Ibland får jag en känsla av att debatten kring de kommunala skolorna och friskolorna i någon mån handlar om att viljan att förändra är mycket mindre än tanken om att sakernas läge inte är optimala i dagsläget. Man väljer att fokusera på det goda, på det som fungerar väl. Man väljer att inte låtsas om att barn far oerhört illa i svenska skolor, på grund av huvudmans bristande ansvarstagande.
Det känns bekymmersamt.
Hade jag varit drastisk hade jag dragit hemska paralleller till mönsteranläggningar som visas fram för pressrepresentanter, men det avstår jag ifrån. Det finns kommunala skolor som fungerar väl, det finns kommuner som tar sitt uppdrag på yttersta allvar och gör ett mycket gott jobb.
Men det finns andra kommuner också. Bortser vi från det bortser vi från de barn som växer upp där.
Är det rimligt?
Scream for me!
14 år sedan
Ja, på ett sätt har Du rätt att det skiljer sig åt mellan kommuner vilket ansvar man tar för skolan i stort när det gäller att ställa resurser till förfogande och bra lokaler.
SvaraRaderaMen det finns också skillnader inom kommunerna, ja till och med på enskilda skolenheter. Om man går i en skolkorridor och öppnar den ena klassrumsdörren efter den andra så kan det var skillnad som natt och dag på kvaliteten på det som försiggår där inne. I det ena klassrummet finns arbetsro, kreativitet, samarbete och glädje. I rummet bredvid råder kaos, haglar glåporden, störs man hela tiden av bråk, ingen vill göra något.
Det retar mig att man låter kvalitet eller inte i skolan bli en fråga om slump, inte en fråga om vettig fördelning av resurser och vackra målsättningar på papper.....
Det är så futtigt på något vis och detta erkänns inte rikigt, vi vill ju att allting ska vara logiskt och begripligt och hanterbart och påverkbart.
Att lärare arbetar på olika sätt, och att en del skulle behöva åtskilligt med stöd för att reda ut sin uppgift, somliga klasser behöva flera lärare för att fylla sina behov och så vidare är till viss den en resursfråga, men i lika hög grad en huvudmannafråga. Finns det ingen som tar ansvar blir det kaos, och vi har tydligt sett under de senaste årtiondena att hur trevligt och sörgårdsaktigt det än verkar med närhetsprinciper så klarar inte majoriteten av de kommunala skolornas huvudmän sitt uppdrag.
SvaraRaderaDärför behöver vi hitta ett annat sätt.
Det betyder inte automatiskt en återgång till statliga skolor, men det betyder inte heller automatiskt att vi ska förkasta den vägen.
Jag har funderat på det här med varför så många fokuserar på att kritisera friskolesystemet i stället för att lägga kraften på att förbättra den kommunala skolan... Jag tror att det har att göra med en frustration över våra politiker. Varför lägger de kraften på att starta ett paralellt system, som man kallar "fritt", i stället för att arbeta för att minska bojorna för samtliga skolor? Det skapar frustration!
SvaraRaderaTror du? Tja, en del kan ligga i det, men jag tror att en stor del handlar om att det är lättare att kritisera det man inte själv är inblandad i.
SvaraRadera