kollektivtrafiken betalas ur den kollektiva kassan, och så får vi alla utnyttja den utan att behöva betala mer?

Veckans kulturfyra

Veckans kulturfyra och mina svar, efter bästa förmåga:

Så jag får väl börja med att fråga:

1. Gillar du Coldplay?

Jag har ingen uppfattning om Coldplay, deras musik lämnar mig totalt oberörd. Hissmusik i mina öron, helt enkelt.

2. Om du skulle placeras på en öde ö ett år och det inte fanns Internetuppkoppling och inga mobiler, men du hade en mp-spelare där du fick plats med tre skivor. Vilka skivor skulle du ta med dig?

Megadeth - Risk
Amon Amarth - Faith of Nornes
Nordmans första skiva, jag tror Förlist skulle gå många varv

3. När jag såg REM blev jag positivt överraskad, de var bättre live än på skiva, tyckte jag. När jag såg Van Morrison var det tvärtom. Han är bättre på skiva än live. Har du någon sådan upplevelse, att någon artist var bättre eller sämre live än på skiva?

InFlames är ett underbart liveband, underhållande, sympatiska, fyllda med energi och utstrålning och med en förmåga att kommunicera med publiken, hela publiken, som får en att känna att de ser var och en. På skiva når de inte alls samma höjder, tyvärr.

4. Nästa vecka är Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Tyvärr hinner jag inte åka dit i år. Ska du dit? Om du ska dit: berätta gärna om någon programpunkt du ser fram emot där.

Tyvärr inte, jag hade gärna åkt men tiden finns inte.

Ramadanreflektioner

Ramadan är annorlunda i år än något tidigare år. Inte bara för att det bloggas både här och där, och givetvis reageras mot att det bloggas om saken också, det är öppnare och självklarare överallt i samhället. Kontrollanterna på bussen diskuterar saken, den ene, muslim, förklarar för den andra, sannolikt inte muslim, att nej, det är inte samma sak som att fasta för att gå ner i vikt, eller rensa systemet. Det här är en annan sorts fasta. Elever pratar helt öppet om hur de fastar, skämtar om att de måste hålla sig långt borta från matsalen så de inte slukar allas mat, ber att få slippa läsa högt eftersom de blir torra i munnen av det och inte får dricka förrän till kvällen och fnissar sig igenom eftermiddagslektionerna med förklaringen 'ramadan, man har inget blodsocker alls kvar!'

Ramadan är helt enkelt inte lika exotiskt och underligt längre. Det börjar bli lika självklart att en och annan fastar som det varit i många år att judar och kristna firar påsk på olika sätt.

Det är rätt skönt, är det inte?

Riksdagens högtidliga öppnande

och stadsministerns regeringsförklaring driver slagorden rakt in i oss som träpålar: arbetslinjen, det ska löna sig att arbeta, att driva företag, den som har ett arbete skall också få skattesänkningar.

Finns det verkligen arbeten till alla? Finns det köpare till alla dessa företags tjänster?

Det går sådär för världsekonomin just nu, det fylls på från statskassor lite här och där, har sverige verkligen möjlighet att rida ut den här stormen?

Och hur var det nu med avlyssningen, Reinfeldt? Tror du verkligen fortfarande på att protesterna kommer att självdö om du tiger?

Riksdagen öppnar

och protesterna ekar mellan husväggarna.

Minns ni vad Reinfeldt sa i början av sommaren? Det är glädjande att folket valde att inte lyda.

Falleralla

Har ni hört historien om den korrekte prästen som blev utmanad av klockaren:

-Du som är så korrekt, du skulle aldrig våga säga något lite lustigt i predikan! Jag sätter en knapp mot en femma på du inte vågar säga falleralla i predikan på söndag!

Prästen antog utmaningen. Han grubblade och funderade, hur skulle han kunna klämma ur sig ett 'falleralla' i Guds hus? Vad hade han gett sig in på? När söndagen kom stod så prästen i predikstolen. Han nickade vänligt mot klockaren och inledde sin predikan:

-Hösten är här. Löven faller från trädet. Först faller ett. Sen faller två. Och sen falleralla.

Klockarens femma hamnade i kollekten.

Historien kommer för mig när jag läser om den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers som gått i konkurs. Banker är sammanknutna i en komplicerad väv, och risken är stor att först faller en, sen faller två. Och sen falleralla.

Låt oss hoppas att klockarens femma hamnar i kollekten den här gången också, och inte faller med bankerna ner i ett svart hål.

Diktaturer står Sverige nära

Svts dokumentär "FRA-tre bokstäver som skakade Sverige" refereras i tidningarna i kväll, och påminner om oss att på tisdag återvänder Riksdagen från sommarlovet.

Sverige samarbetar med diktaturer, underrättelser byts med många länder, bland andra diktaturer, förklarar Carl Bildt utan att darra på manschetten. Länder som är oss nära, förtydligare Tolgfors i Aftonbladet, medan Åkesson i samma artikel förtydligar att det rör sig om demokratiska länder. Men samtidigt säger han i Expressen:

Det är en krass och hård verklighet. Om man ska få ut någonting måste man vara kompetent, självständig, stå på egna ben och ha någonting att komma med, annars får man ingenting, säger Ingvar Åkesson till SVT.

Andra halvlek, pausvilan är över

Den sextonde september, när landets skolelever redan gått en månad i skolan, semestrar, för de lyckliga som har ett jobb, är ett minne blott, då återkommer riksdagen också från sitt sommarlov. Solbrända och glada kommer de att närma sig riksdagshuset. Den nuvarande regeringen har suttit halva sin mandatperiod, och reformerat sig fram genom samhället likt glada grisar i en nysatt potatisåker.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har problem: Alliansen har hållit sina vallöften. Fler har fått jobb. Ändå sviker väljarna. Nu dyker konjunkturen brant – och alliansen kan tvingas gå till val 2010 med lika många arbetslösa och förtidspensionerade som vid maktskiftet för två år sedan.

Varför sviker väljarna? Kanske finner man en del av svaret om man tittar på hur människors liv har förändrats, istället för att titta på siffror.

Låt oss titta på boendesituationen i landet:

Alla människor behöver någonstans att bo, oavsett om de sitter i regeringen, städar i en fabrik, sliter ut sin rygg i sjukvården eller ägnar sin vardag åt att resa runt och sälja hälsokostprodukter till ICA-handlare behöver de någonstans att bo. Studenter och arbetslösa, sjukpensionerade och sjuskrivna behöver också någonstans att bo, de behöver ett lugn och en fast punkt i sitt liv för att kunna ägna tid och kraft åt att studera, söka jobb, kurera sig och gå vidare i livet. De senare grupperna, särskilt de arbetslösa, behöver också möjlighet att rimligt smidigt byta bostad om de skall kunna flytta iväg härs och tvärs över landet för att finna ett jobb. Hur ser bostadsmarknaden ut idag för den som inte har råd eller lust att ta ett stort lån för att köpa sig en villa eller en bostadsrätt, den som inte har rika sponsorer i ryggen eller utrymme att betala tolvtusen i månaden i hyra? Regeringen verkar ha tänkt till, och vill öka antalet andrahandsbostäder på följande sätt:

Att hyra ut en bostad i andra hand ska bli mer lönsamt, enligt ett förslag i regeringens kommande budget.
Gränsen för vad en privatperson ska kunna tjäna på att hyra ut utan att betala skatt höjs nästa år från dagens 4.000 kronor till 12.000 kronor om året, vilket ger ett par tusen extra i plånboken [...]"På det här viset borde det bli fler studenter som faktiskt får en bostad och kan börja studera och flera ungdomar som har fått ett jobb någonstans och kan få en tillfällig bostad i avvaktan på en mer permanent lösning", säger finansmarknadsminister Mats Odell till Ekot i Sveriges Radio

Detta gäller givetvis endast den som äger sitt boende. Den som hyr ut sin hyresrätt i andra hand får absolut inte tjäna något på affären.

Hade det funnits tillräckligt med lägenheter att hyra i första hand hade andrahandsmarknaden inte behövt sockras med mer pengar i fickan för fastighetsägaren.

Alliansen tycker det är bättre att äga än att hyra, och de styr krasst och mycket medvetet marknaden åt det hållet. Kronofogden säljer allt fler bostadsrätter, och de allmännyttiga hyresbolagen blir allt färre, trots att många människor inget hellre vill än att hyra, och trots att situationen för bostadsrättsinnehavare blir allt osäkrare. Många har lockats med löften om snabba klipp, och ser nu priserna sjunka, förbi vad de en gång betalade och vidare nedåt.

Regeringens bostadspolitik förefaller gå ut på att orsaka en otrygg boendesituation för alla som inte har förmögenheter att investera och råd att vänta ut fallande priser. Det gäller en stor del av befolkningen. Vad är tanken bakom detta?

Det är halvtid, två år till nästa val. Kommer det att komma lättnader för de som känner sig otrygga i sin boendesituation? Fler hyresrätter? Ändrade avdragsmöjligheter som gör det lönsamt att sälja sin bostadsrätt igen?

Beter sig regeringen som en klassisk hustrumisshandlare? Slår ner, och sen tröstar?

Nej, så illa kan det väl inte vara?

Multikulti-Fredde fokuserar och exkluderar

Fredrik Reinfeldt har tänkt sig en multikulti-höst, berättar SvD, och han besökte därför ett halal-slakteri, Qibbla Halal Kött i Johanneshov lagom till Ramadan. "Ett 30 år gammalt företag med 26 anställda som jobbar med olika halalprodukter som framställs i enlighet med muslimsk tradition och som fått klartecken av de svenska myndigheterna". Reinfeldt uttalar sig multikulturellt och huvudet-på-sne-inkännande:

De moderata frihetskampen måste också handla om att ge egenmakt till nysvenskarna, stötta integrationen och få bort en massa onödiga regler som skapar värdegrundskrockar i det svenska samhället

Detta lilla ord, 'nysvenskar', det för dagen politiskt korrekta sättet att säga 'invandrare', 'utlänningar' eller varför inte 'såna där', är det bara jag som uppfattar det som minst lika exkluderande som de politiskt inkorrekta orden? Är det bara jag som hör ett skärande, vasst avståndstagande i ordet?

Reinfeldt lyssnar vänligt när

Diler Mustafa Taher som var med och grundade företaget och it-ansvarige Namir Zetali berättar om deras snabba framgångar, att man säljer sina köttprodukter över hela Sverige, i Finland och Danmark. Och att man fått en av de stora livsmedelskedjorna, Coop, att sälja deras halalkött. Däremot har flera andra kedjor tackat nej.

Reinfeldt är inte sen att haka på:

Det är mycket märkligt att stora företag inte ser sitt eget bästa. Här har vi över 400 000 muslimer som lever i Sverige och som rättrogna muslimer vill de ha sitt halalkött. Det finns ju en efterfrågan och pengar att tjäna, men de tar inte tillvara på det på grund av okunskap eller i värsta fall fördomar.

Ja, moderate Reinfeldt ser genast det viktigaste: här finns pengar att tjäna. Men han ser annat också. Frågan som inställer sig är dock, förmår Reinfeldt bara se en grupp i taget? Det finns många kulturer i landet som skulle önska utrymme, men kanske kommer det under multikultihösten?

Att se till att det finns utrymme för bön på arbetsplatserna och att inte i onödan skapa förbud för att få använda huvuddukar om det inte är direkt olämpligt, är exempel på enkla insatser för att minimera värdegrundskrockarna.

- Här visar man i praktiken hur man bygger integration. Vi måste visa mer respekt för andra kulturella traditioner, de hotar nästan aldrig några svenska värden, det kan finnas sida vid sida, säger Fredrik Reinfeldt.

Bra början, Fredde, men som du själv vet, att skapa utrymme för något nytt på en arbetsplats kostar pengar. När du instiftar ditt Reinfeldt-bidrag för kulturell anpassning av företag och kommuner runt om i landet, glöm inte bort att det finns många fler grupper än du kanske tror som behöver utrymme och acceptans.

Kulturfyran

Här är veckans blandade Kulturfyra. Det var riktigt svårt den här veckan, men här är mina svar:


1. Vad vet du om Kulturrådet?

Jag vet var de har sin hemsida, och hur jag tar reda på mer om jag är intresserad.

2. Om du skulle bo på en öde ö i ett år och bara fick ta med dig tre böcker: vilka böcker blev det då?

Nu är jag rysligt prosaisk, men: en bok som berättade för mig vilka växter i området som var ätliga, råa eller tillagade (gärna med en trevlig liten receptsamling i slutet), vilka som var giftiga, och vilka som har medicinsk användning. En samling sjökort (kan väl räknas som en bok?) samt en riktigt omfattande, och tom, anteckningsbok med en ask pennor till.

3. Om Big Bang-försöket verkligen slukar världen och skickar ut oss i ett mörkt hål: vilken låt skulle du vilja höra samtidigt, om det gick att välja? (Peter Gabriels sajt The Filter listade några låtar som är lämpade i det sammanhanget, förresten.)



4. Om du visste att det svarta hålet skulle sluka världen i morgon: vad skulle du helst göra den sista kvällen: se din favoritfilm, läsa i din favoritbok, gå en promenad, äta gott, dricka dig full, älska, sova eller något annat?

En helt vanlig vardagskväll, med gemensam kvällsmat, kanske lite tv, småprat, och sen säga godnatt till familjen, tala om för dem att jag älskar dem och att jag önskar dem trevliga drömmar i evigheten.

Tankevurpa

Hörde, men deltog inte i, en diskussion kring att leva för evigt. Argumenten för var många, om än inte genomgående särskilt hållbara, men diskussionen fick ett tvärt slut när någon prosaiskt påpekade att nej tack, med långt liv följer en allt skruttigare kropp, att leva en evighet i en allt skröpligare kropp, med ständigt försvagade sinnen, vore inget lockande perspektiv. Detta lilla faktum hade ditintills helt bortsetts ifrån, alla hade tagit förgivet att evigheten skulle framlevas i en kropp motsvarande en vältränad tjugofemåring med hög coolhetsfaktor.

Jag log stilla och gick min väg.

For Sarah Palin

God Has A Plan For Us All

Let his holy choirs sing in sodomy, praise be!
Surrender your body & soul unto him, demoralize me!

So he crept into my room
Whispered my name, Took my innocents away
I´m only five, a perverts concubine

God has a plan for us all
I´ve been touched by the hand of god
My sordid tale, his lie's are blasphemy

You do not believe in him but he believes, in you
He wants you to repent, all your sins, let him in, inside you!

God has a plan for us all
You are one of gods children
Get on your knee's, Serve him well my child

I´ve fallen prey to the devil disguise

God has a plan for us all
Don´t say a word or you'll go to hell
God has a plan for you all
Open up for him! Let jesus in!
His sordid tale, his lies are blasphemy!

- Angtoria

Ni har väl inte glömt FRA?

Det skrivs allt mindre om saken i tidningarna, regeringen tiger still och riksdagens högtidliga öppnande närmar sig minut för minut.

Men inget har ändrats.

Aftonbladet refererar idag ett debattinlägg gjort på Newsmill av "försvarets egen terrorexpert Magnus Norell". Norell skriver om

en av de två huvudfrågor kring vilka FRA-debatten kretsat under månaderna som gått sedan omröstningen i juni, nämligen de principiella invändningarna mot lagen. Dessa invändningar är av både juridisk och politisk karaktär. Vad gäller de många juridiska invändningarna (som redan lett till en anmälan till Europadomstolen) hänvisar jag till de jurister som föredömligt artikulerat denna kritik. Några exempel är Clarence Crafoord (vid Centrum för Rättvisa) och förre SÄPO-chefen Anders Eriksson. Dessa argument väger naturligtvis tungt och det är märkligt att inte dessa, rätt självklara, lätt förutsedda problem beaktades innan lagen lades fram för omröstning.

De politisk-principiella argumenten mot lagen är också tunga. Dessa principiella invändningar har riktat in sig på ingreppen i medborgarnas privata sfärer - oavsett om det gäller e-post, sms eller annan elektronisk trafik - samt de övergrepp som den massavlyssning det är frågan om utgör.

Norell framhåller, som så många andra, hur det handlar om att bryta mot såväl svensk grundlag som mot europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Han fortsätter:

inga argument att det skulle råda någon form av ytterligt svår hotbild har presterats av förespråkarna. Detta för oss in på den andra huvudfrågan kring vilken debatten rört sig, nämligen den om hur effektiv denna lag kan anses bli med hänsyn till det förespråkarna säger att den ska göra; skydda mot "yttre hot".

Om vi för en stund bortser från bristen på sådana hot och accepterar att de finns kan man konstatera att mandatet för FRA:s inriktning är mycket bred. Som dessa yttre hot beskrivs i propositionen (sid. 17 och 36 t.ex.) omfattar det allt från internationell terrorism, över miljöhot till IT-beroende och försörjningskriser

Han fortsätter med att konstatera, som många andra, att lagen formulerats väldigt, låt oss kalla det generöst, både vad gäller de parametrar som skall användas vid sökningen

Inget hindrar dock att personuppgifter som t.ex. namn, etnisk tillhörighet samt religiösa och politiska åsikter också används. Detta framgår av lagtexten

och vad gäller FRAs mandat

Låt oss också hålla i minnet att det ska ske i ljuset av att det unika i FRA-lagen är att den möjliggör konstant övervakning av kommunikation, samt att den utgör en kraftig utökning av FRA:s mandat eftersom all kabeltrafik som korsar landet, potentiellt, överförs till FRA. Detta skall ske via de s.k. portaler som operatörerna skall skicka trafiken till

Norell formulerar två viktiga frågor:

Kan detta fungera som ett skydd mot en i sanning ganska hemsk omvärld, om man får tro FRA och regeringen? För det första: som organ för att kunna kontrollera medborgarna är detta instrument varje illasinnad regerings "våta dröm". Därmed absolut inte sagt att denna regering är illasinnad eller att FRA inte har "rent mjöl i sin påse". Tvärtom, förespråkarna menar säkert väl men icke förty, denna lag ger myndigheterna en laglig möjlighet att penetrera medborgarna på ett sätt som inte funnits förut. Det är en långsiktig potentiell risk med lagen; vi vet av erfarenhet att all sådan kraftigt utökad avlyssning och övervakning lätt kan leda till både läckage och missbruk och detta på bekostnad av människors rättssäkerhet och integritet.

Med andra ord, det är snarare ett instrument för att kontrollera medborgarna, oavsett mjölkvalitet. Regeringen menar kanske väl när de gläntar på locket, men det är ändå Pandoras ask de fått fingrarna på och de förefaller inte se konsekvenserna av sitt handlande. Norell går sedan mer rakt på sak in på sitt eget specialområde terrorism:

Så var det då övriga frågor om det finns yttre hot. Terrorism, som jag vågar påstå att jag kan en hel del om, kan, som ett sätt bland flera, bekämpas med avlyssning. Men för att vara effektiv måste den riktas in. Du bör veta mot vem (eller vilka om det rör sig om t.ex. en terroristcell) du ska spana mot. Det förekommer redan idag, så av det skälet behövs ingen sådan här lag. Om man nu vill ha ett explicit tillstånd att spana i kabel kan man naturligtvis med lätthet skriva in det i de lagar och förordningar som idag styr verksamheten. Men det måste finnas reella skäl och tydliga mål för att det ska bli effektivt. Annars riskerar det att bli någon form av "låt-oss-kolla-om-det-finns-något-farligt-där-ute" verksamhet. Och om det nu finns några sådana verkligt tydliga hotbilder "därute" vore det väl klädsamt om regeringen åtminstone antydde hur de ser ut?

Visst vore det klädsamt, men skulle det i sak förändra de konsekvenser lagen får i sin nuvarande utformning? Nej. Norell sammanfattar så elegant hela FRA-debatten:

Så hur blev det så här? Jag tror två olika "ideologiska skolor" möts här; Dels den "svenska modellen" med samsyn, samförstånd och undvikande av konflikter. Dvs. inget är helt "dåligt" utan det går alltid att kompromissa. För att göra det undviker man de riktigt svåra frågorna
som t.ex. kränkningar och omotiverad spaning på stora mängder människor. Hit tror jag de flesta riksdagsledamöter hör. Detta förklarar även det i sig ganska obehagliga faktum att Riksdagen i ett av de fredligaste länderna i Europa, med enkel majoritet dessutom, åsidosatt sin egen grundlag som faktiskt förbjuder det allmänna att undersöka "brev eller annan förtrolig försändelse" eller att avlyssna "telefonsamtal eller annan förtroligt meddelande".

Den andra ideologiska skolan är en ibland naiv syn på vad man kan göra tekniskt. Dvs. "vi kan göra detta och därför är det bra att vi gör det". Begreppet "teknikneutral lagstiftning" passar som illustration till vad jag menar. En övertro på att tekniska innovationer kan leda till fantastiska genombrott.

Oförmågan hos båda dess ideologiska inriktningar att förstå reaktionerna på FRA-lagen är betecknande, men alls inte oväntade. Företrädare för båda dessa ideologiska inriktningar har reagerat på motståndet med att "folk har inte förstått" och måste därför lugnas/övertygas/upplysas. Att det till mycket stor del är tvärtom: människor förstår visst vad det är frågan om, och det är DÄRFÖR man reagerar, finns inte med i tankeapparaten.

Väga ens liv mot en annans

SvD berättar mer kring fallet med kvinnan som var fånge i nio år på ett av pingstkyrkans vandrarhem i Småland. De har bland annat funnit att den som lämnade in polisanmälan alls inte var pingspastor Ahrrén, som tidigare hävdats, utan en kvinna som under en period levt som gömd flykting på samma vandrarhem.

Pastorns gav den lilla familjen en plats att gömma sig på. Men snart blev livet på campingplatsen ett helvete. Siwert Ahrrén berättar hur 58-åringen blev hatisk när flyktingfamiljen flyttade in. Han sa att han kände sig undanskuffad, blev hotfull och slutade att betala hyra. Den sjuka kvinnan han levde med sågs inte ute mer.

I sina försök att driva iväg flyktingarna blev 58-åringen våldsam och han slog Iryna Zhuk, berättar de. 58-åringen hotade även sin hyresvärd pastorn fysiskt genom att slå med sina kryckor. Utan rätt att vara i Sverige kunde paret inte gå till polisen och de tvingades att stå ut med sin grannes utbrott.

Samtidigt undrade de vad som hände bakom friggebodens stängda dörr och neddragna persienner. Varför fick de aldrig träffa den sjuka kvinnan som bodde där?

2006 fick paret ett permanent uppehållstillstånd. Victor Zhuk startade en egen firma och Iryna Zhuk fick jobb inom vården. Hon tog mod till sig och gjorde en polisanmälan. De hade aldrig kunnat tro att det skulle dröja ytterligare tio månader innan mannen greps.

Aftonbladet fyller på med pastorns förklaring till varför det hela fick fortgå utan att någon sa något:

58-åringen hotade även pastorn Siwert Ahrrén fysiskt. Men inte heller han vågade anmäla mannen.

– Mina händer var bakbundna. Jag misstänkte att kvinnan for illa, men hade jag gjort något åt det skulle flyktingarna ha drabbats, säger Ahrrén till SvD.

Det tycks som om den fångade kvinnan varit den som befunnits för lätt när pastorn tagit på sitt ansvar att väga ens liv mot en annans. Flyktingarna, som fick sitt uppehållstillstånd 2006, har kommit vidare, men inte ens när de lämnat anläggningen gjorde pastorn något försök att hjälpa kvinnan ut i samhället.

Det ser fortfarande ut som om hon snarare hållits gömd för världen inom pingstkyrkan än utanför samhället.

Nu är det i morgon

Godmorgon, värld, nu är det dagen efter igår, dagen efter att tidningarna berättade för oss att mänsklighetens nyfikenhet skulle orsaka jordens undergång idag.

Än är vi kvar. DN berättar att det som ska ske idag är en provkörning av maskinen, där man ska få protonerna att svirra iväg runt hela ringen.

Det är en viktig milstolpe att de nu färdas runt ringen. Mig veterligen har de bara färdats runt tre kilometer tidigare, säger Kerstin Jon-And, professor i fysik vid Stockholms universitet och ordförande för Atlas som är det största experimentet vid LHC.

Det som idag ska ske är alltså en provkörning. Om det fungerar, om protonerna verkligen färdas hela vägen runt ringen (vad gör protoner annars, till vardags, så att säga? Virrar omkring och är beståndsdelar i saker och ting, tycker jag mig minnas från skolans naturkunskapsundervisning, stämmer det?)så går experimentet in i nästa fas:

efter onsdagens experiment kommer nästa steg. Partiklarna ska stötas ihop i en hastighet som kan liknas vid ljusets. Det är vid kollisionerna som många pusselbitar kan falla på plats.

Maskinen kommer att kunna ta fram tidigare okänd fakta kopplad till universums uppkomst. Den kommer förhoppningsvis att reda ut om Higgs partikel, som skulle kunna förklara varför saker och ting har en massa, finns eller inte samt även ge mer klarhet kring mörk materia.

- Vi kommer att utvidga och flytta kunskapsfronten. Maskinen kommer att förändra vår världsbild, säger Kerstin Jon-And

Ett av svaren man förväntar sig att få är alltså svaret på frågan om vi finns eller inte, om saker runt omkring oss är verkliga eller om vi alla bara är en del av Den Stora Illusionen.

Om det nu inte blir ett enda illusoriskt svart hål av det hela, förstås. Men Expressen gör nu, efter att ha jagat upp oss, sitt bästa för att lugna oss igen:

– Problemet är att det är svårt att bevisa att det bildas svarta hål för de är så små och lever så kort tid. De faller samman nästan omedelbart. Det är fullständigt osannolikt att de skulle finnas kvar så länge så att de kan växa och bli så stora så att de slukar hela jorden. Åtminstone enligt våra vanliga, beprövade, teorier.
Till skillnad mot kritikerna ser Leif Lönnblad fram emot experimenten med LHC.
– Det här är ju fenomen som är helt omöjligt att styra när det sker naturligt, och vi kommer sannolikt att lära oss mycket av de här experimenten. Exakt vad vi kommer att lära oss är svårt att förutspå, men förhoppningsvis kommer de att bidra till att vi lär oss mer om hur universum fungerar.

Kanske är det bara min fantasi som är lite skruvad, men jag kommer hela tiden att tänka på seriefigurerna Calvin and Hobbes och deras experimenterande med både tyngdlag, tidsresor och andra naturfenomen. Finns världen kvar i eftermiddag? Om sex månader? Om ett år? Om tvåhundra år? Jag vet inte, men för att vara på den säkra sidan, undvik plastpåsarna i affären. Investera i en tygkasse för trettio kronor, det är samma kostnad som för tjugo plastpåsar, men du kan återanvända den minst tvåhundra gånger. Ren vinst för dig också.

I morgon går jorden under

Expressen och DN är vänliga nog att varna oss, en dag i förväg. I morgon tar det slut. Det är inget krig, ingen jättebomb, inte miljöförstöringen eller ens någon komet som kommer att orsaka slutet, det är människans eviga nyfikenhet.

Världens största maskin, The Large Hadron Collider, som den kallas - har tagit 14 år att bygga. I morgon slås den på för första gången

Syftet med maskinen är att krocka protoner med varandra, för att försöka luska ut vad som händer före BigBang.

Och det är onekligen mycket som ska gå i lås när det stora maskineriet testas. En svärm protoner ska färdas runt hela acceleratorringen. Utanpå ringen sitter ungefär 8.000 magneter som styr protonerna.

Men, för det finns enligt tidningen ett rätt stort Men:

Samtidigt varnar andra forskare för att projektet kommer att leda till jorden undergång när hela planeten sugs in i det svarta hål som maskinen tros kunna orsaka. En grupp av 5000 forskare har anmält projektet till Europadomstolen och till en domstol i USA eftersom de fruktar att nya partiklar, strangelets, och svarta hål som tros kunna skapas i acceleratorn kommer att förinta jorden.

Vet ni, det skulle inte förvåna mig.

Men om det skulle råka vara så att vi överlever morgondagen, så fortsätt använda lågenergilampor, använd hellre alternativa fortskaffningsmedel och släng inte saker som är hela, bara för att du tröttnat på formen.

Vad världen behöver

Världen behöver en hjälte. Minst. Inte den tecknade sorten med som flyger omkring och tittar med röntgensyn, utan en riktig hjälte. Gärna fler, så om ni känner er manade, ta på er mentala hjälteslängkappa och gå ut och rädda världen. Det kostar en slant, men vad kostar det att låta bli?

Utanför sociogrammen

Ni har läst om kvinnan som, enligt media, hållits fången i en friggebod i nio år, mitt i mörkaste Småland, inte sant? Ingen har anat något, skriver media, trots att kvinnan enligt en väninna har sökt hjälp hos sjukvården flera gången men kastats ut, och därtill fått sjukpension utbetald. Det lär också ska finnas en polisanmälan om misshandel, som tydligen legat och samlat damm sedan i november. Mannen, som ska ha hållit henne fången, har enligt vissa källor varit dödförklarad i nio år, men eftersom polisen inte vet vem han är, trots att hans ålder tydligen är känd, är detta att betrakta som obekräftade rykten.

Stämmer detta? Har ingen anat något?

Under nio år har de enligt tidningar bott i en friggebod på en camping, i direkt anslutning till pingskyrkans bönetält. De har fått hjälp av medlemmar i pingstförsamligen, som enligt Aftonbladet ofta tagit hand om människor i samhällets utkant, samtidigt som de, enligt samma artikel, skyddats från upptäckt av samma församling.

Alla här har sett paret, och många har nog anat att något inte stämmer. Kvinnan blev ju bara mindre och mindre. Men anledningen att det inte läckt ut är därför att man inte skvallrar om sådant i den här församlingen, säger en före detta medlem.

Att döma av vad media förmedlat skulle man kunna dra slutsatsen att paret egentligen inte levat utanför samhället, utan snarare inneslutna i församlingen. Trots att minst en av de församlingsmedlemmar som hjälpt paret också jobbat med boendestöd på kommunen har situationen fortgått.

Frågan är vem som hållit henne fången, egentligen. Mannen som låst in henne eller församlingen som sett det och låtit det ske, eftersom man inte skvallrar inom församlingen? Nog är det av godo att hjälpa den som har det svårt, men inte så till den milda grad att man helt berövar dem möjligheten att leva.

I sociogrammet är vi alla markeringar

I Expressen talas idag om det nya flaggbegreppet i FRA-debatten, nämligen sociogrammet. Dvs den kartläggning av kontakter, rörelser och möten som utgör även medelsvenssons liv.

Det är bra att detta nu dras i media, om och om igen, ty det är viktigare än någonsin att människor är informerade om vad som pågår.

Häromdagen pratade jag lite om hur Kalle kom att hamna bland intressanta namn att hålla ögonen på, eftersom han råkade läsa Matte B på Komvux tillsammans med Pelle. Det var ju så att Pelle umgicks, tämligen frekvent, med Stina. Inte för att Stina i sig var någon speciellt misstänkt filur, men Ali, som hon gick drejkurs tillsammans med, hade en kusin, Ahmed. Denne Ahmed, inte nog med att han har ett namn som bara det räcker för att han ska hamna på en lista över 'intressanta objekt', snarlikt alla de som fråntogs rätten att rösta i ett presidentval för inte så länge sedan i ett land på andra sidan Atlanten. Denne Ahmed kan dessutom eventuellt kanske ha någon slags samröre med en terroristcell som kanske eller kanske inte finns. Detta räcker för att Kalle, långt borta i sin ände av kedjan av svaga länkar, skall hamna i sociogrammet, diarieföras, registreras och finnas kvar i registret.

Oavsett vilken slags mjöl han har i sin påse, ja, det spelar inte ens någon roll om Kalle inte ens har en påse. Han finns i sociogrammet.

Vet du i vilka sociogram man finner dig?

Kommentar till flumskoledebatten

Det är ett fånigt, löjligt slöseri med tid, kraft och medel att kiva kring skolan. Alltsammans handlar om pengar, det vet Björklund lika väl som vem som helst. Högkvalitativ utbildning kostar pengar, mycket pengar. Goda pedagoger kan inte vara goda pedagoger om de har klasser med fyrtio elever i, olämpliga, slitna och underdimensionerade lokaler, ålderdomlig material att arbeta med och dessutom sparkrav flåsande dem i nacken.

Jag har sagt det tidigare, jag säger det igen: politiker, öppna börsen, ös på med pengar, förse skolan och lärarna med möjligheter. Inte små futtiga bidrag med ert namn, utan en rejält tilltagen budget med utrymme för studiebesök, ordentlig mat, frukost och lunch, näringsriktig, mättande och varierad även för den som av olika anledningar inte äter svensk husmanskost, uppdaterade böcker, fungerande teknik och, inte minst viktigt, fortbildning för personalen.

Och sen, back off! Gör något annat (kungahuset behöver kanske ses över, det verkar gnissla en del i maskineriet och det är rejäla summor som investeras där), och låt bli att snoka överallt. Ni beter er som paranoida små tanter, inte som kloka ledare.

Skärpning.

Till min vackra dotter

Kulturfyran

Ja, Kulturfyre-dags. Förra veckan gick i fantasins tecken. Idag startar jag med religion.

1. Igår intervjuade jag Patrik Engellau som skrivit boken “Guds tredje strategi”. Det fick mig att fundera kring religion. Om gud skulle komma tillbaka idag, hur skulle han se ut då, tror du? Skulle han vara en människa?

Är inte själva poängen med en gud, ffa i de monoteistiska religionerna, att han eller hon varken försvinner eller kommer tillbaka, utan är konstant närvarande? Om frågan vore hur en gud skulle manifestera sig konkret, så bleve det nog som något stort och lysande, som drar allas blickar till sig. Gudar i stort sett i alla religioner är förtjusta i uppmärksamhet, har jag noterat.

2. Vad betyder religion för dig?

För mig personligen? Inte ett dugg, jag är fullkomligt ateistisk. För mig som samhällsmedborgare, däremot, en hel del, eftersom religioner och religiösa påbud påverkar hela samhällsapparaten kring mig.

3. Just nu har ju muslimer Ramadan. De äter inte så länge solen är uppe. Har du fastat någon gång?

Ja, flera gånger.

4. Mat ja. Vilken är den vackraste maträtten för dig? Ja, vilken både smakar gott, doftar underbart och ser underbart aptitlig ut?

Nykokta kräftor med dill är vackert, men vackrast är nog den som står på ett bord kring vilket människor jag tycker om sitter, beredda att börja äta. Oavsett om det är havregrynsgröt, kräftor eller vackert skuren och upplagd sushi på fatet.

Gratis skolfrukost

Socialdemokraterna i Stockholm vill investera 15 små välanvända miljoner i att bjuda samtliga skolelever i årskurs 1, 2 och 3 på frukost, berättar DN. Vilket utmärkt förslag! Varför bara begränsa det till de första klasserna? Investera lite till, så att åtminstone alla grundskolegluttar kan få gratis frukost om morgnarna.

Se den pedagogiska vinsten i detta! Barnen börjar skolan mätta och glada, även de med lång resväg eller fattiga hemförhållanden börjar skoldagen mätta och glada, de kommer inte inflåsande med adrenalinet pumpande efter att ha rusat sista femhundra meterna för att hinna, utan de får ägna den första halvtimmen på dagen åt att sitta ner i lugn och ro tillsammans med kamrater från klassen och andra klasser, och lärarna givetvis, småprata, kanske se på nyheterna på tv, läsa morgontidningar (metro duger) och kan sen fortsätta till lektionen med lugn i sinnet. De hinner snacka av sig det där viktiga de måste snacka om första stunden på morgonen, vad de gjorde kvällen innan, vad de såg på vägen, vad de har för planer för kvällen och så vidare. Alla har vi varit där och vet vilken viktig information det rör sig om, den skulle plötsligt få plats!

Vilket underbart förslag! Kombinera detta med en näringsrik och mättande skollunch, och vi kommer att se lugnet sprida sig på skolorna, resultaten kommer att skena i höjden, sjukfrånvaron kommer att minska, det skulle inte förvåna mig om lågkonjunkturen skulle komma av sig av bara farten.

Hejja socialdemokraterna i Stockholm, sprid detta vidare till era kamrater ute i landet!

FRA-lagen medför massiv kartläggning av oskyldiga

På DN debatt skriver ett antal personer en debattartikel där de påvisar hur

Riksdagsledamöterna visste inte att de röstade för att FRA får rätt till kartläggning av väldigt många medborgare på individnivå. Lagstiftarna tycks ha förts bakom ljuset när de antog FRA-lagen i juni. Tillsammans med tidigare regelverk ger den nya lagen FRA rätt och möjlighet att registrera alla medborgares sociala nätverk. Det sker med hjälp av vad som är känt i olika register om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, medlemskap i fackförening eller sexualliv. På så sätt kan FRA ofta ha bättre kunskap om en människas liv en vad denna själv har. Därtill har FRA rätt att överföra personuppgifter till främmande makt. FRA:s avlyssning av civil kommunikation medför således en oacceptabel kartläggning av otaliga medborgare på individnivå

I artikeln framhålls bland annat det faktum att

det är ett känt faktum att övervakning fungerar bäst mot dem som inte vet att de är övervakade, samt mot dem som saknar förmåga att värja sig mot övervakningen

Detta betyder i klartext du som tror dig har rent mjöl i påsen, och därmed vara fredad, du som tror på att FRA-lagen är för din säkerhet. Du som låter terrorn, skrämselpropagandan, krypa in under ditt skinn och vill bädda in dig i trygghet i tanken på att någon annan tar ansvaret och skyddar din idyll. Du är den som det ger mest att övervaka.

Mer och mer talas i media om de sk sociogrammen. Ett sociogram är helt enkelt en bild av ett socialt sammanhang. Användningen av dylika skulle till exempel, i ett hypotetiskt men fullt möjligt exempel, kunna se ut såhär: Kalle pratar med Pelle, eftersom de läser matte B tillsammans, på komvux. Pelle som umgås med Stina som går på drejkurs med Ali. Som är kusin med Ahmed, som eventuellt kanske möjligen har något att göra med ett eventuellt hot som kanske finns. Därför är även Ali, Stina, Pelle och Kalle registrerade och satta under bevakning, oavsett innehållet i deras mjölpåsar.

Detta är den verklighet vi lever i. Information och kunskap är vårt bästa skydd. Ta reda på hur det faktiskt ligger till, istället för att bara lyssna på vad andra säger, i synnerhet om dessa andra har något att vinna på att föra dig bakom ljuset och invagga dig i trygghet.

Ett steg till

One step closer to the edge

Gustav lugnade sig

och oljepriset sjönk.

Är det inte dags att vi lämnar den gammeldags, otympliga och smutsiga oljeanvändningen bakom oss?

Moderna tider kräver moderna, hållbara metoder.