Prestationsprinsessor!

DN skriver idag om prestationsprinsessorna, som springer och springer och springer, som hamstrar i sina små hjul springer och springer de för att vara Perfekta, lika Perfekta som de andra prinsessorna de ser omkring sig. Som också springer och springer tills de stupar.

De unga kvinnorna har enorma krav på sig själva och orimliga förväntningar på vad de ska prestera. De har hamnat i duktighetsfällan. Får de inte hjälp kommer de inte att kunna leva ett vettigt liv, de kommer att slås ut.

förtäljer Aleksander Perski, en av Sveriges främsta stressforskare. Han framhåller att det inte bara handlar om vuxna kvinnor:

Och deras problem börjar tidigt. Studier bland gymnasieelever visar att i snitt trettio procent är allvarligt stressade, på gränsen till det forskarna kallar utmattning. Könsskillnaderna är stora, bland pojkar är siffran tjugo procent, bland flickor så hög som fyrtio.

Givetvis finns en bok att köpa, fullsmackad med fakta och goda råd för hur de unga kvinnorna ska ta sig ur stressfällan. När ska de ha tid att läsa den?

Nej, ett kort och enkelt råd blir i stället: säg till att du behöver hjälp, tös! På jobbet innebär det att delegera och att samarbeta, gör det. Du behöver inte göra allt själv, lita på att de andra också kan göra sin bit.

I skolan innebär det att be din lärare om hjälp. Du är inte i skolan för att jobba ihjäl dig, du är i skolan för att lära dig saker och ting du har nytta av i livet. Din lärare är där för att hjälpa dig med den saken, inte för att sitta tillbakalutad och vänta på att ta emot fantastiska arbeten.

Hemma innebär det att hjälpas åt. Har ni hjälpts åt att äta maten är det inte mer än rimligt att ni hjälpts åt med planeringen, inköpen, tillagningen och disken. Har ni hjälpts åt att smutsa ner kläderna är det rimliga att ni hjälps åt att tvätta. Och ni har hjälpts åt att sätta barnen till världen, det är ingen enmansshow, så det enda rimliga är att ni hjälps åt att ta hand om dem!

Och mammor och pappor på väg in i pensionsåldern, stopp ett tag! Kom ihåg hur mycket hjälp ni fick av era föräldrar, ffa mammor, en gång i tiden. Nu är det dags att betala tillbaka, till era egna barn. Bidra med barnvakt, bullar, fönsterputsning och vad mer det nu kan vara. Hämta på dagis ibland, låt barnbarnen sova över. Det är viktigare med er dotters hälsa än er golfrunda.

Enade vi stå, söndrade vi falla. Så enkelt är det, och så enkelt förblir det. Vi måste hjälpas åt. Ingen kommer att göra det åt oss.