Det är magsjuketider, och tant Morrica har recept på en kur

Ord är viktiga, därför döpte jag raskt om detta hopkok när mina barn var små och vips tog de glatt emot kuren.

Trolldryck.

1 liter vatten
1 tsk socker
1 krm salt
1 näve risgryn

Kokas nio minuter, silas och får svalna. Drick små små klunkar först, inte mer än en matsked sådär inte oftare än var femte minut. Öka mängden sakta, ha inte för bråttom.

Trolldrycken ger lite energi och minskar vätskeförlusten kroppen utsätts för vid magsjuka. Den smakar uppblött tavelkrita, visserligen, men kan ges även till mycket små barn och den har faktiskt effekt.

Listigt

Man ska göra listor, hör jag sägas. Jag har hört det hela mitt liv - gör listor över vad du ska ha med dig, över vad du ska göra, över vad du ska ha gjort, över vad du ska hämta, vad du ska läsa, vad du har läst, vad du har tänkt, vad du ska tänka, säga tycka... Gradera, sortera, ranka och rätta in. Ditt liv kommer att bli så mycket bättre, enklare, rationellare.

Jag är kass på det här med listor. Jag bryr mig inte om ranking och tävlar inte. Jag påbörjar halvhjärtat listor över ditt eller datt men lägger ner det lika raskt.

Ändå fascinerar fenomenet mig. Vad är det man försöker fånga och hålla kvar i alla dessa listor? Missar jag det eller har jag det redan, eller har jag sett det och valt bort det? Jag vet inte, men fortsätter iaktta och beundra alla dessa organiserade listare.

Vad är det jag missar?

Det är fascinerande hur olika man uppfattar människor. I flera veckors tid har jag försökt luska ut vad det är i en speciell människas blogg som får så många att betrakta skribenten som en osedvanligt klok, intressant och kunnig människa.

Jag ser inget alls av detta i inläggen, tvärtom. Jag ser bara platthet, trots en ständig strävan efter att framstå som lite smått poetiskt filosofisk. Jag ser inget djup, inget inspirerande, inget nytänkande.

Vad är det jag missar som andra ser?

(Det kan ju vara så att människan är ruskigt klok i verkliga livet och bara inte riktigt har förmågan att visa detta i skrift, det är möjligt.)

Lärarprofessionalism

Med ständigt stigande förvåning tar jag del av hur kristendomens eventuella särställning i skolan diskuteras och debatteras, jämta andra religioners vara eller icke vara som friskolor och fenomen i vår sekulära skola.

Det framhålls att en lärare som är bekännande kristen kan hamna i en konstig situation om h*n tvingas undervisa om evolutionsteorin, även om h*n skulle anse ID lika trovärdig, hur fel det är att kristnas skattepengar skall gå till 'ateistiska' skolor och funderas med rynkade pannor över hur lärare skall förhålla sig vid direkta frågor om sin tro.

Jag är också bekymrad, och fundersam. Vart tog lärarprofessionalismen vägen? Insikten om den enorma makt man besitter som lärare, betygsättare, bedömare, måste gå hand i hand med en insikt om att man just därför måste hålla en professionell distans. Jag är inte privatpersonen Morrica när jag jobbar, jag är lärare. Jag umgås inte privat med mina elever, tackar alltid nej till vänliga inbjudningar till fester och avstår från att bjuda in dem, hur underbara och trevliga de än är. Träffas vi ute hälsar vi, skakar hand, skrattar och skämtar lite men umgås inte, dricker inte ihop och går inte tillsammans.

Den dag betygen är satta, och utdelade, kan jag bli privat med eleverna, då kan jag spela rollspel, gå på fest, köpa deras skivor och gå på deras spelningar, ta en öl tillsammans, skratta och lära känna privat. Men inte förr. Fram till skolavslutningen är jag läraren, de elever, och den distinktionen måste hållas. Inte för min skull, men för elevernas. De ska kunna komma till mig och be om hjälp och råd, väl vetande att det som sägs i förtroende dyker inte upp på vare sig Facebook eller fest. De ska få sina betyg för att de förtjänat dem, och inte behöva höra skvaller om att de nådde toppen för att de och jag brukar gå ut tillsammans.

Denna distans gäller min egen livsåskådning också. Skolan har ett uppdrag att förmedla kunskap om de stora världsreligionerna, och om religionens betydelse som fenomen. Jag, läraren, har i uppdrag att utföra detta förmedlande. Jag har inte i uppdrag att förmedla min privata livsåskådning. Det är inte detsamma som att dölja den, hymla med den eller vara någon jag inte är. Det är bara enkel professionalism.

Vädernotering

Jag noterar att sedan vintersolståndet har varje dag börjat med strålande solsken. Det har oftast blivit molning, och ibland lite regn, innan kvällen men solen har varje morgon visat sig.

Det skulle kunna tolkas som ett budskap, eller ett förebud, eller rent av ett järtecken för dem som så önskar.

Varning

Aftonbladet berättar att japanska forskare nu nått fram, och börjat passera igenom, den barriär till tankevärlden som hittills gett oss möjlighet att bevara den del av vårt jag som gör oss till den vi är. Nu går det, klumpigt och primitivt ännu så länge men det är bara en fråga om finstämning av tekniken, att läsa tankar.

Jag vill i detta sammanhang vänligen varna vetenskap samt regim från försök att läsa mina tankar. Jag brukar förenklat likna min inre värld vid ett antal mer eller mindre sammankopplade universa, samtliga i flera våningar, där förbindelserna mellan dessa ständigt flyttas, nya öppningar dyker upp där man minst anar det och det lurar oväntade varelser bakom hörn man inte ens visste fanns. Gångarna är trånga och vindlande, det står lådor, bokhyllor och mystiska låsta skåp överallt; rum och trappor flyttar sig alltefter humör. Mitt humör. Dessutom är ljuset släckt. Detta är alltså den förenklade versionen. Den förbereder dig inte på verkligheten. Det kräver stor vana, god kreativ förmåga och inte så lite mod för att ens besöka den gästvänligaste nivån, och jag tar inget ansvar för besökares mentala tillstånd, vare sig under besöket eller efter. Det är inget skämt att det på dörrskylten står 'I som här inträden låten hoppet fara'.

Meddelas endast på detta vis.

FRA om ljus och mörker

Badlands Hyena lämnar en av de mer plausibla förklaringarna både till varför människor i allmänhet tycks ha så svårt att förstå det här med FRA-lagen, och till varför FRA är så hemligt. Förklaringen, som står att finna i själva lagtexten, är helt enkelt att FRA-lagen är gnostisk filosofi.

Den verklighet i vilken mystikerna har insikt är för mångbottnad, för komplex och för fylld av illusioner och kulisser för att den på ett enkelt sätt skall kunna förklaras för vem som helst.

Därför upprepas det gång på gång att folk har missförstått alltihop.

Det är ju faktiskt en riktigt trolig förklaring.