Värderingar på glid

När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse

Kammaråklagare Rolf Hillegren vid City åklagarkammare i Stockholm yttrar sig i SvD om våldtäkt. En man som 'kör ändå' begår alltså en ordningsförseelse, jämförbar med att gå över gatan mot röd gubbe eller kissa bakom ett träd i en park en mörk natt på väg hem från krogen, tolkar Hillegren HDs nya rättspraxis kring sexuella övergrepp. Det blir snabbt obehagligt när man börjar tänka på konsekvenserna:

Ulrika Rogland, kammaråklagare i Malmö som åtalade Alexandramannen, säger att det redan i dag är "oerhört svårt" att få fällande domar. – Redan idag är praxis såpass hård, att skärpa ytterligare finns det inget behov av. Blir det ännu hårdare så vet jag inte hur vi ska få några fällande domar

Om de inblandade känner varandra, om hon bar för utmanande kläder, dansade på ett sätt som tolkades som inbjudande, om hon gick ensam på ett mörkt ställe, om hon väntade på bussen tillsammans med någon hon trodde sig kunna lita på? När övergår det i denna nya rättspraxis till att bli våldtäkt? När övergår det i människors egna rättsuppfattningar från att 'hon fick skylla sig själv' till våldtäkt?

FRA-lagen talas det allt mindre om i media, och allt försiktigare om bland människor på gator och torg. Det finns en medvetenhet om att det man säger kan komma att registreras av någon, sparas och kanske en dag... I DN diskuteras situationen:

I regeringens förslag till nya FRA-lagstiftning ska en ensam domare under mer eller mindre hemliga former besluta om tillstånd för avlyssning av data- och telefontrafik som korsar Sveriges gränser. På fredagens DN debatt riktades kraftig kritik mot systemet. Skribenterna argumenterar att regeringen skulle kunna välja ut en lojal person till denna permanenta domartjänst och att rättssäkerheten hotas. En kritik som tidigare framförts av bland annat chefen för Säpo Anders Eriksson. Flera jurister med FRA som expertområde delar kritiken. - Det är synnerligen märkligt att en ensam domare ska vara enda kontrollorgan, säger tidigare professorn Dennis Töllborg [...] – Vi har redan det systemet. Det är i princip en eller två domare som tar besluten om polisens avlyssning och det är alltid samma poliser som begär tillstånd. Allt är hemligt och det bidrar till ett tankesätt att ”anything goes” (allt är tillåtet). När det systemet infördes dubblades antalet avlyssningar och där görs det ingen efterhandsgranskning över huvudtaget, säger Töllborg.

Men den som har rent mjöl i sin påse har väl ingen anledning till oro?

Väl?