tisdag 24 juni 2008

Dåliga ungdomar

Läser i tidningen om en undersökning som visar att svenska skolungdomar mår förbaskat dåligt, de är stressade som råttor i ett hjul helt enkelt. De trivs inte i skolan, de har få vuxenkontakter de kan vända sig till, de känner att de inte kan påverka sin egen situation och de upplever inte att de har några vidare framtidsutsikter. Arma ungdomar, vad är det vi gör med dem?

Vad kan vi göra åt saken?

Vuxna. Alla vuxna, utan undantag:

Steg ett: Barnen är viktigare än jobbet. Prioritera din tid därefter.

Steg två
: Barnen är viktigare än tvn och lördagsgroggen. Gå ut om kvällarna. Sent. Och ofta.

Steg tre: Att prata med sina barn innebär att lära sig hålla tyst och lyssna på vad de säger. Det är inte så lätt, men det är viktigt.

Steg fyra: Tre delar beröm, en del kritik. Inte tvärtom. Beröm varje bra sak de gör, kritisera det som är livsfarligt. Resten ordnar sig med tiden.

Steg fem
: Ta i barnen. Krama dem, smek dem över kinden, ge dem en berömmande klapp på armen eller axeln när de gjort något bra.

Steg sex: Skratta med barnen. Jätteviktigt, därför står det sist för att ni skall komma ihåg det.

Politiker, ni får en lista på vad ni ska göra på jobbet också:

Steg ett: Ös på med pengar i skolorna, sluta fjanta med budgetnedskärningar och annat trams, vräk på med pengar! Lokalerna behöver renoveras (inte målas om, renoveras, från grunden många gånger!) och nyinredas, maskinparkerna uppdateras, datorsalarna uppgraderas, musiksalar, teckningssalar, slöjdsalar är viktiga och behöver utrustas och inredas därefter. Dessa ämnen kostar men ni kan inte föreställa er vilken enorm betydelse de har för elevernas utveckling i alla ämnen! Lärartätheten behöver fördubblas, personaltätheten i övrigt tripplas, vaktmästare, städpersonal, matsalspersonal, skolhälsovård, fritidsledare med flera, det kostar men det är en investering, ventilation är livsviktigt, skolmaten behöver få kosta och tillagas på varje skola, gymnastisksalarna behöver utökas och omklädningsrummen behöver verkligen städas! Allvarligt talat, skulle ni själva vilja duscha i de duscharna? Och har ni sett hur toaletterna ser ut? Vidrigt många gånger! Höj lärarlönerna från dagens rent löjliga nivåer, så att folk har råd att stanna i yrket. Seså politiker, det är vår framtid vi pratar om, lätta på pungen nu, krångla inte.

Steg två: Låt bli att omarbeta skolplaner och betygssystem så fort ni kommer åt. Ni vet inte tillräckligt mycket om saken, ni har vare sig pedagogisk utbildning eller erfarenhet tillräcklig för att kunna göra ett genuint jobb. Vill ni gå till historien som regeringen som höjde den svenska skolkvaliten, se steg ett. Fläska på med pengar! Tillsätt för övrigt en grupp lärare från olika stadier och olika delar av landet som tillsammans får i uppgift att en gång för alla ta fram fungerande läroplaner och betygskriterier. Håll sen fingarna därifrån.

Steg tre: Det har gått många år sedan ni gick i skolan. Era erfarenheter har inte mycket med dagens skolverklighet att göra. Hur jobbigt det än är att inse att man börjar bli gammal, acceptera det för allas vår skull.

Steg fyra: Inför obligatorisk fortbildning för all personal. Se till att både tidsmässigt och ekonomiskt utrymme finns för att genomföra det på ett vettigt sätt.

Steg fem: Försök inte detaljstyra. Det har ni varken kunskap eller klokskap till.


Och så slutligen ungdomarna själva:

steg ett: Ta hand om dig!

steg två: Säg ifrån när det blir för mycket

steg tre: Prata med dina föräldrar. De förstår mer än du tror. Det gäller de flesta av dina lärare också.

steg fyra: Stanna, tänk efter, vad kan konsekvenserna av detta bli? Bestämd dig sen för om det är en så bra idé som det verkar. Ofta är det det, men inte alltid.

steg fem: Du duger visst som du är. Du mer än duger, du är vacker, klok och fantastisk på massor av vis! Tro inte på någon som säger något annat, de ljuger. Jag lovar.

Har jag glömt något? Helt säkert, jag är bara en liten tant med ganska dåligt minne, så berätta gärna vad mer som borde finnas på någon av listorna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar