torsdag 24 december 2009

Byter du julklappar med någon?

En person som jag en gång upplevde ingick i min absolut närmaste krets sa plötsligt ett år 'nej, vi byter inga julklappar i år' och jag insåg av den plötsliga kylan att det nog var ett tag sen jag räknades till den personens absolut närmaste krets, om jag ens någonsin gjort det. Nästa år förtydligades budskapet 'nej, vi byter inga julklappar, det är ju bara att byta pengar' och sen dess har saken inte nämnts, och sorgset varje år konstaterar jag att det jag sett och tror personen skulle uppskattat får stå kvar på hyllan. Vi har inget alls med varandras nära kretsar att göra längre, men relationen är sådan att den finns kvar ändå och varje år hör jag för mitt inre öra dessa båda fraser.

Det är ett hemskt uttryck det där 'att byta juklappar med någon'. Plötsligt, i ett svep, har man tagit bort hela poängen med julklappar. Julklappen är reducerad från en kärleksfull gest till en sak, och värderas plötsligt efter annan måttstock. All glädje med att hitta något man tror skulle glädja personen, all förväntan när personen öppnar paketet och ibland faktiskt blir precis så glad som man hoppas är förbytt till något helt annat. En besvärlig plikt, ett kontrakt där värdet av gåvan mäts i pengar, där man lite irriterad kan förklara att 'det är ju bara att byta pengar'. Man får en känsla av att den som petats ut ur 'julklappsbytarcirkeln' nog inte gav tillräckligt dyrbara presenter, och därför inte lönade sig att ha med.

Jag byter inga julklappar med någon. Jag ger julklappar, och blir glad som ett barn när jag hittar något jag verkligen tror kommer att glädja mottagaren. Jag får julklappar också, och gläds i hela min själ av att få presenter någon valt ut med omtanke. Jag hoppas de flesta får uppleva samma ynnest och glädje.

10 kommentarer:

  1. Finns det sådana menar du? Som inte är jätteupptagna och borta från nätet och firar jul =)

    SvaraRadera
  2. Tydligen finns det även sådana bland julklappsbytare och julfirare

    SvaraRadera
  3. I år gjorde jag flera av klapparna själv-och till min stora glädje uppskattades dem. Fast jag tycker nästan det är roligare att bidra till julbordet.

    SvaraRadera
  4. Crimson - jag tror båda delarna uppskattas i lika hög grad, fast på olika sätt. Jag fick fantastiska klappar i år oxå, och när mitt traditionella julaftonsvemod bestående av lika delar saknad efter de som gått vidare och de som aldrig funnits passerat var det jättemys, precis som det brukar vara.

    SvaraRadera
  5. Livet hade sett annorlunda ut med henne. Men jag saknar henne ändå.

    SvaraRadera
  6. Missjsstruggle - Man gör ju det. Jag tror man saknar mer än bara personen, i synnerhet när det gäller någon närstående, jag tror man saknar det som kunde blivit och kunde varit men aldrig blev eftersom... om du förstår hur jag menar?

    SvaraRadera
  7. Jag förstår, absolut.

    SvaraRadera
  8. Så bra, jag var lite rädd att jag uttryckte mig för luddigt.

    SvaraRadera
  9. Inte ett dugg luddigt.

    SvaraRadera