Genus en lördagmorgon

Detta är bara en reflektion, baserad på ett fåtal människors synnerligen ovetenskapliga iakttagelser, men det är kanske intressant ändå:

Det är stor skillnad på hur män och kvinnor uppför sig i könshomogena grupper och i könsheterogena grupper. Det tycks, utifrån den erfarenhet jag nyss nämnde, som om män i stabila och långvariga könshomogena grupper utan direkt inbördes konkurrens efter ett par månader uppför sig ungefär likadant som kvinnor i motsvarande grupper. De kommunicerar på samma sätt, visar omtanke om varandra i samma grad, hjälps åt, stöttar varandra, samarbetar och motarbetar varandra i ungefär samma grad, och ungefär på samma sätt.

Det tycks med andra ord inte alls vara stor skillnad på kvinnor och män som sociala varelser, om man betraktar dem var för sig.

I heterogena grupper, däremot, blir situationen helt annorlunda. Varken generella kvinnor eller generella män uppför sig på samma sätt som i den homogena gruppen. Alla börjar genast förhålla sig till varandra på ett eller annat vis, och de mönster som finns omkring oss överallt hela tiden i vardagen framträder.

Av detta kan man kanske dra en slutsats, om man vill. Själv tänker jag att det är förmodligen bland annat detta som ligger bakom allt genuskrångel: män och kvinnor är rätt lika varandra, men ser det inte alltid eftersom man fokuserar mer på det som skiljer än det som förenar.