Elitklasser, kan det va' nå't?

Om profilklasser i t ex matte skriver ChristerMagister. Han pekar på risker både för utvecklingen av skolan och utvecklingen av samhället, för eleverna i dessa profilklasser och för eleverna utanför. Han tvivlar, och jag instämmer med honom, på att det kommer att tillföras resurser för dessa klasser, utan resurser kommer att omfördelas och tas från vanliga elevers tilldelning.

Om jag trodde att man kunde införa profilklasser utan att det drabbade de andra eleverna och utan att hela skolsystemet och samhället i övrigt förändrades till det sämre så skulle jag vara helhjärtat för, men så tror jag inte att det är. Profilklasser innebär en försämring av utbildningen för övriga elever, vissa risker för de som går i profilklass och dessutom ett mer segregerat samhälle; och segregationen ligger redan på en farlig nivå!

Föga överraskande framställs det hela något annorlunda i svenska tidningar. Enligt Expressen, som förefaller luta sig på SvD som främsta källa, handlar det om att "Superelever ska kunna gå i superklasser. Och det ska bli möjligt att gallra fram eliten med antagningsprover" Det finns profilklasser i både matte och annat redan idag, men till skillnad från profilklasser, eller elitklasser som tidningarna föredrar att benämna undervisningsformen, i t ex musik eller idrott så är antagningen geografiskt styrd. Detta reagerar Jan Björklund på, berättar bland andra Aftonbladet som använder samma källa som Expressen:

De mest motiverade eleverna riskerar att inte få komma in i profilklasser för teoretiska ämnen som fysik och matematik, säger Jan Björklund (FP) till Svenska Dagbladet.
– Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas oavsett vilket ämne de är duktiga i, säger utbildningsministern som anser att dagen regel är märklig.

Ordföranden i lärarförbundet instämmer i den artikel som Sydsvenskan och DN delar på:

Ordföranden i Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner anser att det ska ”vara tillåtet att vara duktig i matematik” liksom det är ”tillåtet att vara duktig i idrott och musik. Intagningstester är ”inget dramatiskt”, säger hon.

Socialdemokraterna är inte lika positiva till förslaget, berättar SvD:

Marie Granlund (S), skolpolitisk talesperson, är kritisk till att sökande till profilklasser med teoretisk inriktning ska sållas med hjälp av tester.
–Jag ser matte , svenska och engelska som en medborgerlig rättighet. Det är ämnen som alla behöver. Alliansregeringens utbildningspolitik kommer att ”skikta samhället”, anser hon, och ser proven som ytterligare ett bevis på Jan Björklunds sorteringsskola.
–OECD och andra pekar på att den sammanhållna skolan, där man inte gör tidiga val och inte sorterar, är den mest framgångsrika, säger Marie Granlund.

Givetvis är matte, svenska och engelska medborgerliga rättigheter! Men detta utesluter inte möjligheten att elever som finner dessa ämnen mer fascinerande än genomsnittet tillåts fördjupa sig i sina intressen, gräva ner sig i formler eller grammatiska finesser och förtjust utvecklas tillsammans med likasinnade. Precis på samma sätt som idrottsintresserade elever blommar upp i andra ämnen när de tillåts ägna sig åt sina intressen på skoltid, som musikintresserade elever plötsligt börjar trassla upp de bekymmersnystan ekvationer utgjort när de får lov att ägna ett par timmar var dag åt skalor och harmonier så utvecklas matematikbegåvningar även inom andra ämnen när de ges utrymme att ge sig hän åt sina specialområden.

Jaha, men resten då? De där vanliga grå eleverna utan någon speciell begåvning inom något område? Vet ni, de finns inte. Det finns inga elever utan någon speciell begåvning. Jag har aldrig under hela mitt liv (jag är rätt gammal dessutom) träffat någon enda människa utan någon speciell begåvning. Jag har träffat människor som tryckt ner sin begåvning, som dolt den, som skamsna viftat bort den med att 'det är väl inget' eller som inte vågat utveckla den för att de ständigt sett människorna omkring sig som mer begåvade. Det betyder inte att de inte, var och en, besuttit en alldeles fantastisk begåvning!

Elever som är väldigt begåvade inom ett ämnesområde förstår ofta saker och ting redan vid första genomgången, ibland rent av innan. Det innebär att de kan bli både understimulerade och uttråkade när någon frågar om, när saker repeteras och tas om till fromma för dem i gruppen som inte besitter just den sortens begåvning. Detta leder ofta till att den som egentligen inte förstått ändå väljer att tiga eftersom, tja, hur kul är det när folk stönar och himlar med ögonen när man frågar? Man lär sig mer om man får fråga om det man inte förstått, och man förstår förklaringar bättre om man inte känner att folk omkring en på alla vis försöker signalera att man är korkad. Genom att tillåta elever att tillsammans med likasinnade utveckla sina specialområden skapar vi utrymme för övriga elever att fråga och förstå, och för lärarna att förklara och stimulera utan att ha dåligt samvete för att de som är specialbegåvade inom ämnet sitter understimulerade trots att normalsluga inte hinner med.

Det här med antagningsprov, då, det innebär ju att alla som vill inte kommer att antas i dessa klasser? Ja visst gör det, och det kan ju tyckas lite orättvist. Men de är nödvändiga, eleverna behöver besitta vissa förkunskaper för att undervisningen skall kunna bedrivas på ett sånt sätt att de tillåts utvecklas. Och dessutom, hur sorgligt det än är, så länge vi har föräldrar som på alla vis försöker få barnen att uppfylla föräldrarnas drömmar, som pushar och driver på över barnens förmåga så behöver vi ha antagningsproven som ett skydd för de barn som kanske inte alls har sin begåvning inom just matte, bara föräldrar som önskar att så vore fallet.

Du har visat många sidor jag inte gillar, Jan, men det här är faktiskt ett riktigt bra förslag. Du har din begåvning du också.