En gång för ett litet antal år sedan stod jag vid scenkanten på en av de trevligaste klubbarna i Malmö och väntade på förbandet som skulle värma upp för Amon Amarth. Upp på scenen steg ett gäng unga färöingar. De kikade bakom sina långa hårmanar på publiken och såg nästan lite bortkomna ut och publiken applåderade vänligt uppmuntrande. Jag vet inte vad övriga väntade sig, själv ställde jag in öronen på lite traditionell heavy metal. Så började de sjunga, och jag var såld på ett ögonblick:
Scream for me!
13 år sedan
This was nice, very nice.
SvaraRaderaI'm glad to hear you like them too, I fell in love in an instant.
SvaraRaderaJag kopplade inte när du kommenterade min dröm. Sedan läste jag texten och insåg vad du menade, dels med texten och egen koppling till Rickard Wolffs, sedan jag bara hört hans översättning, och sedan att solen dyker upp i vår igen. Hm, tänka sig.
SvaraRaderaJag har aldrig hört Wolffs översättning, men kände att det var ett sammanträffande värt att kommentera på.
SvaraRadera