Galen gemenskap

Pirsig skriver i boken Zen and the Art of Motorcycle Maintenance om vad som gör ett universitet till ett universitet. Det är inte byggnaderna, det är inte lärarna, det är inte ens eleverna. Byggnaderna kan brinna ner eller rivas, byggas upp igen eller flyttas någon helt annanstans. Elever kommer och går, lärare kommer och går, vanligen med lite längre intervallen. Kurserna byts ut med åren, traditonerna förändras, men universitetet består.

För universitetet är inte böckerna, inte byggnaderna, inte eleverna eller lärarna eller kurserna, nej, universitetet är något annat, något som är svårt att sätta ord på. En tanke, ett medvetande om att det är just ett universitet.

Kyrsksyster skriver om hur kyrkan, den konkreta byggnaden med sina anställda, deras inbördes styrkor och svagheter, församlingen, skrifterna och så vidare, hur allt detta inte är kristendomen. Kristendomen är något annat, något mer, något större.

Och detsamma gäller fackföreningar. Fackföreningar är rättigheter, avgifter, lagar och de samlade medlemmarna. Men fackföreningar är något mer, en tanke, en föreställning om hur alla tillsammans drar åt samma håll, hjälps åt, förenas för allas bästa.

Men precis som med universitet och med kristendomen så kommer den här tanken inte alltid i första ledet. Det finns något skrämmande med facket, något som i mångt och mycket faktiskt påminner om det som kan vara skrämmande med kristendomen och andra religioner, till och med med universitet. En besatthet. Något som jag sett inifrån, inte bara en gång, utan flera gånger.

Facket, som tanke, som funktion, är oerhört viktigt. Samarbetet mellan människor, på en arbetsplats och på flera arbetsplatser, är det skydd som finns för den lilla människan.

Men det finns en annan aspekt av facket, ett fack där människorna som engagerar sig, kurserna, utbildningarna, sammankomsterna kan bli något så helt annorlunda. Jag har sett människor dras in i något som mer liknar en sekt än något annat, jag har sett dem välja bort familj och barn, vänner och socialt liv för Facket. Jag hör människor stolt berätta över hur de jobbar för facket kvällar och helger, hur de svarar i telefonen mitt i natten, hur de sitter på julafton och nyårsafton med facket, glider allt längre ifrån den person de en gång var och förvandlas framför ens ögon till någon annan.

Jag har sett en make slå sin fru blodig för att hon ber att den där kvällen med familjen de pratat om faktiskt ska bli av. Jag har sett pappor strunta i sina barn för facket.

Jag säger inte att ni inte ska engagera er fackligt, jag säger inte att ni ska undvika kristendom, och jag säger absolut inte att ni inte ska utbilda er så mycket ni kan, jag säger bara var försiktiga, det finns något sektlikt någonstans därinne. Ok?

Gott Nytt År på er!