söndag 8 november 2009

Skolinspektör

Skolinspektionen hyr in holländska skolinspektörer för att granska undervisningen i engelska i svenska grundskolor. Ett trettiotal grundskolor runtom i Sverige kommer att få besök av inspektionen, berättar DN, och det holländska inslaget motiveras såhär:
Vi vill lära oss hur andra länder gör sin skolinspektion. Och så vill vi satsa på internationalisering och själva bidra med kunskapsöverföring, säger Carina Abréu, avdelningschef vid Skolinspektionen i Göteborg som leder projektet.
De holländska inspektörerna kommer att börja sitt inspekterande först efter jul, först ska de få tid att sätta sig in i det svenska skolsystemet, och de svenska inspektörerna som också kommer att delta i projektet kommer att få tid att åka till Holland för att studera hur holländarna granskar sina skolor på plats.

De svenska lärarfacken är kritiska, Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, säger enligt SvD och Aftonbladet:
Jag ifrågasätter hur ett holländskt företag ska kunna läsa in sig på svensk skola. Vilka förutsättningar har de att bedöma svensk skola och vad ska resultatet användas till? säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Det är relevanta frågor. Vad ska resultatet användas till? Enligt DNs artikel är motivet
Vi vill lära oss hur andra länder gör sin skolinspektion. Och så vill vi satsa på internationalisering och själva bidra med kunskapsöverföring, säger Carina Abréu, avdelningschef vid Skolinspektionen i Göteborg som leder projektet.
Skolinspektionen är en ny myndighet vars mål för verksamheten, enligt deras egen hemsida, är:
att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når maximala resultat och minst godkänt i alla ämnen. Enligt Skolinspektionens regleringsbrev ska myndigheten bedriva verksamhet inom två verksamhetsgrenar – tillståndsprövning respektive tillsyn och kvalitetsgranskning.
De holländska inspektörerna torde sortera under kategorin tillsyn och kvalitetsgranskning, så låt oss titta närmare på vad som står i det stycket:

Inom tillsyn och kvalitetsgranskning ska Skolinspektionen bland annat

  • bidra till ökad måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet,
  • regelbundet och med utgångspunkt i en risk och väsentlighetsanalys granska kvaliteten i och utöva tillsyn över huvudmän och verksamheter,
  • kommunicera resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning
Så vad har då Skolinspektionen själv att säga om det holländska besöket?
Det är det holländska utvärderingsinstitutet Cito som har fått i uppdrag att granska undervisningen i engelska i årskurserna 5 och 9 på ett trettiotal grundskolor i hela landet. Cito var från början ett statligt institut som privatiserades 1999. Idag är Cito en av de internationellt främsta institutionerna för mätning och utvärdering av utbildningsverksamhet. Cito har verksamhet i många länder med kontor bland annat i Tyskland, USA och Australien.

Skolinspektionen kommer ha ett övergripande ansvar för granskningen och fattar alla myndighetsbeslut, till exempel beslut om att rikta kritik mot en skola. Ansvaret för projektet ligger hos Skolinspektionens avdelning i Göteborg. Två av Skolinspektionens tjänstemän leder projektet, de kommer att arbeta nära Citos personal och till exempel följa med på skolbesök.

Jag förstår att Fjelkner och Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, är irriterade på att inte ha fått information. Det borde de givetvis ha fått.

Men projektet som sådant är inte så dumt. Det är lätt att bli hemmablind, och nya ögon ser saker vi själva inte ser. Frågan 'voffor gör ni på detta vise'?' kan kännas kritisk och jobbig men den är väldigt nyttig, ty den tvingar oss att granska det vi tar för givet. Kanske finns det moment i vår undervisning som en gång i tiden fyllde en viktig funktion, som en gång ingick i en helhet men som sedan bara hängt med och nu inte tillför något, bara fyller ut tid? Det är lätt att missa sånt när man går i sitt dagliga värv.

Svenska lärare är ofta duktiga på att ge feedback och konstruktiv kritik, men lika ofta innerligt känsliga för att själva ta kritik, vare sig den är befogad eller inte. Hänger detta ihop med den ställning skolan och lärarna har i samhället idag? Osäkra människor har ofta svårt att ta kritik, hur konstruktiv den än är, då de upplever den som en bekräftelse på osäkerheten snarare än förslag på förbättringsområden och gärna reagerar antingen med att gå i försvar eller förnekelse.

Finns det en risk att detta är grunden till den skepsis som möter de holländska inspektörerna?

Magister Nyman, Roger Haddad, Gerdaus skolblogg, Dr Cai och Rektorns Blogg skriver också om de holländska inspektörerna från olika synvinklar.

Uppdatering: Jimmy Mannung från Lärarförbundet är vänlig nog att i kommentarerna nedan låta oss ta del av Lärarförbundets TT-meddelande. Tack!

2 kommentarer:

  1. Hej!

    Jag tänkte att det kanske kunde vara intressant att läsa det uppföljande TT-meddelandet där Eva-Lis Sirén (ordförande för Lärarförbundet) utvecklar vår syn på frågan. I grunden tycker Lärarförbundet att det är positivt med den här typen av granskningar, så länge som myndighetsutövningen görs av Skolinspektinen.

    Vänliga hälsningar,
    Jimmy Mannung, Opinionsbildare på Lärarförbundet

    "Holländare granskar svenska skolor
    Stockholm
    (TT)
    Holländska skolinspektörer har hyrts in av Skolinspektionen
    för att granska svenska grundskolor. Beslutet ifrågasätts
    av Lärarnas riksförbund.
    De holländska konsulterna ska granska undervisningen i
    engelska i årskurserna 5 och 9 i omkring 30 skolor över
    hela landet. Vid inspektionerna kommer även representanter
    från Skolinspektionen att vara med och intervjuerna kommer
    att ske på engelska, skriver Dagens Nyheter.
    Syftet är att vi vill lära oss hur andra observerar,
    värderar och bedömer undervisning, men vi har också en
    tanke om att vi har något att erbjuda andra, säger
    inspektionsdirektör Marie-Hélène Ahnborg till TT.
    Ifrågasätts av LR
    Lärarnas riksförbund reagerar mot Skolinspektionens beslut.
    Jag ifrågasätter hur ett holländskt företag ska kunna läsa
    in sig på svensk skola. Vilka förutsättningar har de att
    bedöma svensk skola och vad ska resultatet användas till?
    säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund,
    till DN.
    Marie-Hélène Ahnborg påpekar att den slutgiltiga
    granskningen inte kommer att göras av det holländska
    företaget.
    Det är inte så att vi överlåter bedömningar och
    myndighetsbeslut åt dem. I de fall någon ska kritiseras för
    något, så är det Skolinspektionen som fattar de besluten,
    säger hon till TT.
    "Bra bidrag"
    Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, säger att
    Holland har ett mycket gott internationellt rykte när det
    kommer till utvärdering av undervisning. Och hon är positiv
    till projektet, förutsatt att all myndighetsutövningen görs
    av Skolinspektionen.
    Använder man det här rätt skulle det kunna bli ett bra
    bidrag till utveckling eftersom man då kan få inspiration
    till att förena en skarp yttre inspektion med den
    utvärdering som lärare och elever gör, säger hon till TT.
    Om projektet efter utvärdering anses vara lyckat kan
    Skolinspektionen komma att anlita utländska konsulter fler
    gånger. Det här projektet beräknas kosta 5 miljoner kronor,
    vilket motsvarar Skolinspektionens kostnad för de ordinarie
    granskningarna."

    SvaraRadera
  2. Tack Jimmy, verkligen intressant att få lite mer än bara medias sammanfattning!

    SvaraRadera