Skolinspektör

Skolinspektionen hyr in holländska skolinspektörer för att granska undervisningen i engelska i svenska grundskolor. Ett trettiotal grundskolor runtom i Sverige kommer att få besök av inspektionen, berättar DN, och det holländska inslaget motiveras såhär:

Vi vill lära oss hur andra länder gör sin skolinspektion. Och så vill vi satsa på internationalisering och själva bidra med kunskapsöverföring, säger Carina Abréu, avdelningschef vid Skolinspektionen i Göteborg som leder projektet.

De holländska inspektörerna kommer att börja sitt inspekterande först efter jul, först ska de få tid att sätta sig in i det svenska skolsystemet, och de svenska inspektörerna som också kommer att delta i projektet kommer att få tid att åka till Holland för att studera hur holländarna granskar sina skolor på plats.

De svenska lärarfacken är kritiska, Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, säger enligt SvD och Aftonbladet:

Jag ifrågasätter hur ett holländskt företag ska kunna läsa in sig på svensk skola. Vilka förutsättningar har de att bedöma svensk skola och vad ska resultatet användas till? säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Det är relevanta frågor. Vad ska resultatet användas till? Enligt DNs artikel är motivet

Vi vill lära oss hur andra länder gör sin skolinspektion. Och så vill vi satsa på internationalisering och själva bidra med kunskapsöverföring, säger Carina Abréu, avdelningschef vid Skolinspektionen i Göteborg som leder projektet.

Skolinspektionen är en ny myndighet vars mål för verksamheten, enligt deras egen hemsida, är:

att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen. Enligt Skolinspektionens regleringsbrev ska myndigheten bedriva verksamhet inom två verksamhetsgrenar – tillståndsprövning respektive tillsyn och kvalitetsgranskning.

De holländska inspektörerna torde sortera under kategorin tillsyn och kvalitetsgranskning, så låt oss titta närmare på vad som står i det stycket:

Inom tillsyn och kvalitetsgranskning ska Skolinspektionen bland annat

• bidra till ökad måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet,
• regelbundet och med utgångspunkt i en risk och väsentlighetsanalys granska kvaliteten i och utöva tillsyn över huvudmän och verksamheter,
• kommunicera resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning

Så vad har då Skolinspektionen själv att säga om det holländska besöket?

Det är det holländska utvärderingsinstitutet Cito som har fått i uppdrag att granska undervisningen i engelska i årskurserna 5 och 9 på ett trettiotal grundskolor i hela landet. Cito var från början ett statligt institut som privatiserades 1999. Idag är Cito en av de internationellt främsta institutionerna för mätning och utvärdering av utbildningsverksamhet. Cito har verksamhet i många länder med kontor bland annat i Tyskland, USA och Australien.

Skolinspektionen kommer ha ett övergripande ansvar för granskningen och fattar alla myndighetsbeslut, till exempel beslut om att rikta kritik mot en skola. Ansvaret för projektet ligger hos Skolinspektionens avdelning i Göteborg. Två av Skolinspektionens tjänstemän leder projektet, de kommer att arbeta nära Citos personal och till exempel följa med på skolbesök.

Jag förstår att Fjelkner och Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, är irriterade på att inte ha fått information. Det borde de givetvis ha fått.

Men projektet som sådant är inte så dumt. Det är lätt att bli hemmablind, och nya ögon ser saker vi själva inte ser. Frågan 'voffor gör ni på detta vise'?' kan kännas kritisk och jobbig men den är väldigt nyttig, ty den tvingar oss att granska det vi tar för givet. Kanske finns det moment i vår undervisning som en gång i tiden fyllde en viktig funktion, som en gång ingick i en helhet men som sedan bara hängt med och nu inte tillför något, bara fyller ut tid? Det är lätt att missa sånt när man går i sitt dagliga värv.

Svenska lärare är ofta duktiga på att ge feedback och konstruktiv kritik, men lika ofta innerligt känsliga för att själva ta kritik, vare sig den är befogad eller inte. Hänger detta ihop med den ställning skolan och lärarna har i samhället idag? Osäkra människor har ofta svårt att ta kritik, hur konstruktiv den än är, då de upplever den som en bekräftelse på osäkerheten snarare än förslag på förbättringsområden och gärna reagerar antingen med att gå i försvar eller förnekelse.

Finns det en risk att detta är grunden till den skepsis som möter de holländska inspektörerna?

Magister Nyman, Roger Haddad, Gerdaus skolblogg, Dr Cai och Rektorns Blogg skriver också om de holländska inspektörerna från olika synvinklar.

Uppdatering: Jimmy Mannung från Lärarförbundet är vänlig nog att i kommentarerna nedan låta oss ta del av Lärarförbundets TT-meddelande. Tack!