Ett intressant fenomen som seglat upp på senare år är friskolorna - de har funnits i många år men börjar ta allt större plats och elevgrupperna märks allt tydligare bland gymnasieeleverna.
Och det är av godo. Elever som kommer från kommunala högstadieskolor har ofta upplevt en stressig skoltid, de har, låt oss vara ärliga med den saken, ofta brister i både förkunskaper och studieteknik. Utan att ha vare sig statistik eller vetenskapligt underlag drar jag slutsatsen att detta beror på brister i skolsystemet. Lärarna är inte dåliga lärare, de är engagerade i sina elever och i sina ämnen. Men de saknar uppbackning och medel från politiskt håll, det är inget att hymla om.
Åh, jo, somliga kommuner eller kommundelar tar sitt uppdrag på allvar, de förstår att en bra skola som ger eleverna en stabil kunskapsbas att stå på när de ska bygga sin framtid inte är en kostnad utan en investering. De förstår behovet av speciallärare, förstår att övrig personal på skolan också är resurser, inser att skolmaten spelar roll och satsar vid behov extra resurser, de investerar i moderna, väl fungerande maskinparker och goda skolmiljöer både ute och inne.
Men många kommuner prioriterar på annat sätt - de ser skolan som en stor utgiftspost i den kommunala budgeten och ser mer till hur sparsamma de framstår om de lyckas minska siffrorna än vilka konsekvenser nedskärningar får för eleverna, på kort och lång sikt.
Det är inte konstigt att friskolorna får ett uppsving under dessa förhållanden, och att överväga att förbjuda eller beskära deras utrymme är fel väg att gå. I många fall är friskolorna en fristad från kaoset i den kommunala skolan, och eleverna som lämnar friskolorna gör det som starkare individer bättre rustade för nästa steg i studierna än de skulle gjort om de tvingats stanna kvar i det kommunala skolsystemet.
Scream for me!
14 år sedan
Jag håller med dig att friskolereformen har varit av godo. Om inte annat för att det tillgodoser ett behov som den kommunala skolan inte har förmått att möta. Tyvärr finns det (sedan den statliga skolans dagar?) en outtalad norm om att alla skolor måste vara likadana och göra samma saker. Det är vansinne.
SvaraRaderaDet är landskap i fyran och Europa i femman och en massiv social utslagning av såväl elever som inte förstår som elever som redan har förstått.
Samtidigt kan jag inte låta bli att känna att friskolorna hade varit betydligt bättre om de inte tilläts ta ut vinst. Som det är idag är det för lukrativt att driva friskola. De stora toppstyrda kommunerna ersätts av lika stora och lika toppstyrda "utbildningskoncerner". Det var inte så politikerna hade tänkt sig att friskolorna skulle bli...
Gott nytt år!
//K
Privatskolor måste tillåtas ta ut vinster, hur ska de annars kunna bygga upp buffertar för att kunna garantera bibehållen undervisningskvalitét även under år med sviktande elevunderlag?
SvaraRaderaDet var inte så politikerna hade tänkt sig, skriver du, och ärligt talat - om vi tittar på hur resultatet blivit när saker och ting utvecklats som politikerna tänk sig (försäkringskassan, t ex?) så kan jag inte låta bli att fundera över om det inte är en god sak att friskolor inte utvecklats som politiker tänkt sig.
Jag håller absolut med dig, Morrica, om att friskolor i princip är bra, och naturligtvis skall de tillåtas ta ut vinster. Det är absurt att säga att man inte skall få ta ut någon vinst just i utbildningsbranschen.
SvaraRaderaSedan är det ju långt i från säkert att en enskild friskola nödvändigtvis måste vara bättre än en kommunal skola. Jag jobbar själv på en kommunal skola som jag tycker är nog så bra som en del friskolor, och definitivt bättre än vissa andra friskolor. Men det bör vara upp till elever och föräldrar att välja vilket de föredrar.
Magister Nyman, jag är inte säker på att det finns någon skola, någonstans, som är det bästa alternativet för alla elever. Det finns så många sorters elever och bör, precis som du framhåller, finnas många sorters skolor just därför.
SvaraRaderaSomliga kommunala skolor är fantastiskt bra *ser med varm blick på kommun inte långt härifrån* medan andra är katastrofalt dåliga, rent av destruktiva för eleverna *ser med sorg i blick på annan kommun i samma region* och det är förfärligt att det accepteras att det är på det viset. Kommunala skolor borde hålla en hög lägstanivå, men gör det inte.
Jag tror som du säger att friskolorna behövs för att kunna erbjuda alternatv pedagogik-och dessutom vara fristäder som inte påverkas av valförändringar och kommunbudgetar. Jag tror mycket av problemen både inom skolan och övriga samhället beror just på kortsiktigheten-såg ett program där en ekonom menade att det är en av orsakerna till finanskrisen.
SvaraRaderaProblemet med friskolor är nog ändå deras sorterande funktion. Friheten att välja elever är förödande för den skola som får stå kvar och tvingas ta emot barnen när de kommer tillbaka.
SvaraRaderaI Malmö återuppstår de gamla elitskolorna på gymnasienivå trots en betygsgrundad antagning. Det går att skapa skolkulturer där de nya grupperna inte känner sig välkomna.
Men jag vet inte hur viktigt det är att bevara bilden av skolan som den stora möjliggöraren för klassresor?
Jo - den visionen är jag inte beredd att skiljas ifrån!
Crimson, visst är det så, kortsiktigheten, den snabba cashen och planeringen utan en tanke på vad som kommer senare, 'det får de ta hand om då', som har präglat vårt samhälle de senaste årtiondena är förödande. Om friskolor kan erbjuda åtminstone några elever små oaser av lugn och hållbart långsiktigt tänkande i detta kaos är de väl värda sin plats i samhället.
SvaraRaderaMats, jag skrev ovan i mitt svar till Magister Nyman att jag inte tror det finns någon skola någonstans som är rätt för alla elever. Olika elever har olika behov och den kommunala skolan är inte det bästa alternativet för alla, och sorteringen och uppdelningen som sker inom det kommunala skolsystemet är, skulle jag vilja hävda, kallare och hårdare än den som sker mellan friskolor och kommunala skolor.
Det kan stämma och sorteringen tar ständigt nya former.
SvaraRaderaKall och hård - eller smygande och obönhörlig?
Inom friskolesektorn finns det alla varianter i Malmö. Från Skateboard till oblyg elitskola.
Kanske är sortering bra för en del barn - vårt kollektiva tvångsmys passar säkert inte alla.
Kall och hård och smygande och obönhörlig, rent utav. Dessutom ofta dold och förnekad vilket gör den ännu tyngre att hantera för dem som drabbas.
SvaraRaderaJa, kanske är det bra för barnen detta, de är ju så olika sinsemellan. Den som trivs och känner sig hemma i en skola där h*n får utveckla sin teoretiska kunskaper i ett himlastormande tempo skulle sannolikt inte blomma i en skola där man varje dag kan se fram mot att få ägna timmar åt sin bräda; medan den som ser brädan och rampen som en belöning och något att se fram emot äntligen kan slappna av på de teoretiska lektionerna och börja ta till sig även den kunskapen sannolikt skulle utveckla både magsår och stressångest i den mer teoretiska skolan.
Om sedan den bästa varianten är att geografiskt dela upp eleverna, att ha skateboardklasser och spetsklasser i samma skola eller någon annan variant, det upptäcker vi med tiden. Troligen är det lite olika det också och vi kommer att se många varianter på skolor innan vi hittar ett system där alla, utan undantag, får plats och utrymme att utvecklas till sin fulla potential, i sin takt och utifrån sin individuella läggning.
Jag tänker att den här diskussionen antagligen pendlar mellan en starkt politiskt ideologisk position där barnen kanske får offras för att uppnå någon form av blandningstillstånd som tillfredställer vårt behov av osorterad jämlikhet - och å andra sidan en mycket praktisk och aningen självisk föräldraaspekt:
SvaraRadera- Jag gör vad som helst för att mitt barn ska trivas i skolan!
Usch så så svårt att förena de här hållningarna.
Jag tror att du tänker något helt annat än jag tänker när du skriver 'starkt politisk ideologisk position', men jag är osäker på vad, och uppskattar om du vill förtydliga?
SvaraRaderaFör mig är helheten oerhört viktig - allt hänger ihop. Barnomsorgen och förskolan hänger ihop med gymnasiet via grundskolan, med universitet, folkbildning och högskolor. En misslyckad förskoletid kan ge återklang ända långt upp i vuxen ålder; precis som en olycklig gymnasietid, även om studieresultaten i form av betyg tycks strålande, riskerar lägga sig som en våt filt över framtida studier, ja, rent av över blotta tanken på studier.
Att föräldrar vill det bästa för sina barn och är beredda att gå genom eld och vatten för att ge dem det är som det ska. På ett sätt är det själviskt, men det är en själviskhet som banar väg för andra som inte har samma resurser att följa i deras fotspår. Resursstarka föräldrar som ställer krav för sina egna barns del tycks på kort sikt skapa klyftor, men om vi som lärare lyckas behålla öppenheten och kommunikationen mellan olika enheter av skolsystemet tror jag att det på lång sikt är av godo.
Istället för att försöka koka ihop allas olika behov till en grå smaklös gröt som utportioneras i exakt lika stora portioner till alla lägger vi ut de olika delarna som en färgstark och smakrik buffé där det finns möjlighet för varje elev att få del av just det som den eleven behöver.
Jag ska försöka förklara, men är inte säker på om det är möjligt att reda ut.
SvaraRaderaBegreppet "En skola för alla" har tolkats monolitiskt - dvs om vi är tillräckligt kloka, engagerade, vetenskapliga, professionella och allmänt goda är det möjligt att skapa den här skolan som vi tror att alla skulle vilja gå i.
Peder haug har formulerat några inspirerande kriterier som utgår från barnens behov av gemenskap, delaktighet, närhet, variation och utmaningar - i stället för den traditionella formen av form och styrning som vi är vana vid att tänka utifrån.
Jag tänker att vision innefattar en väldigt stark och kontrollerande stat och väldigt självständiga privata aktörer som förkroppsligar marknadsekonomins goda sidor i sin iver att tillmötesgå föräldrarinflytandet.
Hm - jo det kan fungera (i alla fall om kommunerna ställer upp och skyddar de olönsamma sektorerna)
Woops - jag skickade som anonym - usch...
SvaraRaderaMats, sånt händer, du kom ju raskt ut ur busken och visade vem du var så allt är väl.
SvaraRaderaBegreppet "en skola för alla" är intressant och bedrägligt på samma gång. Beroende på var man lägger betoningen förändras budskapet radikalt:
EN skola för alla; en samskola där eleverna förväntas anpassa sig efter den tilldelade nischen, prydligt formera sig i raka led och smidas till en användbar enhet i ett samhälle där de är viktiga som kuggar och reservdelar i ett maskineri, men utbytbara som individer.
en skola för ALLA; ett skolsystem där det finns plats för alla, där skolan förväntas ha utrymme för alla elevers individuella behov, erbjuda utvecklingsutrymme, utmaningar, samarbetsmöjligheter över både åldersgränser, klassgränser, ämnesgränser och nationsgränser och kunskapsbrunnar bottenlöst djupa för elever att dricka ur.
But I digress.
Din parentes på slutet är alltför viktig för att reduceras till bara en parentes på slutet: Kommunerna måste börja ta sitt fulla ansvar för den ekonomiska biten. Om de finner detta ansvar för tungt bör de gå samman och se till att ansvaret lyfts upp på gemensam nivå, dvs statlig, istället för att maska.