Vad är en lärare?

Jag läste i DN en ledare som handlar om lärare och lärares arbetstid.

”engagerade lärare” är ingen given resurs som kan användas hur som helst. Arbetsgivare som minskar de anställdas utrymme att själva bestämma över hur arbetet ska läggas upp riskerar att döda engagemanget [...] Lärare är inte programmerare eller uppfinnare. Det finns lärare som tappat gnistan och avverkar lektionerna som enheter på ett löpande band. Men de lärare som når goda resultat har mycket mer gemensamt med konstnärer och vetenskapsmän än med arbetarna vid det löpande bandet. De har såväl den inre glöden som driften att ständigt pröva nya grepp.

Det är sådana lärare skolan behöver. Det är sådana medarbetare en framsynt skolledning ger möjligheter att växa. Självklart ska höga krav ställas på lärarna. Men det som bör kontrolleras hårdare är inte den formella arbetstiden utan resultatet

Man kan tycka att detta borde vara självklarheter, men det tål att påpekas. Om och om igen. En lärare är ingen byråkrat, ingen ackordsjobbare, ingen artist eller underhållare. Konstnär och vetenskapsman kommer nära, men når inte heller ända fram. En lärare är inte heller en uppfostrare eller ordningsman, sagoberättare eller föräldrasubstitut, utan något helt annat.

En lärare är en guide - till lärande, till kunskap, till bildning. En lärare är också en förmedlare - av kunnande, av vetande, av metoder och modeller för att utöka sitt eget kunnande. En lärare är en inspiratör, en motivatör, en vägledare och en handledare, och inte helt sällan fungerar en lärare som en sköld och en försvarare för elevers rätt till utökade kunskaper och den frihet det innebär att veta och känna till.

Och ibland är jag lite orolig för att det är detta sista man försöker komma åt genom att kontrollera lärarens arbete - elevernas, framtidens människors, rätt till frihet.

Reinfeldt och klokskapen

I DNs lördagsintervju säger Reinfeldt:

Statsministern poängterade att han visst har ett ”lyssnande ledarskap” men att partipiskan är viktig för att få en stadga i regeringsmakten och att det skulle vara dåligt för Sverige om alla fick rösta som de ville i alla frågor.

– Regeringsmakten måste stå stark och jag hävdar att de förslag som jag har tagit fram tillsammans med allianspartierna ska också få stöd i min riksdagsgrupp. Annars fungerar inte en koalitionsregering, sade han.

– Jag kommer med det ledarskap jag utövar som statsminister hamna i tillfällen då jag får markera att regeringens linje måste ha stöd och måste vinna omröstningar i riksdagen.

Detta är inte början, som ni vet. FRA-omrösningen var inte heller början. Nej, detta började långt tidigare.

Människorna som du försöker köra över är precis alla du är beroende av. Det är vi som tvättar din tvätt och lagar din mat och dukar fram din middag. Vi bäddar din säng. Vi vaktar ditt hus medan du sover. Vi kör ambulanserna. Vi kopplar dina samtal. Vi är kockar och taxichaufförer och vi vet allt om dig. Vi sköter dina försäkringsärenden och dina kreditskortsskulder. Så ge fan i att jävlas med oss.

Det är valår i år. Vi har fortfarande allmän rösträtt i landet, låt oss använda oss av den.

Fri abort

Vi har haft fri abort i så många år i Sverige att man ibland lockas att ta det för givet, men det är något vi måste slå värn om. Abort handlar varken om moral, skam eller lösaktighet, det handlar om något mycket viktigare än så. Martin Ezpeletas krönika i Aftonbladet berättar precis varför.

Garage

"Garaget fyller en central funktion i den västerländska framgångsmyten" kan vi läsa i SvD. Det är så centralt att företag faktiskt hyrt garage eller carportar när de känt att konceptet kan komma att lyfta för att kunna vara en del av garagemyten.

Att vem som helst, oavsett bakgrund, med lite uppfinningsrikedom kan bli en vinnare är ett av kapitalismens grundläggande löften. Det är en lockande och på samma gång oerhört manlig fantasi

En del av lockelsen i myten ligger, tror jag, i det där med 'oavsett bakgrund'. Man kan bli en vinnare utan att förslösa dyrbar tid i skolbänken, utan att behöva utbilda sig eller egentligen anstränga sig. Det räcker att pula i garaget.

Men det är inte den enda funktion garaget fyller, framhåller artikeln:

Glöm den rostfria köksutrustningen, de danska designerlamporna och mosaikkaklet i badrummet. För oss män i den begynnande medelåldern finns inget mer statusfyllt än ett iskallt och unket doftande skrymsle fyllt av bråte. I en intervju i denna tidning från i höstas redogjorde den hyllade författaren Daniel Sjölin för sitt beslut att överge den utblottade tillvaron som författare och i stället satsa på karriären som programledare i tv. Orsaken var att han ville ge sina barn ett garage. ”I garaget finns medelklassens kronjuveler”, hävdade han. ”Bilen, takboxen, skidor till alla, långfärdsskridskor, campingutrustning, allt det där som författare måste låna om de ska göra något sådant”

Dessutom tror jag det handlar om trygghet. En plats där man får vara sig själv, bakom en stängd garagedörr där ingen ser ens små icke politiskt korrekta sidor, de där som måste döljas för att man är rädd att de skulle dömas som vore de fåniga mössor på en facebookbild, trots att de varken är farliga, skamliga eller skrämmande utan är de sidor som gör oss mänskliga. Weezer ger sin syn på saken:



In the garage
I feel safe
No one cares about my ways
In the garage
Where I belong
No one hears me sing this song
In the garage

Skånes djurpark, varghägnet och på slutet några elever

Känner ni till vad som hände i Skånes Djurpark i helgen? Vargarna tog sig ut ur hägnet och flocken avlivades. Vargar är rätt smarta djur, och när en av hannarna väl fått kläm på att det gick att tugga av vajrarna som skulle hålla staketet på plats var det bara en fråga om tid innan de kunde ta sig ut.

I hägnet intill gick därtill mumsiga kronhjortar och bara väntade på att bli söndagslunch för en flock vargar. Djurparkspersonalen såg sig ingen annan råd än att avliva flocken, med skarpa skott. Man såg enligt vissa uppgifter till att få ut alla besökare innan man började skjuta, enligt andra gick det lite annorlunda till. Jag var inte där, så jag vet inte.

Det har ju varit en del skriverier om vargar och vargjakt den senaste tiden, dock inte på det här sättet, men det är inte ämnet för dagen. Istället skulle jag vilja ta avstamp i Kvällspostens artikel om att man tror att vargflocken sannolikt inte var helt harmonisk. Det antyds i t ex SvD att de två hannarna som först tog sig ut "kan ha utmanat den rådande hierarkin" eller helt enkelt velat ta sig ifrån flocken för att det inte fanns plats för dem längre. Kvällsposten igen:

Alfaparet Vera och Viljar och deras flock etablerades i Skånes djurpark under Staffan Åkebys tid som djurparkschef.
Under de senaste åren har vargparet blivit föräldrar till flera ungar.
- Vera har varit mycket produktiv och fått åtta valpar varje år. De flesta av ungarna har vi skickat till andra djurparker, men några har behållits från var årskull för att få en bra struktur i flocken, säger Staffan Åkeby.

Jag håller det för tänkbart att det en djurparkschef ser som en bra struktur i en vargflock inte med automatik överensstämmer med vad vargarna själva tycker.

Men jag kan inte låta bli att känna att vargarnas migration ut ur hägnet var rätt sund. Visserligen är det så att de är så domesticerade att de sannolikt aldrig skulle överleva ute i naturen utan gå på husdjur och kanske rent av människor för att få tag i mat. De är inte vilda, men de är heller inte tama. De är inga husdjur. De befinner sig i ett ingenmansland någonstans däremellan. Trots detta tog de sig därifrån. De föll inte ihop i letargi utan tog sig ut ur hägnet, och även om friheten inte varade länge så hade de den en kort stund.

Någonstans i detta ser jag en parallell till skolungdomar, ihopfösta i klasser där de inte känner att de passar in, där de inte har någon annan plats än möjligen längst ner, kanske rent av under hackkycklingarna, eller svävande som ensamma satelliter utanför alla gemenskaper. Det är inte så konstigt att de också gör som vargarna, gnager av en vajer och tar sig ut. Även om deras gnagande ser annorlunda ut, och består i t ex dagdrömmande, trots eller hysterisk arbetsnarkomani så strävar de också mot friheten.

Det borde vi göra något åt.

FRA

Det är dags nu - igen.

I morgon röstar riksdagen igen om FRA-lagen.

Ville bara påminna om den saken.

Musikfoto

Veckans musikfoto minns jag i elfte timmen och strax därefter. Att jag har varit tre dagar på en synnerligen illa tidsplacerat kursuppstart på ett universitet 45 mil härifrån, och förslösat timmavis på tåg utan möjlighet till att använda dator (trettio grader varmt, trångt, bagage, skrikande spädbarn och studenter precis överallt var rent fysiskt i vägen!) gör att jag ligger brutalt efter i allt, men veckans tema är viktigt.

Love

Jag väljer givetis Tiamats Vote for Love av många anledningar men främst för titeln.



Vi har sett reaktionerna efter det sannolika valfusket i Iran, och vi har sett valet i Afghanistan genomföras trots våld och mord och hot om än värre blodspillan. Kärleken till friheten är större än rädslan för repressalier, och det hoppas jag vi ser här i Sverige också när det är dags att rösta. Det är bara lite mer än ett år dit och partiernas valpropagandamaskinerier mullrar fram över landet.

Jag väljer en bild av en sommarsolnedgång, där molnskuggor och den sjunkande solen skapar något som nog skulle kunna betraktas som antitesen till det ljusfenomen som kallas guds finger. Att kunna gå ute och betrakta kvällshimlen utan rädsla för repressalier eller ett öga på klockan för att hinna in innan utegångsförbudet träder i kraft, det är en aspekt av frihet.



Älskar du frihet? Se då med öppna ögon på vad som händer, och vem som gör vad. Lyssna till mer än bara propaganda och rösta utifrån ditt förstånd och ditt hjärta.

Det är kärlek det.

Värderingar på glid

När man säger våldtäkt tänker man mest på riktiga ruggiga våldtäkter. Men tar man en man och en kvinna som känner varandra och kvinnan säger att hon inte har lust i dag, men mannen kör ändå. Visst är det oschysst, men kanske inte värt två års fängelse. Det liknar mer en ordningsförseelse

Kammaråklagare Rolf Hillegren vid City åklagarkammare i Stockholm yttrar sig i SvD om våldtäkt. En man som 'kör ändå' begår alltså en ordningsförseelse, jämförbar med att gå över gatan mot röd gubbe eller kissa bakom ett träd i en park en mörk natt på väg hem från krogen, tolkar Hillegren HDs nya rättspraxis kring sexuella övergrepp. Det blir snabbt obehagligt när man börjar tänka på konsekvenserna:

Ulrika Rogland, kammaråklagare i Malmö som åtalade Alexandramannen, säger att det redan i dag är "oerhört svårt" att få fällande domar. – Redan idag är praxis såpass hård, att skärpa ytterligare finns det inget behov av. Blir det ännu hårdare så vet jag inte hur vi ska få några fällande domar

Om de inblandade känner varandra, om hon bar för utmanande kläder, dansade på ett sätt som tolkades som inbjudande, om hon gick ensam på ett mörkt ställe, om hon väntade på bussen tillsammans med någon hon trodde sig kunna lita på? När övergår det i denna nya rättspraxis till att bli våldtäkt? När övergår det i människors egna rättsuppfattningar från att 'hon fick skylla sig själv' till våldtäkt?

FRA-lagen talas det allt mindre om i media, och allt försiktigare om bland människor på gator och torg. Det finns en medvetenhet om att det man säger kan komma att registreras av någon, sparas och kanske en dag... I DN diskuteras situationen:

I regeringens förslag till nya FRA-lagstiftning ska en ensam domare under mer eller mindre hemliga former besluta om tillstånd för avlyssning av data- och telefontrafik som korsar Sveriges gränser. På fredagens DN debatt riktades kraftig kritik mot systemet. Skribenterna argumenterar att regeringen skulle kunna välja ut en lojal person till denna permanenta domartjänst och att rättssäkerheten hotas. En kritik som tidigare framförts av bland annat chefen för Säpo Anders Eriksson. Flera jurister med FRA som expertområde delar kritiken. - Det är synnerligen märkligt att en ensam domare ska vara enda kontrollorgan, säger tidigare professorn Dennis Töllborg [...] – Vi har redan det systemet. Det är i princip en eller två domare som tar besluten om polisens avlyssning och det är alltid samma poliser som begär tillstånd. Allt är hemligt och det bidrar till ett tankesätt att ”anything goes” (allt är tillåtet). När det systemet infördes dubblades antalet avlyssningar och där görs det ingen efterhandsgranskning över huvudtaget, säger Töllborg.

Men den som har rent mjöl i sin påse har väl ingen anledning till oro?

Väl?

Neda betyder röst

Min kunskap i persiska är oerhört begränsad, det rör sig om ett fåtal ord: Chai, naturligtvis, ordet för te tror jag de flesta känner till. Lotfan betyder snälla. Matin betyder lugn. En handfull ord till, och sen kan jag inte mer. Långt ifrån tillräckligt för att kunna föra en konversation, jag kan inte ens fråga om vägen. Idag talade någon om för mig att Neda betyder röst på farsi. Jag önskar att jag fått veta det på något annat sätt, inte för att en ung flicka dog, sexton år gammal skjuten av en prickskytt gömd på ett tak.

Uppdatering: enligt den intervju med Nedas fästman som Nima funnit var hon något lite äldre först hävdades. Jag önskar ändå att jag fått lära mig att Neda betyder röst på något annat vis.