Om gud och människor

Ämnet för veckan är tydligen gud, och tankar kring det. Fenomentet gud, en önskan att veta att någon större än en själv finns att falla tillbaka på när allt går åt helvete, är förståelig och rent av lite vacker. Så länge det stannar där, så länge det inte börjar användas som ett instrument för att kontrollera och styra över människor är det en vacker önskan och en vacker tanke. Så länge det inte används som ursäkt för att behandla människor olika, att bemöta somliga med mindre respekt än andra, är det en vacker önskan och en vacker tanke.

För mig finns inget högre än respekt för andra människor. Det står över religion, över politik, över kultur. Jag kan skälla på människors åsikter och ageranden, jag kan bli iskallt rasande över människors syn på och bemötande av andra människor, det finns idéer och agerande jag bara föraktar men, och detta är viktigt, det finns inga människor som inte förtjänar att bemötas med respekt.

Det är innebörden i You're no different to me. Oavsett vem du är, var du kommer ifrån, vilken kultur du hör hemma i, hur du ser på världen så är du värd att bemötas med respekt.