Rätt och fel debatt om religion

Karin Olsson påpekar i Expressen att det är fel islamdebatt som förs, apropå kravallerna i Rosengård.

De tre muslimska programledarna för "Halal-tv" granskades frenetiskt i månader. Deras åsikter, kläder och ämnesval blev heta debattämnen.
Men när en grupp anhängare till en av de mest puritanska och västfientliga tolkningarna av islam tände gnistan till upploppen i Rosengård talades det nästan bara om utanförskap - inte om ideologi och religion.

Ligger det något i vad hon skriver? Finns det rätt debatt och fel debatt, och vem avgör isåfall vad som är vad? Olsson fortsätter:

Det finns föräldrar i Rosengård som tycker det är skönt att detta konservativa samfund inte längre samlas runt husknuten och vill engagera deras barn.
Inte så konstigt att de inte gärna skyltar med den åsikten när de bor granne med sina meningsmotståndare. Vi andra borde i stället ha berättat om deras inställning och ställt frågorna.
Den stora uppslutningen av det civila samhället i Rosengård efter våldet, i form av bland annat nattvandringar med vuxna, visar tydligt att den förkrossande majoriteten inte vill ha något att göra med dessa extrema yttringar.

Det finns gott om föräldrar i de fattigare delarna av ett litet samhälle utanför Malmö som skulle tycka det var skönt om det konservativa kristna samfund som hålls i en källarlokal inte längre samlades där, och skulle dra en lättnadens suck om de kristna inte längre dök upp på lekplatserna och försökte engagera barnen i att leka bibliska historier, eller lockar med saft och lekar för att få ner barnen i källarlokalen. Få skyltar med sin åsikt, det finns risk för konsekvenser av ett slag som gör att man hellre pratar om det med mycket små bokstäver.

Det jag vill säga med detta är att det inte är fel att debattera hur lämpligt det är att låta konservativa, fundamentalistiska religiösa föreningar etablera sig i källarlokaler i bostadsområden, särskilt i bostadsområden där samhällets minst starka lever. Det är inte heller fel att debattera isoleringen i invandrartäta områden, utanförskapet i ett samhälle där ekonomin från att ha förefallit lyfta som en fyrverkeripjäs nu faller som ett utbränt papprör. Lika lite som det är fel att debattera Halal-tv, Josefssons debattprogram vad det nu heter, risken för konsekvenser om man skyltar med fel åsikter i fel område, eller regeringens nuvarande eller framtida invandrarpolitik. Det jag är tveksam till, däremot, är om det är rätt av en krönikör i en av våra större kvällstidningar att hävda att hon kan avgöra vad som är rätt eller fel att debattera.