Jag ägnar mig from time to time åt book crossing. Det innebär att jag tar en bok jag läst ut och med vett och vilje lämnar jag den på sätet på en buss eller ett tåg, på en stol i ett väntrum eller på annan offentlig plats. Jag begår oftast mitt brott på bussar, eftersom jag mestadels åker buss men, som sagt, jag har gjort det på andra platser också. Jag har dessutom vid ett flertal tillfällen funnit böcker som någon annan skrivit i (det var så jag kom in på just denna brottsliga bana) och tagit hem dem, läst och sedan lagt ut dem igen för att sprida dem vidare.
Jag undrar om det inte är så att mitt brott blir gravare av att jag brukar skriva i boken, om ingen annan hunnit göra det, att det rör sig om book crossing och samtidigt uppmana den som hittar den att upprepa min brottsliga handling.
Torde inte detta vara ungefär jämställbart med fildelning? Jag delar ju boken med någon, utan att jag vet vem, utan att jag bekymrar mig om vem. Jag uppmanar dessutom denne, som väl också får räknas som fildelare redan då den arme stackaren tar emot boken, att begå samma brott.
Fy på mig.
Scream for me!
14 år sedan
Lo-tech-fildelning, utan tvekan, aja baja ;)
SvaraRaderaSjälv har jag funderingar på att göra detsamma med ett par böcker jag hittade när jag städade. Fast jag är nog mest rädd för att bli ertappad när jag ägnar mig åt det. Vad säger man om någon kommer rusande efter en och säger "du glömde din bok"?
*ler glatt* man säger 'så omtänksamt av dig, men nä, jag gav bort den, läs där på försättsbladet så förstår du hur jag tänkt*
SvaraRaderaDet har faktiskt hänt ett par gånger, men eftersom jag är en sån inpiskad förbrytare så har jag framhärdat och lagt boken (som den vänlige och mer moraliske själen inte velat ta emot) på nästa buss, eller på hållplatsen om den varit under tak.
Men det är väl i alla fall inte alls samma sak? När du fildelar behåller du väl din kopia? Och dessutom kan den låten du laddar upp laddas ner av ett oändligt antal personer, eller?
SvaraRadera(Men det låter kul!)
Jo, ungefär så har jag också tänkt. Men tänk om de sjutton (optimistiskt räknat) som hittat och läst boken och skickat den vidare istället köpt varsitt ex, medan jag helt enkelt hittat ett hål i någon av mina bokhyllor (genom att minska utrymmet mellan atomerna i de böcker som redan står där på ett eller annat vis, antagligen) och klämt in boken där. Då hade bokförlaget fått in mer pengar.
SvaraRaderaÅ andra sidan kanske någon av dessa sjutton får upp ögonen för vilken trevlig författare de just läst och köper fler böcker av samma författare? Hoppas jag.
:-) Jo, det är ju en tanke...
SvaraRaderaDet är väl det enorma utbudet, och masspridningen, som gör fildelningen lite annorlunda. Jag har ju elever som aldrig köpt, eler fått, ett betalt album och troligen aldrig kommer att betala något för musik någonsin. Jag har faktiskt vänner som inte har lagt ner en krona på musik på 5-10 år, vilket de definitivt gjorde innan fildelningen. Den utvecklingen kan inte vara bra för någon...
Eller så är den det, vi ser bara inte hur just nu. Jag vet inte, min kristallkula laggar brutalt, kanske behöver den nya batterier, men jag tycker mig urskilja en framtid där vi konsumenter kräver mer än rutinproducerade album för att betala. Kanske *putsar kristallkulan och kisar för att se in i dimmorna* kommer internetet att betraktas mer som ett folkbibliotek modell större i framtiden, där man plockar med sig hem det man vill ha och alla solidariskt betalar via skattsedeln?
SvaraRaderaOhh, nej, det hoppas jag verkligen inte! Då kommer ju musik och filmindustrin "utvecklas" till SVT!! Jag vill att artisterna (jag är mest intresserad av musik) ska kunna tjäna snuskigt mycket pengar på att producera musik så att fler lockas att försöka! Dessutom skulle jag önska att de kunde vara fria från storbolagens påverkan genom reklamavtal, men det ser mörkt ut tycker jag. Min kristallkula har drabbats av snöstorm! :-)
SvaraRaderaTror du verkligen det blir SVT av alltihop? Jag tror faktiskt tvärtom, finns det möjlighet att tjäna många pengar kommer band att utvecklas i riktning mot vad de stora bolagen med sina reklamavtal tror folk vill köpa och det blir bara IDOL av alltihopa. Jag tror nämligen att de som faktiskt har något att ge, de kommer att spela ändå även om det inte går att bli miljonär.
SvaraRaderaJag är en sån som inte tror att det är pengarna som driver fram det nyskapande, ovanliga, det där ingen hört förut, det där steget ut i mörkret som bär och leder vidare, utan det är något helt annat.
Tvärtom, tror jag. Den som bara spelar för pengar kommer inte att dansa mer än en sommar, om ens det. De spännande, nya, de som har något som håller, de vinner på att visa upp sig på MySpace, att spridas via nätet och bygga upp sitt rykte snarlikt det sätt på vilket musik spreds via kassettband som skickades jorden runt på åttiotalet.
Tror jag. Min kristallkula vägrar uttala sig just nu.
Jo, man kan ju alltid hoppas... Jag gillar i grunden hårdrock, med en dragning åt punk, så det borde ju lösa sig... Det krävs inte så avancerade grejer... :-)
SvaraRaderaVi förefaller luta åt ungefär samma håll, fast avancerat beror på hur man ser på saken. Det går ju att låta mycket utan att vara alltför avancerat, men för att låta mycket bra krävs det att fingarna skuttar åt rätt håll vid rätt tillfälle.
SvaraRaderaTänk ändå, det svenska A-kassesystemet, så mycket musik vi fick av det. Synd att det monteras ner.
Kristallkulan har fått nya batterier och spår kulturmörker.