söndag 11 januari 2009

Tant Präktig talar

om alkohol.

Av två anledningar gör hon det, dels den 'lättsamt humoristiska' listan, publicerad av Aftonbladets Barnbilaga, över saker föräldrar ljuger om. På andra plats placerar sig:
Alkoholkonsumtionen
Självklart älskar vi att bada de kära små liven och berätta för dem hur gott de luktar efteråt när de ska läggas.
Men vi berättar inte lika gärna om att det enda som faktiskt håller oss uppe genom den uppslitande sovritualen är det där första magiska glaset kallt vitt vin - som vi sveper i oss det ögonblick som barnen sluter sina små ögonlock (vilket oftast sker alltför sent)
Jo, även en präktig tant i foträta kängor förstår att detta inte är på riktigt, att det inte går till så bak varenda prydlig köksgardin runt om i landet, men jag säger det ändå: mammor som känner att det enda som håller dem uppe genom sovritualen är det hägrande vinet är alkoholister och kommer att orsaka sina barn, och sig själva, varaktig skada.

Dels gör hon det på grund av de sms hon mottagit under natten. Ja, visst kan alkohol fungera som en terapeutisk drog. Men inte för att man blir glad av alkohol, och inte för att man upplever att alkohol dämpar ångest. Alkohol förhöjer inte känslorna, men det förstärker dem. Är man glad när man dricker blir man gladare. Är man arg blir man argare. Alkohol tar bort spärrar, de upplöses till inget alls. Plötsligt gör man saker, säger saker och vågar saker man inte gör, säger eller vågar annars, utan en tanke på konsekvenser. Man vågar berätta om smärta man annars biter ihop om, om känslor man annars inte erkänner. Det skulle vi behöva mer av i det här samhället, det borde vara accepterat att prata om det som gör ont. Hur ska man annars bli av med det?

Men det går inte att dränka vare sig sorger eller problem i alkohol. De simmar skickligare än sälar. Du kommer att sjunka innan de gör det.

Ett sista men innan tant Präktig talat färdigt för denna gång: Men det är klokare att smsa tanter mitt i natten (även om de inte svarar, ty de sover ibland om nätterna) än att smsa någon som kanske missar det faktum att det handlar om terapi och blir arg på en eller något annat dumt.

6 kommentarer:

  1. Jag får känslan att hela listan skulle slippa skrivas om vi slutade upphöja moderskapet till något idylliskt och heligt och istället erkänner att det, bredvid det givande, är jobbigt som f*n-jag har insett det, och jag har inte ens varit gravid

    SvaraRadera
  2. Tja, föräldrarskap är en del av livet, livet är jobbigt som fan bredvid det givande så du har en klar poäng där. Och en till i faran av upphöjandet av moderskapet, det är rent vansinne och syftar bara till att få mammorna (och papporna) att slita för två, för att låta någon annan slita.

    SvaraRadera
  3. Tack för att du kommenterade den där listan. Ibland, som när jag läste det där, undrar jag om jag är helt onormal. Det är glädjande att någon mer reagerar.

    SvaraRadera
  4. Johan, en av fördelarna med att bli gammal och grå är just detta: man kan reagera på såna här 'skämtsamma' listor utan att behöva tänka på att man förlorar coolhetspoäng eller framstår som stofil (det gör man ju ändå) Jag hoppade högt av de bilder av den desperat uttröttade småbarnsföräldern vars enda stöd i världen är en vintetra jag fick på näthinnan när jag läste listan. Var i hela fridens dagar håller far- och mor-föräldrargenerationen hus? Maka sig hem från golfresorna och hjälp era barn så de inte behöver söka tröst i botten på ett vinglas!

    SvaraRadera