Pastorns gav den lilla familjen en plats att gömma sig på. Men snart blev livet på campingplatsen ett helvete. Siwert Ahrrén berättar hur 58-åringen blev hatisk när flyktingfamiljen flyttade in. Han sa att han kände sig undanskuffad, blev hotfull och slutade att betala hyra. Den sjuka kvinnan han levde med sågs inte ute mer.Aftonbladet fyller på med pastorns förklaring till varför det hela fick fortgå utan att någon sa något:
I sina försök att driva iväg flyktingarna blev 58-åringen våldsam och han slog Iryna Zhuk, berättar de. 58-åringen hotade även sin hyresvärd pastorn fysiskt genom att slå med sina kryckor. Utan rätt att vara i Sverige kunde paret inte gå till polisen och de tvingades att stå ut med sin grannes utbrott.
Samtidigt undrade de vad som hände bakom friggebodens stängda dörr och neddragna persienner. Varför fick de aldrig träffa den sjuka kvinnan som bodde där?
2006 fick paret ett permanent uppehållstillstånd. Victor Zhuk startade en egen firma och Iryna Zhuk fick jobb inom vården. Hon tog mod till sig och gjorde en polisanmälan. De hade aldrig kunnat tro att det skulle dröja ytterligare tio månader innan mannen greps.
58-åringen hotade även pastorn Siwert Ahrrén fysiskt. Men inte heller han vågade anmäla mannen.Det tycks som om den fångade kvinnan varit den som befunnits för lätt när pastorn tagit på sitt ansvar att väga ens liv mot en annans. Flyktingarna, som fick sitt uppehållstillstånd 2006, har kommit vidare, men inte ens när de lämnat anläggningen gjorde pastorn något försök att hjälpa kvinnan ut i samhället.
– Mina händer var bakbundna. Jag misstänkte att kvinnan for illa, men hade jag gjort något åt det skulle flyktingarna ha drabbats, säger Ahrrén till SvD.
Det ser fortfarande ut som om hon snarare hållits gömd för världen inom pingstkyrkan än utanför samhället.
Återigen - kvinnar har inte hållits gömd av vare sig pingströrelsen eller föreståndaren. Läser man i ortspressen så berättar en vän till familjen - som känt paret i alla år de bott i stugan, att de ofta var hemma hos honom, grillade, åt middag eller bara fikade. Det fanns inget märkligt enligt denne man, även om han reagerade på att han aldig fick besöka stugan. Och han hade inte märkt av någon pågående misshandel.
SvaraRaderaNågon sans och måtta kan man kanske fordra även av en bloggare. Att kvinnan varit inlåst och misshandlad i nio år är ju rent påhitt. Men vad gör man inte för att smutskastna kyrkan eller religiösa. Faktiskt de som mest hjälper utsatta personer, så också i detta fall.
Återigen? Har vi talats vid tidigare?
SvaraRaderaAtt den sk vännen inte märkt något av pågående misshandel säger inte något mer än just detta, denne person har inte märkt något. Det är skrämmande vanligt, men det kände du kanske inte till, eksjöbo, att vänner, bekanta, kollegor och rent av nära släktingar, inte märker av kvinnomisshandel. Är kvinnan rädd för vilka konsekvenser det får om hon berättar eller ens visar något för någon, i synnerhet för någon som i första hand är mannens umgänge, så kommer hon att gå till nästan vilka ytterligheter som helst för att dölja det. Hon kommer att ljuga, hon kommer att bita ihop, hon kommer att skyla över, hon kommer att bortförklara. Sen kan man ju, om man så önskar, fundera över vilket intresse denne sk vän överhuvudtaget hade för hur kvinnan hade det, det framgår inte av din kommentar.
Har kvinnan stannat av skräck för konsekvenserna om hon flytt, då har hon hållits fången. Att vara fången innebär inte autmatiskt att vara inlåst, det innbär däremot att man inte själv har någon möjlighet att välja vart man vill gå, när man vill gå, tillsammans med vem man vill gå. Av vad media berättar får man ett bestämt intryck av att kvinnan var fången. Hon hölls i ett hus som ägdes av pastorn i pingstförsamlingen. Han var väl medveten om sakernas läge, men valde att inte säga något eftersom mannen som höll kvinnan fången hotade med ditten eller datten. Genom sin tystnad möjlighetgjorde han fångenskapen. Genom sin tystnad gjorde han sig själv delaktig.
Detta är den bild media ger av det hela. Rätt eller fel, men den bilden är vad jag kommenterar på. Misstämmer den får vi hoppas att media rättar till den. Stämmer den har den utsatta kvinnan inte fått någon hjälp, utan är den som befunnits för lätt, för obetydlig, för liten.
Hur var det nu, allt det ni gör mot en av mina minsta, det gör ni också mot mig, är det inte så det står skrivet?