Det som utlöste konflikten var en uppsägning av hyreskontraktet på den lokal som använts som moské och samlingsplats i området. Efter en stillsam ockupation av lokalen avhystes ockupanterna, lokalen blockerades med containers och kalabalik bröt ut. Räddningstjänsten ger sig inte in i området, utan polisen får släcka där de kan, bulldozers används för att fösa undan brinnande fordon och skräp, det regnar stenar över polisen och hundratals ungdomar, enligt vissa källor, deltar i upploppet.
Alla de 18 omhändertagna under nattens oroligheter i Rosengård tillhör så kallade autonoma kretsar - inte en enda var hemmahörande i Rosengård.Den folkpartistiske integrationsministern Nyamko Sabuni deltog enligt KvP i Debatt ikväll och la enligt tidningen hela ansvaret för situationen på föräldrarna:
- Det är inte Herrgården som gjort någon form av uppror, utan autonoma kretsar som tagit sig in utifrån. Det här är något vi aldrig upplevt tidigare, säger Börje Aronsson vid polisen.
Det är ett föräldraransvar. Klarar familjerna inte av sina barn får de ta hjälp av socialtjänsten, säger hon.Frågan är bara i vilken grad föräldrarna i Rosengård, som nu sitter instängda i sina lägenheter, kan förväntas ta ansvar för de aktivister som av olika anledningar strömmar till stadsdelen. KvP rapporterar om tillresta aktivister, välbekanta för polisen. Aktivisterna har uttryckt en vilja att visa solidaritet med moskéockupanterna, men
De utkörda moskéockupanternas talesperson Basem Mahmoud säger till Kvällsposten att han absolut inte vill sammanblandas med bråkstakarna.Kvp ger en bild av de ungdomar vars föräldrar enligt minister Sabuni borde ta kontakt med socialtjänsten för att få hjälp att klara av sina barn:
– De har också ett ärende. Vilket känner jag inte till, säger han [...] Vi har vårt ärende. Vi använder inte våld. Det hjälper inte vårt ärende att de protesterar på detta sätt. Om de har rätt eller fel känner jag inte till, säger Basem och konstaterar att Herrgården gjorts till en arena också för andra grupper
Bland dem som togs av polisen fanns en miljöpartist med uppdrag i en av Malmös grannkommuner. Det fanns även personer med anknytning till syndikalisterna. Flera av de omhändertagna har deltagit i politiska prostester med koppling till djurrättsrörelsen, husockupationer och fairtrade.Kära våldsamt protesterande ungdomar, lyssna ett ögonblick på en gammal tants ord: stenkastning, bränder och kravaller får adrenalinet att pumpa, ni känner att ni aktivt gör något, att ni sänder ett kraftfullt budskap, att ni är solidariska. Men vem är det ni vänt protesten mot? Egentligen?
Några läser till lärare, flera av dem tillhör välkända familjer.
När ni protesterat färdigt, när ni känner att ni fått ut ert budskap åker ni hem, till andra kommuner, till andra stadsdelar. Kvar i Rosengård bor de människor med vilka ni önskade visa solidaritet. De kommer att gå ut i morgon bitti i en stadsdel ännu mer förstörd än den redan var av den styvmoderliga behandling Malmö kommun anser den värdig. Barnen i området går till terminsavslutningen i skolan förbi brända bilvrak och uppslitna stenar.
Det var väl inte dem ni ville straffa? Det var väl inte de som skulle lida?
Vill ni visa solidaritet? Vill ni stödja människorna som lever i Rosengård? På allvar? Ägna då helgen åt att återvända till Rosengård, och hjälp till att ta konsekvenserna av er aktion, hjälp till att städa upp efter er. Politikerna lär inte göra det, så ta chansen att föregå med gott exempel.
Till exempel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar