Morrica flyttar

Jag har flyttat, min nya adress är http://curiousheathen.wordpress.com/ Lite annorlunda miljö men samma Morrica. Jag hoppas ni vill följa med?

Fint besök

Om både statens skolverk och allmänna reklamationsbyrån tittat förbi, på samma dag, då borde man kanske kamma sig innan man bloggar? Vad tror ni?

Att be om hjälp

Det är svårt att be om hjälp, man placerar sig i en beroendesituation och i tacksamhetsskuld. I synnerhet är det svårt att be om hjälp från någon som befinner sig i en position över en själv - en förälder, en chef, en lärare. Det kräver en stor portion självövervinnelse och en stor portion mod.

Därför är det väldigt viktigt att man, som lärare, tar emot elever med ödmjukhet när de ber om hjälp. Man behöver inte alltid säga ja, man kan inte alltid säga ja, men man får aldrig någonsin svara med förakt eller hån.

Man riskerar att göra livslång skada.

Moder Natur menar allvar

Bilderna från vulkanutbrottet på Island cirkulerar på nätet och jag gissar att de flesta sett dem, men kan ändå inte låta bli att visa hur fantastiskt otroligt vackert något så farligt kan vara:



Tack Eugene och tack bigpicture

Sexbilder

Jag börjar få förfärligt dåligt samvete gentemot de personer som söker på sexbilder och hamnar här, förlåt att jag misslett er:

Utopiska visioner

Expressens Anna Dahlberg suckar över bristen på politiska visioner, hon frågar sig bland annat varför inte Reinfeldt pratar om det utopia jag beskrivit tidigare:

Han skulle kunna beskriva hur Sverige ska bli en världsledande kunskaps- och forskningsnation. Varför inte anfört av ett nytt toppuniversitet, Nobeluniversitetet, som vår krönikör Gunnar Wetterberg föreslog härförleden, med resurser nog att locka forskare från hela världen?

Det är lite synd att Dahlberg inte länkade till Wetterberg, jag hittar inte hans förslag men tar hennes ord på att han också förespråkar Sverige som en ledande kunskaps- och forskningsnation.

Vad är en lärare?

Jag läste i DN en ledare som handlar om lärare och lärares arbetstid.

”engagerade lärare” är ingen given resurs som kan användas hur som helst. Arbetsgivare som minskar de anställdas utrymme att själva bestämma över hur arbetet ska läggas upp riskerar att döda engagemanget [...] Lärare är inte programmerare eller uppfinnare. Det finns lärare som tappat gnistan och avverkar lektionerna som enheter på ett löpande band. Men de lärare som når goda resultat har mycket mer gemensamt med konstnärer och vetenskapsmän än med arbetarna vid det löpande bandet. De har såväl den inre glöden som driften att ständigt pröva nya grepp.

Det är sådana lärare skolan behöver. Det är sådana medarbetare en framsynt skolledning ger möjligheter att växa. Självklart ska höga krav ställas på lärarna. Men det som bör kontrolleras hårdare är inte den formella arbetstiden utan resultatet

Man kan tycka att detta borde vara självklarheter, men det tål att påpekas. Om och om igen. En lärare är ingen byråkrat, ingen ackordsjobbare, ingen artist eller underhållare. Konstnär och vetenskapsman kommer nära, men når inte heller ända fram. En lärare är inte heller en uppfostrare eller ordningsman, sagoberättare eller föräldrasubstitut, utan något helt annat.

En lärare är en guide - till lärande, till kunskap, till bildning. En lärare är också en förmedlare - av kunnande, av vetande, av metoder och modeller för att utöka sitt eget kunnande. En lärare är en inspiratör, en motivatör, en vägledare och en handledare, och inte helt sällan fungerar en lärare som en sköld och en försvarare för elevers rätt till utökade kunskaper och den frihet det innebär att veta och känna till.

Och ibland är jag lite orolig för att det är detta sista man försöker komma åt genom att kontrollera lärarens arbete - elevernas, framtidens människors, rätt till frihet.

Hägglund och patientsäkerheten

Expressen berättar om den nuvarande regeringens förslag till patientssäkerhetslag. Förslaget går väl i linje med deras tidigare genomförda reformer inom t ex sjukförsäkringssystemet. Det pratas inte så mycket längre om hur sjuka utförsäkrades på löpande band, och istället fördes över till arbetsförmedlingar och socialtjänster runt om i landet, men ni minns det, inte sant?

Nu är det patientsäkerheten som är på tapeten. Lagförslaget innebär att legitimerad sjukvårdspersonal, dvs läkare och sjuksköterskor, inte längre skall kunna få vare sig erinran eller varning från HSAN*. Det är istället socialstyrelsen som ska utreda fel i vården, och socialstyrelsens beslut skall inte kunna överklagas.

Det måste vara någon som har sista ordet när saker och ting prövas. Så är det bara, säger Göran Hägglund

Det är valår i år.

*hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Förändringar

Livet består av förändringar. Allt förändras, ständigt, ibland omärkligt, ibland förfärligt märkbart. Ibland på ett väldigt jobbigt sätt, hur nödvändig förändringen än är.

Askväder

Medan kvällspress och lokalpress oroar sig och oss för vulkankaos, resekaos, flygkriser och ger vänliga råd om hur vi mentalt ska hantera alla dessa kaos. SvD kontrar med en sansad artikel om hur människor tar saker i egna händer och via Facebook och Twitter gör det människor gör via internet - pratar med varandra och hittar vägar att hjälpas åt och lösa situationen

Skjutsgruppen finns på bland annat Facebook och Twitter, och ökar hela tiden antalet medlemmar. Idag är 8 784 med i gruppen på Facebook. Varje gång de konventionella resvägarna drabbas av stora haverier, som till exempel när tågen stod stilla i vintras, ökar folks medvetenhet om samåkning och hur man kan fixa skjuts via sociala medier.

Skoldebatten, jag kan inte släppa den

Ibland får jag en känsla av att debatten kring de kommunala skolorna och friskolorna i någon mån handlar om att viljan att förändra är mycket mindre än tanken om att sakernas läge inte är optimala i dagsläget. Man väljer att fokusera på det goda, på det som fungerar väl. Man väljer att inte låtsas om att barn far oerhört illa i svenska skolor, på grund av huvudmans bristande ansvarstagande.

Det känns bekymmersamt.

Hade jag varit drastisk hade jag dragit hemska paralleller till mönsteranläggningar som visas fram för pressrepresentanter, men det avstår jag ifrån. Det finns kommunala skolor som fungerar väl, det finns kommuner som tar sitt uppdrag på yttersta allvar och gör ett mycket gott jobb.

Men det finns andra kommuner också. Bortser vi från det bortser vi från de barn som växer upp där.

Är det rimligt?

Delad börda

Ibland gör människor saker och ting som retar oss. Ibland säger vi ifrån; ibland frågar vi om de kan vara snälla att göra på ett annat sätt; ibland biter vi ihop och stör oss och ibland försöker vi få människan att göra saker och ting på ett annat sätt genom att påpeka att det de gör är dumt, att det stör oss, att vår relation blir lidande av det, att deras görande orsakar problem inte bara för dem utan för oss också. Vi Skuldbelägger, helt enkelt.

Om människan vi just lagt en stor tung börda skuld på säger att snälla gör inte så! Jag vet att det jag gör stör dig, är fel, orsakar problem och elände. Jag vet, och jag försöker verkligen komma tillrätta med det! Det blir bara så mycket svårare när du skuldbelägger mig och får mig att skämmas ännu mer! hur reagerar vi då?

Jag tror att vi gärna vill tro, de flesta av oss, att vi säger något i stil med Oh kära du, så bra att du berättar det här! Hur kan jag göra istället för att hjälpa dig hantera detta? men jag ser att det är så mycket lättare att genast lägga tillbaka hela bördan på den vi retar oss på, och det är väldigt lätt att samtidigt klappa sig själv på axeln i vetskapen om att vi minsann inte gör detta fel själva.

Det är inte så konstruktivt alla gånger.

Runda bordet

Vad hette de, riddarna kring runda bordet? Tristan, Lancelot, Galahad, Percival.... men där var ju åtta till? Eftersom vi lever i en tid där fakta finns vid våra fingertoppar kunde vi ett par ögonblick senare komplettera listan, och fortsätta vårt samtal om medeltida litteratur. Dagens mobiltelefoner är verkligen oerhört användbara i pedagogiska sammanhang!

Avkepsning

Anne-Marie Körling skriver klokt om det här med killar och kepsar, och de reaktioner och kontrollbehov de väcker när man kombinerar de två:

Jag har sett så många övertramp då det gäller kepsar – hur man som lärare bara tar sig rätten att utan att fråga slita kepsen av huvudet på en elev och utan respekt slänga samma keps i en låda bland andra saker. En keps är en keps. Det är mer än bara något att ha på huvudet.

Varför blir vi medelålders tanter av alla kön så ohemult provocerade av kepsar? Varför ruskar vi ogillande på huvudet åt byxhäng och gigantiska skor? Vilka knappar i oss trycker denna oskyldiga huvudbonad på?

Jag har, ärligt talat, aldrig någonsin funnit att en keps på huvudet påverkar en elevs attityd, kunnande, inlärningsförmåga, analytiska förmåga, logiska tänkande, nyfikenhet, grad av vakenhet, kommunikationsförmåga, kommunikationsvillighet eller någon annan aspekt som påverkar vare sig klassrumssituationen eller deras egen skolsituation. Däremot har jag noterat hur ett klassrumsklimat kan frysa ihop på ett ögonblick, och förbli djupfryst under lång tid, av en kepskonflikt, även om den bara berör en endaste elev och en enda lärare.

Och det är det inte värt.

Dessutom är de rätt snygga, många av de där kepsarna, har ni tänkt på det?

Det är vår

Det spritter i bena på små människor när det blir vår. De blir ystra som kalvar och springer runt, och de är små. De varken ser eller syns särskilt bra, och de tänker sig inte ett dugg för.

Så ser er för när ni kör bil. Särskilt när ni backar. Kör inte där det är körförbud, även om ni tillhör en myndighet, och var oerhört försiktiga när ni backar ut förbi häckar, staket, blomrabatter eller annat som kan dölja små människor. Ta det lugnt, hur försenade ni än är så är det bättre att komma den där halvtimmen försent än att köra över en liten människa.

Tänk på det.

Inspirerande visioner

Jag behövde fundera lite över argumenten i skoldebatten, skrev jag häromdagen. Så läste jag Fredriksbloggen om framtid och visioner, och fick tillbaka inspirationen.

Läs ni också, skratta åt Björklund och låt er ett ögonblick förföras och inspireras av visionerandet. Det ger kraft och glädje.

Elefanten revisited

Har man sett på maken, elefanten är i tidningen!

Motivation och förståelse är centrala för framgångsrikt lärande. Men den svenska skolans form och arbetssätt motverkar snarare än förstärker elevernas inre motivation, skriver Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och ledare för Linnéprojektet Cognition, Communication and Learning.

Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande [...] Ett av de svåraste problemen med dagens skola är att den tar kål på många elevers motivation. Det är bara skickliga lärare som lyckas övervinna det motstånd som skolans struktur innebär och motivera sina elever.

Så bra att den lyfts fram och pratas om. Det är ett stort problem, och vi måste göra något åt saken.

Vi. Skolan. Lärarna.

Faktiskt.

Virkande

Ett litet stavfel skapade ett nytt, mycket användbart, ord idag. Nätvirkande känns hållbarare, konstruktivare och mer process än färdig produkt än nätverkande.

Idag har jag nätvirkat, och det gjorde jag förra tisdagen också. Det var trevligt på många sätt.

Lärarlegitimationer

Införande av lärarlegitimationer är på tapeten, det tas upp i media och på bloggar.

Att yrkeslärare, dvs män i medelåldern som kommer från 'den riktiga världen' och 'kan ta grabbar på ett sätt som inte de där lärarna kan', inte behöver ha legitimation förvånar mig inte, det skulle ju innebära ett erkännande om att 'de där lärarna' kanske har något att komma med de också och solka det romantiska skimret kring 'de riktiga männen från den riktiga världen'. Att hemspråkslärare också undantas förvånar inte heller, de räknas ju ändå inte riktigt som riktiga lärare.

(jag hoppas ni noterar den något sarkastiska tonen?)

I övrigt tycks det vara ett bra förslag, förutom detaljer om att rektorer ska vara inblandade. Det öppnar för ännu mer av det godtycke och den svågerpolitik som redan präglar den kommunala skolan, och riskerar att göra eleverna situation än mer utsatt.

Nej, tänk ett varv till där, regering, och lägg makten hos någon som inte spelar golf med kommunalrådet eller är gift med dennes bror.

Skoldebatten

Jag behöver fundera ett tag över argumenten mot friskolor och för kommunala skolor, för jag hänger inte alls med i debatten.

Jag förstår inte hur man kan hävda att ett system där man tillåter det att regna in i ett klassrum i tiotals år utan att det åtgärdas mer än provisoriskt; där det är acceptabelt att elever, år efter år efter år, tvingas sitta i ett klassrum där temperaturen sänker deras koncentrationsförmåga; där en elev kan mobbas ut total efter att ha blivit kränkt av en annan elev, som i sin tur hyllas, allt medan rektor och övriga pedagogisk personal obekymrat mumlar om att de inte gått utbildning i att använda Internet; där rektorer kan uttala sig raljant och förnedrande om elever med funktionshinder och ändå få behålla både position och anseende; hur man kan hävda att detta system är ett system som stärker jämställdheten och mångfalden i samhället.

Innebär jämställdhet att alla har det lika jävligt?

Jag förstår det faktiskt inte. Därför kommer jag inte att skriva mer om saken förrän jag hunnit fundera lite över det hela, lyssnat mer till argument och frågat hur folk egentligen tänker när de argumenterar. Kanske förstår jag sen.