Snurrigt

Jag fick två intressanta frågor på bussen igår.

Den första var intressant ur aspekten 'hur i helafridensnamn tänker somliga människor egentligen' och besvarades enkelt med 'nej, du är inte speciellt attraktiv i mina ögon'. Men hur kommer man fram till att det är en god idé att sista-dansen-desperat kurtisera ett fruntimmer vid en busshållsplats? I isregn. En tisdageftermiddag. När bussen är försenad redan och hon helt uppenbart är smått irriterad. Jag har inget svar på den frågan, men kan än en gång konstatera att den mänskliga naturen är av en intressant och intrikat sort.

Den andra var intressant på ett annat vis. Den löd:

Är det så att borgarna rasar samhället varje gång de kommer till makten, eller är det så att folk röstar fram en borgerlig regering varenda gång samhället är på väg att trilla över kanten?

Marknadsekonomi bygger på system där alla teoretisk har en chans att vinna. Men finns det vinnare så finns det förlorare, alltid många fler förlorare än det finns vinnare. Idag är det Volvoarbetarna som är förlorarna. Basindustrin har ett stålbad att vänta, skriver Aftonbladet. Anders Borg tillstår att A-kassereformen kanske inte var helt genomtänkt, den heller:

Jag tror att vi höjde a-kasseavgiften mer än vad jag skulle ha gjort i dag. Höjningen hade större effekter på medlemskapet i a-kassan än vad jag skulle ha trott

Det innebär att många blir arbetslösa utan att ha a-kassa. Men det är lugnt, menar Borg, "man ska kunna klara sig på den dagpenning om högst 320 kr per dag som man får även om man inte är med i a-kassan". De han talar om tillhör inte gruppen vinnare. Och snart kommer nyårhelgen. När raketerna landat och champangekorkarna smällt vaknar många upp till ett liv som utförsäkrade från försäkringskassan, utan att ha blivit ett dugg friskare för den skull.

Finanskrisen, lågkonjunkturen, depressionen, vad man än väljer att kalla den, vi är på väg ner i den och den kom inte som den blixt från klar himmel som den ibland framställs som. Tvärtom. Den följer snyggt och prydligt gängse mönster där marknadens hjul snurrat fortare och fortare, där lyx varit vardagsmat, vinnarna vunnit allt mer och ljuset, musiken, skratten och ropen från marknaden överröstade allt: Kom, köp, konsumera, det finns mer att hämta, låna pengar och konsumera mera.

När hjulen snurrar som fortast, när skratten är som mest hysteriskt högljudda, då brukar folk rösta på den som lovar att låta festen fortsätta snurra, trots att det knakar och brakar och börjar bli instabilt både här och där. Så mitt svar på frågan är: lite av båda. Men det är ingen naturlag, oavsett vad ekonomer försöker framställa det som. Det är upp till oss människor om vi vill leva i en värld där målet är den galna festen, och baksmällan, arbetslösheten, kraschen är det pris vi är villiga att betala; eller om vi föredrar ett stillsammare, mer balanserat, långsiktigare liv.