Skolavgifter är ett större problem, och inte alls särskilt rart, och har snarare sin grund i arrogans och obetänksamhet.
I skollagen står bland annat följande:
2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.Expressen inleder idag en artikelserie om skolavgifterna och om hur stora hål den lilla femtiolappen till frökens blommor, matsäckarna varje gång det ska vara utflykt, slanten till buss och inträde och glass på museibesöket, krav på skridskor och skidutrustning till idrotten etc gräver i fattiga familjers ekonomi. Bytardagar i all ära, har man inget att byta med kostar även den begagnade idrottsutrustningen pengar. Avgifterna kan tyckas små och oskyldiga var för sig, men sammanlagt blir det ofta uppåt en tusenlapp per barn och termin, inte en så obetydlig kostnad. För en ensamstående flerbarnsförälder kan dessa tusenlappar bli den tuva som stjälper hela ekonomin.
4 § Utbildningen i grundskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna.
21 § Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.
Skolresor, friluftsdagar och presentinsamlingar tvingar honom att jobba extra för att klara vardagen.Läste ni 2 § i skollagen i citatet ovan? "Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika
Ensamstående trebarnspappan Sören Andersson vill inte göra fler matsäckar.
- Men man har inte lust att ställa sig upp på ett föräldramöte och säga att man inte har råd
tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom" Alla barn och ungdomar inkluderar även barn och ungdomar i fattiga familjer. När de tvingas avstå studiebesök, utflykter och annat med den ena kreativa ursäkten efter den andra, för vem vill stigmatiseras med fattigmärket i pannan?, får de inte längre full tillgång till utbildning.
För hundra år sedan kunde läraren ange 'saknar skor eller ytterkläder' som giltig frånvaroorsak för eleverna, i synnerhet under vintern. Är det dit vi är på väg igen? Är det acceptabelt i vårt samhälle?
Jag tycker inte det.
Jag tror att de här uttaxeringarna är svåra att komma åt. I Malmö var det ofta föräldraföreningarna som samlade in pengar åt förskolor som "de skulle göra något roligt för".
SvaraRaderaOtyget tog inte slut förrän det gick ut kraftfulla direktiv om att sådana påhitt fick föräldrarna sköta om själva på helgerna.
Då var det inte lika roligt att samla in pengar.
Bra att du tar upp ämnet - jag tror att det dyker upp ständigt nya och naiva människor som vill visa sin godhet genom att vara generösa på ett sätt som fungerande exkluderande.
Egentligen är de inte så svåra att komma åt - lagen skrivs om och formuleringen "I verksamheten får dock förekomma enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna" stryks, kommunerna åläggs att vid vite sköta sitt uppdrag, skolinspektionerna skärps och föräldrarföreningarna får, som du skrev, kraftfulla direktiv om att sköta sitt 'roliga' utanför skoltid, och helt utan att läraren tar någon del i ansvaret för arrangemanget.
SvaraRaderaFör, som du säger, naiva och korkade människor som helt verkar sakna förmågan att sätta sig in i att andra lever under andra förhållanden finns det gott om. Både bland lärare och föräldrar.