Familjen

Såvitt jag kan minnas kommer ordet familj från det vulgärlatinska ordet för tjänare. Det kan vara så att jag minns fel, men poängen jag vill uppnå är att familj inte från början betydde mamma-pappa-barn, utan var ett ord som betecknade en ekonomisk enhet, ett hushåll, där samtliga i hushållet ingick i enheten.

Idag har ordet snarare en känslomässig betydelse, där blodsband spelar en stor roll. Kärnfamiljen är på modet igen, något som DN tagit fasta på i sin nya söndagsserie Folkhemmet i förändring.

Först ut är Maria Sveland som skriver om kärnfamiljens renässans. Hon skriver om hur det idag, precis som på femtiotalet, fokuseras på hemmet i tidningar och livsstilsmagasin, hur familjelivet idylliseras och hemmapysslaren framhålls som idealet. Renovera, klippa gräs, pyssla trädgård och baka bullar är, enligt hennes text, dagens melodi.

På femtiotalet handlade det om två saker: dels behövde arbetsmarknaden styras om efter andra världskriget, kvinnorna skulle styras tillbaka till diskbänkarna och låta männen återerövra sin roll som familjeförsörjare, och hon skulle trivas med det. Dels behövde politikerna den patriotism som blev en biprodukt av denna familjefokusering och hem-romantisering, den 'vi mot dem'-känsla som uppstår när man finner en idé och en världsbild att enas kring.

Ni har noterat en viss temperatursänkning i den politiska världen igen, har ni inte? Som jag skrivit om orsakade en höjning av temperaturen stora skälvan hos FRA, muren föll, Sovjetunionen packade ihop, USA och Ryssland börjde prata med varandra och öststaterna blev ett geografiskt begrepp och inget mer. Nu verkar vinden vänt, temperaturen börjar sjunka, FRA hänger förtjust upp nya gardiner och kärnfamiljen blir modern igen.

Historien upprepar sig.

Hej till publiken!