tisdag 16 december 2008

Dagens samtalsämne

Häromkring är det utan konkurrens jordskalvet. Fyra komma sju på Richterskalan är tydligen en hel del, värsta på hundra år och mer därtill säger de som vet.

Känslan kan beskrivas ungefär som känslan av att stå på en gammal järnvägsstation när ett stort, långt och tung godståg slamrar förbi utan att sakta farten. På ett par sekunder var det över. Somliga rycktes ur sin slummer, andra sov vidare som inget hänt. Teorier om exploderande värmepannor, krockade långtradare, terroristattacker, kraschade flygplan, åsknedslag, rasade väggar, nedfallna bokhyllor och kattattacker lanserades och förkastades innan media hann med att rapportera jordskalvet, och hälsningsfrasen för dagen lyder 'kände du när det skakade?'

Det känns som det varit en underlig, bävande december. Från åsksmällen den tredje till jordskalvet i morse har vägen gått över snö, is, regn och rent av sol. Människor är stressade, nerverna ligger utanpå, oron över finansmarknaden, regeringens stolleprov, nya lagar och arbetsmarknaden spelar in. Efter skalvet i morse har vädret varit nästan obefintligt, om man kan tänka sig obefintligt väder. Det är precis stilla, det är det sällan i platta Skåneland, vilket lett till att det luktar skarpt av avgaser överallt. Det är inte varmt, och inte kallt. Himlen är täckt av en luddigt jämngrå molnfilt som dämpar ljus och ljud. Och inte ens en grå liten fågel har jag hört sjunga på någon kvist idag.

En underlig, ödesmättad stämning ligger över det land man kunde tro skulle glittra av julstämning, om man bara såge till datumet.

2 kommentarer:

  1. Men fy! Det där låter ju inte trevligt alls! Själv har jag inte tänkt på det direkt. Jag hade heldag i skolan och sedan tränade jag på gym. Kanske lika bra det alltså!

    SvaraRadera
  2. Det var det nog. Själv kan jag inte låta bli att lägga märke till det, överallt omkring ligger det och lurar, väntar, bidar sin tid

    SvaraRadera