Kulturkrockar

Kulturer som blandas krockar ibland, så är det bara och det får vi leva med. Olika generationer har olika kulturer, jag undrar om det alltid varit lika uppenbart eller om det blir tydligare och tydligare?

I DN skriver Magdalena Ribbing om glaslöst drickande. Frågeställaren i fråga ondgör sig över kollegors vana att halsa ur flaskor med mineralvatten eller coca cola, och Ribbing håller med. Att halsa är en lufsig vana för cowboys, tycker hon, och föreslår frågeställaren att menande ställa fram pappersmuggar på konferensbordet.

Raskt kommer kommetarer från läsarkretsen som ifrågasätter om vi verkligen, idag när vi ser konsekvenserna av att strunta i miljön, bör använda oss av engångsmuggar? Det gör mindre skada för miljön om vi dricker direkt ur flaskan. Den ack så vanliga diskkonflikten på arbetsplatser runt om i landet (världen?) anförs som ett annat argument för halsandet, istället för att det vid arbetsdagens slut skall stå tjugofem odiskade glas och vänta på städerskan står där bara backen med returflaskor redo att pantas och återvinnas. Att det dessutom är en säkerhetsfråga påpekar ytterligare en läsare, en flaska med kork som skruvas tillbaka efter varje klunk orsakar ingen översvämning, inga drunknade datorer och ingen bortsköljd information. Ett halvfyllt glas som välter och slår sitt innehåll över en dator, däremot, kan kosta ett företag många pengar. Ribbing verkar glatt överraskad över dessa svar.

Det verkar so om den något äldre generationens förväntningar på 'snygghet' och uppförande krockar med den något yngre generationens förväntningar på miljöhänsyn här också.

Själv sitter jag på tåget norrut, medan min kollega svävar ovanför mig i ett flygplan på väg till samma ort. Hon kommer, efter incheckningstid, flygbussanslutande etc att vara på hotellet mindre än en timme för mig, trots min åttatimmars resa. Så kan det vara.