torsdag 7 maj 2009

Mobiltelefoner

Min bussbok för dagen är Stephen Kings Cell, vilket fått mig att börja fundera kring mobiltelefoner i allmänhet, och mobiltelefonetikett i synnerhet.

Det är inte helt ovanligt att människor pratar obekymrat om både det ena och det andra i sina mobiler, på bussar eller på tåg. Tyvärr är det inte heller ovanligt att någon blir fasligt irriterad på detta, och kommenterar mer eller mindre direkt på hur oförskämt det är att prata i telefon på det viset. Och tänk, jag förstår faktiskt inte varför? Varför är det mer oförskämt att föra ett privat samtal i en mobiltelefon än det är att föra ett privat samtal med någon som sitter på andra sidan gången i bussen, på sätet bakom eller kanske helt enkelt på sätet bredvid en själv?

Det är inte heller ovanligt att någon irriterar sig på att någon annan, vanligen någon tämligen ung, har hörlurar på. Än en gång finner jag mig i de förbryllades hörna. Varför är det oförskämt? Hur kan det störa någon att någon annan väljer att flytta sitt fokus en bit bort ifrån den rätt tråkiga miljön i bussen eller tåget?

Jag har verkligen försökt, men detta kan jag inte förstå.

2 kommentarer:

  1. Angående mobilen har jag hört att det är för att vi bara hör halva samtalet. Sedan så kan folk ibland vara onödigt högljudda och bli totalt omedvetna om omvärlden. Men det är ju många utan mobil med.

    Vad gäller hörlurar är det kanske just att vi flyr miljön. Tanken går "Här sitter jag och lider och så gör inte de detsamma"

    Själv tycker jag att folk som inte ber om ursäkt när de stöter i en och står i vägen i passager är oförskämda

    SvaraRadera
  2. Aha, så folk retar sig på att de inte kan tjuvlyssna fullt ut? Ja, det skulle inte förvåna mig, men då är det väl snarare tjuvlyssnarna som är ohövliga?

    Att inte be om ursäkt är att osynliggöra den man stöter i eller knuffar undan, väldigt svenskt och väldigt ohövligt.

    SvaraRadera