söndag 28 december 2008

Skolan i förorten

Hur menar jag? Vaddå "profilera sig annorlunda, anpassa sig mer till den grupp elever som söker sig dit"? Sänka kraven, låta dem komma undan med lättare kurser, en slags andraklassens betyg?

Nej, absolut inte, tvärtom!

En förstaklassens skola, med förstaklassens betyg, men inte på samma sätt som de skolor eleverna inte valt. Är ni med?

En mycket förenklad version ser ut såhär: Hög personaltäthet och relativt små elevgrupper i relativt små klassrum. Så heterogen personalgrupp som bara är möjligt att uppnå. Gamla, unga, män, kvinnor, dansband, punk, hårdrock, klassisism, romantik, heterosexuella, homosexuella, transsexuella, muslimer, judar, kristna, hedningar, ateister, handikappade, atleter, specialister, nördar, generalister, humanister, naturvetare, språkvetare, matematiker, logiker, kaosteoretiker, litteraturvetare, teknologer etc. En stark, tålmodig, modig och rättvis skolledning som verkligen leder arbetet och tar ansvar för det sociala klimatet på skolan. Idrott och hälsa på schemat. För alla. Olika aktiviteter olika dagar i veckan, där eleverna väljer fritt om de önskar ägna sig åt bollspel, dansa, simma, prova på lite av varje, rida eller kanske fäktas. Klara, tydliga och beständiga gränser för ordning och uppförande. Noggrann uppföljning av frånvaro, på elevens ansvar. Tät kontakt med föräldrar, regelbundna utvecklingssamtal där både positiva aspekter belyses och konstruktiv kritik ges. Noggrant upprättade och uppföljda handlingsplaner om det uppstår problem. Frukost varje dag, lika självklart som näringsriktig och energirik skollunch.

Jo, visst kostar det en del, framförallt med så stor del högkvalitativ personal, men nog sparar vi in tillräckligt på karusellen under de kommande åren om vi tar oss råd att investera i gungorna idag? Vi, samtliga, som lever i samhället investerar gemensamt i det som är vår framtid när vi via skattsedeln hjälps åt att betala för en god skola för alla. Oavsett om vi har skolbarn eller inte ligger det i vårt intresse.

Men en skola är inte bara byggnaderna, personalen, eleverna, materialet, läget, ryktet. En skola är något mer, något utöver allt detta: en skola är ett tänkesätt, en anda, en vision och en väg att gå mot framtiden. Därför är det viktigt med både flexibilitet i upplägget och inte minst med estetiska ämnen. Elever har olika styrkor och olika sätt att lära sig, för att kunna prestera optimalt behöver de erbjudas olika sätt att arbeta. De behöver också få klart för sig varför de förväntas lära sig det de förväntas lära sig. Vad har de för nytta av det? Hur hänger saker och ting ihop?

Holistiskt tänkande låter fasligt flummigt, men är raka motsatsen. Holistiskt tänkande innebär att tänka på helheten, på att visa var och hur delarna passar in i varandra, och hur det kan komma sig att helheten faktiskt blir större än summan av delarna, när man sätter ihop dem på rätt sätt.

Så, sammanfattningsvis (detta är alltså en sammanfattning av den oerhört korta och förenklade modellen): flexibilitet, individualisering, holistiskt tänkande, gränssättning, uppföljning, ledarskap, långsiktighet och respekt.

2 kommentarer:

  1. Tack så mycket. Det var på intet sätt någon värdering, bara nyfikenhet som gjorde att jag ställde frågan. Min fundering var om det kanske skulle förklaras mer om vad de olika ämnena är till nytta för. Det hjälpte mig som matematik-hatare att läsa en extra-kurs när jag fick veta att den kunde hjälpa mig när jag skulle studera biologi.

    SvaraRadera
  2. Absolut, och inte bara vad de är till nytta för, utan hur de hänger ihop. För det gör de. Som matematik och biologi, t ex.

    SvaraRadera