En liten debattartikel i
SvD har orsakat viss uppståndelse. Artikeln slår fast, med statistik i ryggen, att
De försämrade resultaten i grundskolan framför allt i matematik och naturvetenskap, och de stora skillnaderna mellan kommuner i utbildningsresultat, riskerar att leda till en sämre utbildad arbetskraft, som också drabbar näringslivet. Men ett ljus i mörkret är friskolornas prestationer
Frågan är om inte största ansvaret för de kommunala skolornas otillräckliga undervisningsframgångar ligger hos de skolansvariga kommunalpolitikerna runt om i landet. När de väljer att ta resurser från skolan och lägga på annat, när de tillsätter rektorer utifrån kontakter snarare än meriter och lämplighet, när de sätter lärarnas löner så lågt att de blir sistahandsval för nyutbildade lärare, när de ljuger för skolverket om åtgärder de struntat i, när de ser pengar till lärares fortbildning som kostnader istället för investeringar orsakar de att elever i kommunala skolor får sämre förutsättningar än elever i friskolor.
Det går att förbättra den svenska skolan redan på kort sikt. Här är det kommunerna och skolorna som har ansvaret och verktygen. Friskolorna har visat att det är möjligt
avslutar Anders Morin och Malin Sahlén sin artikel. Och visst går det, men det går inte av sig själv, och det är inte gratis.
Vem är förvånad över att resultaten är bättre i friskolorna? De gallrar bland elever och väljs framför allt av akademikerföräldrar som vill bädda för sina barn. Den statistiken är inget att skriva en artikel om. Resten av slutsatserna presenteras som objektiva fakta, men när det gäller underlaget får vi bara lita på artikelförfattarnas ord. Sådant gillar jag inte. När det gäller friskolornas effekt på läraryrkets status kan du titta på den här artikeln som publicerades i februari i år:
SvaraRaderahttp://www.lararnastidning.net/default.asp
Menar du alltså att jag har alldeles fel? Det finns inget alls de kommunala skolornas huvudmän kan ha glädje av att lära sig av friskolornas sätt att arbeta?
SvaraRaderaJag menar att när det gäller lärarnas status och löner har friskolorna närmast pressat oss tillbaka. Vad beträffar friskolornas sätt att arbeta finns det lika många sådana varianter som det finns friskolor. Det finns inte heller något kommunalt sätt att arbeta. Visst bör bra skolor fungera som förebilder, men först skulle jag vilja ha ett statligt kontrollsystem värt namnet så att vi verkligen vet om en skola är bra eller inte. Nu sätter skolorna i praktiken betyg på sig själva.
SvaraRaderaJapps, det gör de, och resultatet blir därefter.
SvaraRaderaDäremot håller jag inte alls med dig vad gäller orsaken till sjunkande status och löner - det har vi ställt till själva genom att år efter år acceptera försämrade arbetsförhållanden och allt lägre löner.
Håller inte riktigt med dig. Resurserna är ju inte större i friskolor än i kommunala skolor, snarare har det varit tvärtom. Rent resursmässigt från elever i kommunala skolor inte det sämre än friskoleelever. Däremot kan det säkert vara så att resurserna används mer effektivt i friskolor, där man måste vända på varenda krona och inte har så mycket som sitter i väggarna.
SvaraRaderaExakt min poäng, det handlar om kvalitet, inte kvantitet. Resurser är ju inte bara pengar, utan så mycket mer.
SvaraRadera